Wikipedia – open access, öppen tillgång eller fri tillgänglighet?

Vi vet alla att Wikipediaartiklar kommer mycket högt på alla träfflistor. Därför kändes det viktigt att skriva en längre artikel om open access i svenska Wikipedia. Den tidigare var mycket kort och hade rubriken Fri tillgänglighet.

Den nya är betydligt utförligare – dock fortfarande under rubriken Fri tillgänglighet men med omdirigeringar från Open access och Öppen tillgång. Alla är välkomna att bygga vidare på denna artikel! Det är bara att klicka på redigera och sätta igång. Det är noga med källhänvisningar och det finns både vägledningar och utmärkta mallar för detta. Tänk också på vikten av saklighet och objektivitet, Wikipedia är ingen partsinlaga. I artikeln finns en hel del röda länkar. De leder till huvuduppslag för nya artiklar som borde skrivas. Någon kanske vill skriva om DOAJ eller DiVA?

Under fliken diskussion finns några inlägg kring alternativa huvudrubriker. Jag har argumenterat för att Open access bör vara huvudrubrik eftersom det är mest använt idag i Sverige. Samtidigt tycker jag att vi borde gå över till en svensk term för att inte vara onödigt exkluderande. I så fall är Öppen tillgång att föredra. Ett skäl är att den nu börjat användas i officiella sammanhang, i information från regering , riksdag och EU. Den är också i linje med de redan använda termerna Öppen källkod (Open source) och Öppen data (Open data). Varken Fri tillgänglighet eller Fri tillgång känns så bra. Visst kan man använda termerna i förklarande text men de är för allmänna för att fungera som rubriker. Och varför översätta ”open” med ”fri” om man inte behöver. Öppen tillgång känns lite nytt och signalerar därmed att det handlar om något specifikt. Jag har mestadels använt ”öppen tillgång”, ”öppna arkiv” och ”öppna tidskrifter” (för OA-tidskrifter) i artikeln och tycker det känns rätt OK. Så vad tycker ni?
Artikeln finns här

/Jan Hagerlid

Peter Subers bok om open access

Peter Suber är mycket välkänd för alla som är intresserade av open access. Han har sedan 2002 varje månad publicerat SPARC Open Access Newsletter och fram till april 2010 även den otroligt detaljerade Open Access News. Där har han i detalj,dag för dag, följt och kommenterat open access-utvecklingen. Han också regelbundet gjort djupare analyser av olika frågor i sitt nyhetsbrev och i andra sammanhang. I den här boken sammanför och vidareutvecklar han dessa analyser.

Han skriver att han velat göra en bok för upptagna människor, som forskare och beslutsfattare. Därför har han hållt den rimligt kort och översiktlig. Men även för dem som länge följt open access-frågan är det en stor tillgång att få hans analyser samlade i en bok.

Peter Suber är Director of the Harvard Open Access Project, Faculty Fellow vid Berkman Center for Internet & Society, och Senior Researcher at SPARC (Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition). Fram till 2003 var han professor i filosofi vid Earlham College, där han hade undervisat sedan 1982.

Man kan se hur hans bakgrund inom filosofi påverkat hans sätt  att skriva om open access. Han är alltid skarp och analytisk och benar gärna upp komplicerade problem i ett antal påståenden som går att belägga. Han skriver också med bra flyt, det är begripligt och lättläst.

Jag har mer eller mindre regelbundet tagit del av hans analyser under åren. Ändå tyckte jag att boken gav mig en bättre förståelse och nya vinklar på många frågor, som

gratis och libre, dvs. grader av öppenhet (s. 65 ff), samspelet mellan den s.k. gröna och gyllene vägen till open access (s. 58 ff) och avgränsningen av open access (s.97 ff) som han gör mycket vid. Hans diskussion om policies och varför han inte gillar begreppet ”mandates” är mycket intressant (s. 86 ff.), liksom den om open access och peer review (s. 103-104). Han förklarar övertygande varför termer som ”author fees” och ”author pays” är vilseledande (s. 138).

Peter Suber menar att missförstånd och bristande kunskaper är det största hindret för en övergång till open access. Hans bok är ett kraftfullt motmedel. Alla som är intresserade av frågan borde läsa boken och sprida den. Den skulle också vara perfekt som kursbok på forskarutbildning inom alla ämnen och förstås på bibliotekarieutbildningar.

Information finns här. Den kan köpas för en rimlig penning, är delvis fritt tillgänglig  idag och i sin helhet om ett år.

/Jan Hagerlid

Vetenskapsrådets nya nättidning Curie tar upp open access

Nu har Vetenskapsrådets nya nättidning Curie kommit ut. Glädjande nog ger man stor uppmärksamhet åt open access. Det finns dels en mer allmän artikel med en intervju med undertecknad, dels en artikel som tar upp det nya projekt om open access till monografier, som stöds av KB, VR och RJ  inom ramen för OpenAccess.se.

Intervjun med mig är i stort sett korrekt återgiven bortsett från ett avsnitt om PLoS,

”Public Library of Science, PLoS, är ett ideellt open access-projekt som tänjer på gränserna.

– Redaktionen väljer inte ut det allra bästa utan lägger ut allt som håller en acceptabel vetenskaplig kvalitet.”

Vad jag avsåg var tidskriften PLoS One och deras policy. Det låter lite konstigt att säga att de inte väljer ut det allra bästa, snarare låter man forskarsamhället i efterhand avgöra vad som är viktigast.

Läs mer här

Jan Hagerlid

P.S. Ska tillägga att den här intervjun gjordes i vintras medan jag fortfarande var i tjänst som samordnare för OA-programmet

Mötesplats Open Access i soligt Norrköping

Den femte konferensen i serien Mötesplats Open Access hölls den 14-15 mars i Norrköping. Härlig vårsol och det spännande, renoverade industrilandskapet i centrala Norrköping gav en fin inramning. Läs mer på OpenAccess.se

European foundations discuss Open Access

The European Foundation Centre (EFC) is a platform for foundations active in Europe. EFC convened a forum on research and social innovation in Barcelona in the beginning of February this year. One session was devoted to Open Access and the Challenge of Quality Assurance. The presentation in the programme stressed the benefits of Open Access but also raised questions of quality assurance and fairness in connection with Open Access journals charging author processing fees.

Three panelist were supposed to respond to these questions. Philip Campbell from Nature clearly declared that there was no special quality problem attached to Open Acccess journals. He then gave his vision of a future ”edifice of text, numbers, equations, data, software, images, graphics, videos, tables, annotations and metadata” that is free to all users. The shifting of business models for ”primary paper publishing” would however be difficult for high-impact journals like Nature. An author fee of 5000 USD would not be viable, so we probably would have a mixed landscape of subscriptions and author pays for a long time.

Robert Kiley from Wellcome Trust gave a numbers of examples showing that quality assurance can be a problem for all  journals, regardless of access model. He even argued that  OA journals in some respects have a better potential to actually improve quality. He presented the Open Access policy of the Wellcome Trust and made some interesting extrapolations of OA costs as a ratio of total research spend, which ought to have eased any worries of other funders. Finally he presented eLife, a new top-tier OA journal to be launched next year by the Wellcome Trust in cooperation with Howard Hughes Medical Institute and Max Planck Society.

I tried to give a national, library and university perspective on the issue and widen the discussion of quality to a system level.  How could we manage a transition to an Open Access model that is economically sustainable, efficient for both authors and users and  can guarantee long-term access?

The subsequent discussion was generally favourable to Open Access. The foundations present have a considerable economic strength. They cover all fields in their activities but give high priority to research. Their perspective is very congenial with Open Access. ”For public-benefit foundations funding good research is not normally a goal in and of itself. Rather, it is a means to solving problems and addressing societal challenges ”. This should be kept in mind, for instance when we look for stable funding for Open Access community services. Present funds in universities for paying for e-licenses might gradually be diverted to paying for publishing in Open Access journals. It is clearly in the interest of an institution to make its research visible. Open Access community services – like the DOAJ, ArXiv and others –  are useful for everybody and not especially for the institutions that keep them running. Therefore it seems to be a problem to find a sustainable funding for them. Foundations have been helpful in developping new services, like the Open Society Institute with DOAJ, but they could also play an important role, with fairly minimal resources, to fund the permanent operation and further development of these community services.

The presentations from the Forum are now available here.

/Jan Hagerlid

Workshop om forskningsdata och open access

Den 2-3 april hålls en workshop  i Luleå kring hantering av forskningsdatamed klar tonvikt på open access. ”Allt mer tydliga krav ställs på att forskningsdata ska vara tillgänglig för andra att ta del av…”.  Workshopen anordnas av Centrum för långsiktigt digitalt bevarande (LDB-centrum) vid Luleå tekniska universitet med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. Information om program, anmälan mm finns här

Öppet brev till Elsevier från COAR

Kritiken växer mot Elseviers försök att bromsa open access-utvecklingen. Igår publicerade COAR (Confederation of Open Access Repositories) ett öppet brev riktat till Elsevier. I brevet ansluter sig COAR till protester inom forskarsamhället mot Elseviers sätt att genom lobbying och inskränkningar av författarrättigheter  gå emot krav på open access. COAR skjuter särskilt in sig på att Elsevier motarbetar krav från universitet och högskolor att forskare ska parallellpublicera sin artiklar i lärosätenas öppna arkiv. Elsevier kräver ju numera att lärosätena som har ett open access-krav ska sluta ett särskilt avtal med Elsevier. Annars har deras forskare inte längre rätt att lägga ut kopior av sina artiklar (den godkända författarversionen) enligt Elseviers allmänna policy. OpenAccess.se har kritiserat Elsevier för samma sak och även publicerat Elseviers mycket restriktiva förslag till avtal. Läs mer här.

COAR är en ideell organisation som vill främja tillgängligheten till forskningsresultat genom utvecklingen av globala nätverk av öppna arkiv. COAR representerar över 80 insitutioner från 24 länder i Europa, Asien, Nord- och Sydamerika.