Skiftande vindar för vetenskapliga tidskrifter som strävar mot öppen tillgång till vetenskap

Den 6 mars 2018 anordnades ett samrådsmöte på Kungliga biblioteket, KB, med ett sjuttiotal tidskriftsredaktörer och andra aktörer inom den vetenskapliga publiceringskedjan. Bakom inbjudan stod den arbetsgrupp som i KB:s regi utreder hur ett framtida ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång ska kunna utformas. Syftet med samrådsdagen var att låta de aktörer komma till tals som kommer att vara närmast berörda av utredningens förslag, nämligen tidskriftsredaktionerna själva .

Jonas Nordin. Foto: Camilla Lindelöw

En genomgång av Nationalbibliografin ger vid handen att det finns omkring 250 svenska vetenskapliga tidskrifter. (Som svenska räknas i sammanhanget de tidskrifter som har svensk huvudman, redaktion eller huvudredaktör, alternativt sådana nordiska tidskrifter som ambulerar mellan länderna. Det är i första hand dessa som kan antas komma att påverkas av framtida svenska forskningspolitiska åtgärder.) En snabb analys visar att detta är ett rörligt landskap där det fortlöpande tillkommer nya aktörer. Samtidigt har många tidskrifter åtskilliga år på nacken – över ett dussin startade sin utgivning redan på 1800-talet. Cirka två tredjedelar av tidskrifterna ligger inom det humanvetenskapliga segmentet, medan en tredjedel är naturvetenskapliga. En klar majoritet utges av föreningar och förlag utan vinstsyfte. Dessa tidskrifter existerar tack vare en hög grad av ideellt arbete och är inte sällan beroende av utgivningsstöd i en eller annan form. Denna iakttagelse är mycket viktig eftersom diskussionen så här långt ofta tagit fasta på de stora internationella tidskriftsförlag som utan ersättning utnyttjar forskares arbete och sedan säljer tillbaka resultatet via bibliotek, som tvingas betala dyrt för att få tillgång till materialet. En framtida publiceringsmodell måste ta hänsyn till detta förhållande och se till att de schyssta forskardrivna publikationerna inte blir förlorarna när nya krav införs.

Dagen började med tre korta presentationer där delar av utredningsgruppen gav en bakgrund. Jonas Nordin, handläggare på KB och utredningsgruppens samordnare, berättade om bakgrunden till och syftet med det utredningsuppdrag som KB fått från Regeringen. Sofie Wennström, utredare från Stockholms universitetsbibliotek, pratade om den vetenskapliga kommunikationens sociala natur, om den vetenskapliga tidskriftens historia samt om olika tekniska förutsättningar för digital publicering i dag. Stefan Amirell, ordförande för Föreningen för vetenskaplig publicering, presenterade några tänkbara modeller för att finansiera vetenskapliga tidskrifter i Sverige.

Det är svårt att meddela sig om en pågående utredning utan att föregripa resultatet alltför mycket. För att möjliggöra fortsatt dialog med fler intressenter än dem som kunde närvara den 6 mars vill vi ändå dela några av de synpunkter som framkom. Mötet gjorde det än mer tydligt att vetenskapliga tidskrifter kan se väldigt olika ut. De varierar stort till såväl form och innehåll som till redaktionell sammansättning. Det kommer att bli en utmaning att föreslå stöd för öppen tillgång som passar alla olika förutsättningar och behov.

Av diskussionerna framkom att behoven är många och frustrationen hos tidskriftsredaktörerna stor. Några av de kommentarer som fastnade:

  • Sökbarhet är viktigt; alla tidskrifter är överens om att det vore bra att kunna öka läsekretsen.
  • Det behövs utbildningar för redaktörer – nödvändiga färdigheter är inget som lärs ut inom akademin. Värdet av redaktionellt arbete håller också på att omvärderas av en ny generation.
  • Tekniken kan upplevas som komplex och kommer kanske inte enkelt behärskas av alla redaktörer. Samtidigt finns det stora fördelar med att utveckla gemensamma standarder.
  • Tidskrifter innehåller mycket mer än artiklar som presenterar grundforskning. Det måste tydliggöras vilka regler som gäller för övrigt material.
  • Finansieringen är A och O och omgärdas av en lång rad frågetecken: Vilka möjligheter till finansiellt stöd kommer att finnas och hur kommer det att beräknas? Kommer det gå att få bidrag per publicerad artikel? Kommer det att finnas någon form av omställningsbidrag?

Frågorna är många och svaren ännu så länge få. Behovet av pålitliga vetenskapliga publiceringskanaler är i alla händelser stort och förändringens vindar blåser på både små och stora aktörer. Ett vet vi också: Rörelsen mot öppen tillgång är irreversibel. Bortsett från att vi för närvarande genomlever en teknisk strukturomvandling med långtgående konsekvenser har Regeringen skickat tydliga signaler till hela forskningssektorn: år 2025 ska all svensk offentligt finansierad vetenskaplig forskning vara öppet tillgänglig. Kungliga bibliotekets samordningsuppdrag syftar till att göra denna omställning så smidig som möjligt. De fem pågående utredningarna ska bidra med underlag och visa på de mångskiftande behoven.

Synpunkter och kontakt

Utredningsgrupp 4 – Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång – tar gärna emot synpunkter på sitt arbete. Enklast förmedlas de till gruppens sekreterare.

Jonas Nordin, Kungliga biblioteket, sekreterare,
jonas.nordin [at] kb.se
010-709 3156

Stefan Amirell, Föreningen för vetenskaplig publicering

Jenni Hjohlman, Vitterhetsakademien

Sofie Wennström, Stockholms universitetsbibliotek

Mer information

– Länk till inbjudan