Marie Farges föreläsning på Kungl. biblioteket

25 mars gästades Kungl. biblioteket av Marie Farge, Directrice de Recherche vid Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS), Ecole Normale Supérieure i Paris. Ett 30-tal OA-intresserade åhörare lyssnade till hennes föreläsning på temat:

Another future for peer-reviewed scientific journals – an advocacy for developing and promoting new intellectual commons, publicly owned and freely used by researchers, companies and citizens.

För dem som inte hade möjlighet att närvara vid detta tillfälle finns hennes PPT-presentation uppladdad här. Föreläsningen spelades också in och kommer finnas tillgänglig via Youtube inom kort.

 

Andelen svenska publikationer i open access-tidskrifter ökar stadigt

I dagarna publicerade Vetenskapsrådet sin rapport ”Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv”. Analyserna i rapporten ingår i det kunskapsunderlag som Vetenskapsrådet har sammanställt, bland annat för att bidra med underlag till regeringen inför den kommande forskningspropositionen. I rapporten presenteras bibliometriska analyser av svensk forskning vad gäller produktionen av vetenskapliga publikationer samt citeringsgenomslag. Datan i analyserna är hämtade ur Thomson Reuters databas Web of Science, där såväl Science Citation Index Expanded®, Social Science Citation Index® och Arts and Humanities Citation Index® ingår. I rapporten är publicering i open access-tidskrifter ett av flera teman.

I rapporten uppskattas att cirka 12% av världens open access-tidskrifter återfinns i Web of Science. Andelen artiklar i open access-tidskrifter har sedan början av 2000-talet också stadigt ökat, såväl i Sverige som internationellt. 2013 publicerades 13% av den svenska produktionen i open access-tidskrifter med helt fri tillgänglighet, så kallad guld open access. Detta är något högre än världsgenomsnittet. Med detta sagt är det av betydelse att uppmärksamma att andelen open access-artiklar starkt varierar mellan olika ämnesområden, med 5% som minsta och 20% som högsta andel. De ämnesområden med högst andel både i Sverige och resten av världen, är geovetenskap, biomedicin, biologi och klinisk medicin medan humaniora, informations- och kommunikationsteknik, kemi och teknik har en relativt låg andel artiklar i open access-tidskrifter. I sin rapport poängterar Vetenskapsrådet att detta delvis kan bero på olika täckningsgrader i Web of Science men även på att det inom olika ämnesområden finns olika traditioner för publicering i open access-tidskrifter. En sådan skillnad mellan publiceringstraditioner kan vara att vissa ämnesområden i högre utsträckning väljer att parallellpublicera en så kallad pre-print version av artikeln i ett digitalt arkiv, d.v.s. grön open access, eller betalar för att göra publikationer fritt tillgängliga i traditionella prenumerationsbaserade tidskrifter, så kallad hybrid open access.

Vad gäller medelciteringen för svenska open access-artiklar är den högre än världsgenomsnittet. Detta gäller generellt för de olika ämnesområdena och det verkar även finnas en viss, om än osäker, korrelation mellan medelcitering och andel open access-artiklar.

 

Referenser: Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv. Vetenskapsrådets rapporter. 2015

EU lanserar Gold Open Access Pilot för publikationer inom FP7

Inom ramen för OpenAIRE2020 lanserade EU-kommissionen i början av maj en så kallad Gold Open Access Pilot för publikationer inom avslutade projekt finansierade av FP7. Syftet är att främja och stärka publiceringen i europeiska Open Access-tidskrifter, dvs. gyllene OA. 4 miljoner Euro görs tillgängliga för att helt eller delvis finansiera publikationer i Open Access-tidskrifter, för projekt som avslutats senast januari-april 2013. Max tre publikationer per projekt kan erhålla finansiering för publicering av artiklar, monografier, kapitel och konferensbidrag, som svarar upp till de krav som anges i riktlinjerna för Gold Open Access Pilot. Dock gäller finansieringen inte för publikationer i hybridtidskrifter. Mer information om Gold Open Access Pilot hittar du här och riktlinjerna finns att ladda ner här.

Inbjudan till föreläsning om Open Access med Marie Farge

Marie Farge, Directrice de Recherche vid Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS), Ecole Normale Supérieure i Paris gästar oss i vår. I samband med detta bjuder vi in till en open access-föreläsning på temat:

Another future for peer-reviewed scientific journals – an advocacy for developing and promoting new intellectual commons, publicly owned and freely used by researchers, companies and citizens.

Scientists and research institutions suffer from an oligopolistic situation where publishers receive scientists’ intellectual property rights for free and sell scientists’ papers back to research institutions at a non-competitive price they set themselves, reaping massive profits. Publishers also control bibliometric statistics that are increasingly used to evaluate research, with a considerable impact on scientists’ careers.
As a scientist, Marie Farge will present her perspective on this issue, demanding control and ownership of research results in order to make them available and usable to anyone for the sake of the advancement of knowledge. She will propose a new model where journals are owned by their peer-reviewing editorial boards, authors keep their copyright and make their papers freely available, funding agencies finance open access publishing platforms and publishers become service providers to these publishing platforms without owning the content of the journals.

Datum: måndag 25 maj 2015
Tid: 9.00-10.30
Plats: Kungl biblioteket, Karlavägen 100, lokal Albion
Föreläsningen och samtalet hålls på engelska.

Gratis. Anmälan till: Bibsamkonsortiet@kb.se senast den 21:e maj.
OBS! Begränsat antal platser, så först till kvarn.

Sprid gärna denna inbjudan i era nätverk.

MOA 2015 Summering och avslutning

Summering MOA2015

Malmö, 14-15 april 2015

 

Vi har under två dagar i Malmö fått ta del av och deltagit i ett viktigt samtal som handlar om open access. Men inte bara om open access. De praktiker, kunskaper, erfarenheter och tekniker som har varit temat under dessa dagar synliggör hur vårt samhälle idag är mitt upp i en stor omvandlingsprocess där hela forskningsinfrastrukturen är under pågående förändring.

Den första vetenskapliga tidskriften startade för 350 år sen. Detta ger oss ett viktigt tidsperspektiv när vi förhåller oss till hur internet, digitalisering och tekniska innovationer sedan slutet av 1900-talet, alltså under 20-25 år, har format vårt samhälle. För oss pågår denna omvandling just nu och vi ser inget slut inom överskådbar framtid. Så vi vet inte hur medborgarna i framtidens samhälle om kanske 300-400 år kommer beskriva vår samtid och det som pågår för oss just nu. Det vi vet är att i denna omvandlingsprocess har forskningsbiblioteken en stor och betydelsefull roll, inte minst när lärosätena utvecklas i nya riktningar och blir mer resultatinriktade. Faktorer som ”impact” och antal citeringar används tillsammans med kvalitet och nytänkande i utvärderingar och granskningar och inte minst i den hårda konkurrensen om finansiering.

Genom den digitala förändringsprocessen förflyttas också en stor del av forskningsbibliotekens dagliga arbete från det fysiska rummet och ut på internet. Rent konkret utför forskningsbibliotekarier i sin vardag stora insatser vad gäller open access-publicering, bibliometri och utvärdering och digitalisering. Forskningsbiblioteken fungerar därmed som viktiga noder i den öppna tillgången till forskningsresultat, där studenters, lärares och forskares behov länkas samman. Omvandlingen av akademiska vetenskapliga praktiker ställer nya krav på forskningsbibliotekens tjänster och service gentemot forskarsamhället. Även förändrade attityder vad gäller öppna forskningsdata, metoder i vetenskaplig e-kommunikation och inte minst medborgarnas intresse för och delaktighet i det vetenskapliga samtalet påverkar forskningsbibliotekens form och funktion.

Detta är den verklighet som lärosätenas forskningsbibliotek förhåller sig till i sin vardag. Och detta är den verklighet som även Kungl.biblioteket behöver förhålla sig till. Vi behöver förhålla oss till denna stora digitala samhällsomvandling internt, när vi tolkar vårt uppdrag, och externt när KB i en Nationell biblioteksstrategi ska ta fram en plan för hur nationens bibliotek ska samverka och kvalitetsutvecklas för nationens bästa. Strategin ska bland annat ge svar på bibliotekens roll i samhället, användarnas behov, nya medier, teknisk utveckling och nationell infrastruktur. KB:s riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg har beskrivit att syftet med den nationella biblioteksstrategin är att genom samarbete mellan biblioteken ”optimera användningen av resurser för att ge människor tillgång till information vilket är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle”.

Vi arbetar också på att ta fram en ny form för nationell bibliotekssamverkan, där även framtiden formas för programmet OpenAccess.se. Ett förslag har skickats ut på remiss och ligger också öppet publikt, med möjlighet för den som är intresserad att skicka in synpunkter senast 15 maj.

Vi avvaktar också regeringens beslut vad gäller Vetenskapsrådets förslag på Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information, som lämnades in till regeringen i januari 2015. KB:s uppdrag var att samarbeta med och stödja VR i arbetet med att ta fram detta förslag. Detta uppdrag är avslutat och vi arbetar nu med att sätta oss djupare in i förslaget och de problemområden som har definierats. Det är inte osannolikt att KB kommer tilldelas ett nytt uppdrag vad gäller öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk, och här vill vi vara proaktiva.

Parallellt med detta arbetar vi inom OpenAccess.se med den handlingsplan som vi tagit fram som National Open Access Desk (NOAD) i EU-programmet OpenAIRE2020. I detta arbete ingår att överblicka och samla in erfarenheter från flera olika aktörer för att underlätta implementeringen av de direktiv för open access som finns för forskningsfinansiering inom Horizon2020. Detta innebär att jag reser runt i landet och träffar representanter från bland annat forskningsbibliotek, forskningsfinansiärer, forskningsledare för forskningsprojekt samt förlag. Ett mycket trevligt och givande arbete som också ger synergieffekter till programmet OpenAccess.se

Detta leder mig fram till där jag började; till avslutningen och summeringen av 2015 års MOA-konferens, där bibliotekarier men även andra aktörer har deltagit för att dela med sig av erfarenheter, kunskaper och praktiker. Nu blickar vi framåt mot nästa år och mot de strategier, riktlinjer, praktiker och erfarenheter som fortlöpande formar processen att utveckla open access-publicering, som en del i den stora digitala samhällsomvandling som pågår just nu.

Då vill vi gärna utvärdera MOA2015 för att organisera ett minst lika bra MOA2016. Vi vill tacka Malmö högskola för ett gott och givande samarbete och tar självklart tacksamt emot alla former av synpunkter och förslag inför planeringen av nästa års MOA. Nästa vår kommer MOA2016 att äga rum i Stockholm och samordnas med Stockholms universitet. Vi ser mycket fram emot detta!

 

Beate Eellend är handläggare för programmet OpenAccess.se och publikationsfrågor

beate.eellend@kb.se