Liber 2015 i London, 24-26 juni

Under några dagar i slutet av juni ägde den 44:de Liberkonferensen rum i ett varmt och soligt London. Arrangörer för den mycket lyckade och innehållsrika konferensen var Senate House Library, Imperial College London, LSE Library och UCL Library Services. Under två intensiva och inspirerande dagar stod bland mycket annat open access, open data, vetenskaplig kommunikation och publikation, TDM, copyright och medborgardelaktighet på agendan. Över 480 deltagare, främst från Europa men med representanter även från Kanada, USA och andra delar av världen, samlades för att under temat ”Towards Open Science” presentera, diskutera och debattera bibliotekens nuvarande och kommande utmaningar och möjligheter.

Alla presentationer finns tillgängliga i programmet  för Liber 2015. Twitterflödet under konferensen finns på hashtaggen #liber2015 och @LIBERconference.

2016 års Liberkonferens kommer att äga rum i Helsingfors, då National Library of Finland, Helsinki University Library och Finnish Research Library Association står som värd.

The Open Access Publishing Cooperative Study

I början av juli 2015 lanserade The Public Knowledge Project (PKP) tillsammans med bland annat Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition (SPARC) projektet Open Access Publishing Cooperative Study. Studien kommer att genomföras 2015-2017 med syfte att föra samman bibliotek, tidskrifter, lärosäten och akademier, finansiärer samt andra betydelsefulla aktörer. Målet är att finna nya ekonomiskt hållbara samarbetsmodeller för open access-publicering i vetenskapligt granskade tidskrifter.

 

Marie Farges föreläsning på Kungl. biblioteket

25 mars gästades Kungl. biblioteket av Marie Farge, Directrice de Recherche vid Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS), Ecole Normale Supérieure i Paris. Ett 30-tal OA-intresserade åhörare lyssnade till hennes föreläsning på temat:

Another future for peer-reviewed scientific journals – an advocacy for developing and promoting new intellectual commons, publicly owned and freely used by researchers, companies and citizens.

För dem som inte hade möjlighet att närvara vid detta tillfälle finns hennes PPT-presentation uppladdad här. Föreläsningen spelades också in och kommer finnas tillgänglig via Youtube inom kort.

 

Andelen svenska publikationer i open access-tidskrifter ökar stadigt

I dagarna publicerade Vetenskapsrådet sin rapport ”Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv”. Analyserna i rapporten ingår i det kunskapsunderlag som Vetenskapsrådet har sammanställt, bland annat för att bidra med underlag till regeringen inför den kommande forskningspropositionen. I rapporten presenteras bibliometriska analyser av svensk forskning vad gäller produktionen av vetenskapliga publikationer samt citeringsgenomslag. Datan i analyserna är hämtade ur Thomson Reuters databas Web of Science, där såväl Science Citation Index Expanded®, Social Science Citation Index® och Arts and Humanities Citation Index® ingår. I rapporten är publicering i open access-tidskrifter ett av flera teman.

I rapporten uppskattas att cirka 12% av världens open access-tidskrifter återfinns i Web of Science. Andelen artiklar i open access-tidskrifter har sedan början av 2000-talet också stadigt ökat, såväl i Sverige som internationellt. 2013 publicerades 13% av den svenska produktionen i open access-tidskrifter med helt fri tillgänglighet, så kallad guld open access. Detta är något högre än världsgenomsnittet. Med detta sagt är det av betydelse att uppmärksamma att andelen open access-artiklar starkt varierar mellan olika ämnesområden, med 5% som minsta och 20% som högsta andel. De ämnesområden med högst andel både i Sverige och resten av världen, är geovetenskap, biomedicin, biologi och klinisk medicin medan humaniora, informations- och kommunikationsteknik, kemi och teknik har en relativt låg andel artiklar i open access-tidskrifter. I sin rapport poängterar Vetenskapsrådet att detta delvis kan bero på olika täckningsgrader i Web of Science men även på att det inom olika ämnesområden finns olika traditioner för publicering i open access-tidskrifter. En sådan skillnad mellan publiceringstraditioner kan vara att vissa ämnesområden i högre utsträckning väljer att parallellpublicera en så kallad pre-print version av artikeln i ett digitalt arkiv, d.v.s. grön open access, eller betalar för att göra publikationer fritt tillgängliga i traditionella prenumerationsbaserade tidskrifter, så kallad hybrid open access.

Vad gäller medelciteringen för svenska open access-artiklar är den högre än världsgenomsnittet. Detta gäller generellt för de olika ämnesområdena och det verkar även finnas en viss, om än osäker, korrelation mellan medelcitering och andel open access-artiklar.

 

Referenser: Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv. Vetenskapsrådets rapporter. 2015

EU lanserar Gold Open Access Pilot för publikationer inom FP7

Inom ramen för OpenAIRE2020 lanserade EU-kommissionen i början av maj en så kallad Gold Open Access Pilot för publikationer inom avslutade projekt finansierade av FP7. Syftet är att främja och stärka publiceringen i europeiska Open Access-tidskrifter, dvs. gyllene OA. 4 miljoner Euro görs tillgängliga för att helt eller delvis finansiera publikationer i Open Access-tidskrifter, för projekt som avslutats senast januari-april 2013. Max tre publikationer per projekt kan erhålla finansiering för publicering av artiklar, monografier, kapitel och konferensbidrag, som svarar upp till de krav som anges i riktlinjerna för Gold Open Access Pilot. Dock gäller finansieringen inte för publikationer i hybridtidskrifter. Mer information om Gold Open Access Pilot hittar du här och riktlinjerna finns att ladda ner här.