”Staging the Open Access Transformation of Subscription Journals”

Vid den 12:e Berlin Open Access-konferensen samlades d. 8-9 december över 90 representanter från 19 länder för att diskutera ett gemensamt ”Expression of Interest” med syfte att genomföra en storskalig omvandling från ett låst prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Stor konsensus rådde i diskussionerna, men även olika viljor som skulle enas kring dokumentets detaljer. Värd för konferensen var Max Planck institutet. Sverige representerades av Anna Lundén och Beate Eellend, Kungl. biblioteket samt Sofie Wennström, Stockholms universitet.

Som underlag för diskussionerna användes i huvudsak rapporten ”Disrupting the subscription journals’ business model for the necessary large-scale transformation to open access” där Ralf Schimmer et. al. visar att det redan finns tillräckligt med pengar i det globala publiceringssystemet för att uppnå en sådan omvandling till open access. De cirka 7,6 miljarder Euro som globalt används för att betala prenumerationsavgifter skulle kunna styras om och återinvesteras för att täcka kostnader i ett öppet tillgängligt publiceringssystem.

En sådan omvandling skulle innebära att samtidigt som de befintliga tidskrifterna finns kvar med sina väletablerade funktioner, till exempel sakkunniggranskning och varumärkesvärde, så skulle de underliggande betalningsströmmarna genomgå en övergripande omstrukturering. En sådan omvandling kan emellertid enbart genomföras på en global skala och genom att konsensus uppnås mellan världens forskningsorganisationer. Det krävs alltså en samsyn och delad insikt i att de pengar som för närvarande är inlåsta i ett prenumerationssystem måste dras tillbaka och återanvändas i ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Bibliotekens budgetar ska inte belastas ytterligare utan istället ses som en huvudsaklig källa för att möjliggöra en omvandling utan finansiell eller annan form av risk. Målet är alltså att bevara de väletablerade funktioner och tjänster som förlagen erbjuder och som fortfarande efterfrågas av forskarna, samtidigt som det nödvändiga betalningsflödet omdefinieras och omorganiseras till ett system med öppet tillgängliga publikationer.

De senaste åren har den öppna tillgången till vetenskapliga publikationer ökat påfallande. Artiklar som publiceras open access är det som ökar mest inom vetenskaplig publicering och har nu nått en marknadsandel på 13% (i denna summa är inte publiceringar i hybridtidskrifter inräknade, vilka också har ökat). Varför är det då så att även om denna ökning av open access-artiklar innebär en minskning av artiklar i prenumerationsbaserade tidskrifter så återspeglas inte denna tendens i skiftet från prenumerationskostnader till open access-avgifter? Hur kan det vara så att en traditionell publiceringsmodell som i ett modernt, web-baserat ekosystem så uppenbart är dysfunktionell och förlegad, inte bara har överlevt utan faktiskt fortsätter att vara attraktiv för forskarna och de stora förlagen därmed gör större vinster än någonsin? Vad är det som skulle krävas för att skynda på omvandlingen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem?

Med sitt ”white paper” vill författarna alltså visa att det redan finns tillräckligt med pengar i systemet för att uppnå en sådan övergripande omvandling till open access-publikationer. Som nämnts ovan används ca 7,6 miljarder Euro  globalt för att betala prenumerationsavgifter. Målet är att dessa pengar styrs om och återinvesteras för att täcka kostnader i ett publiceringssystem för open access-tidskrifter. 2013 registrerades ca 1,5 miljoner utgivna artiklar i prenumerationsbaserade tidskrifter i Web of Science. Detta innebär en genomsnittlig kostnad på 5 000 Euro per artikel, som är inlåsta bakom så kallade paywalls. Rundas antalet artiklar upp till 2 miljoner (för att även inkludera artiklar som inte är indexerade i WoS) blir den genomsnittliga kostnaden 3 800 Euro per inlåst artikel. Detta är alltså den summa som redan nu, i ett prenumerationsbaserat låst publiceringssystem, betalas per artikel genom bibliotekens budgetar. Genom att samla in data från forskningsinstitutioner och forskningsfinansiärer har Max Planck börjat bygga upp en öppen databas på GitHub över APC-kostnader. Siffror från fakturor i Tyskland visar en genomsnittlig kostnad på drygt 1 200 Euro i APC-kostnad per open access-artikel. Även data från Österrikes forskningsfinansiär FWF, SCOAP3 samt Wellcome Trust har används i en uträkning av genomsnittlig APC-kostnad för att visa att författaravgifterna sällan överstiger 2 000 Euro per open access-artikel. Detta visar att den genomsnittlig APC-kostnaden  för open access-artiklar alltså är lägre än de kostnader per artikel som i nuläget betalas för prenumerationer av låsta tidskrifter.

3 svenska publikationer har hittills erhållit medel från ”FP7 post-grant OA publishing funds”

Den 18:e november arrangerade OpenAIRE workshopen “Sharing Research Data and Open Access to publications in H2020”. Målgruppen var så kallade “National Contact Points” och forskningsadministratörer. Bland annat presenterades senaste nytt angående ”FP7 post-grant OA publishing funds”. Det framkom då att antalet artiklar från Sverige som beviljats medel för OA-publicering har ökat från 1 till 3. Se denna PPT för mer information och tydliga instruktioner.

Det finns alltså fortfarande stora möjligheter att söka medel för OA-publicering! Sprid därför gärna denna information i era kanaler.

Webinarium om “FP7 Post-Grant Open Access publishing funds pilot”

Vill du lära dig mer om EU:s FP7 post-grant open access pilot? På torsdag 15/10 arrangerar OpenAIRE ett webinarium om grundläggande funktioner, tekniska krav och kriterier för att ansöka om medel.

Webinariet leds av Pablo de Castro (Open Access Project Officer – LIBER) och är indelat i två delar. I den första delen presenteras bland annat följande teman:

  • Hur FP7 post-grand open access pilot fungerar.
  • Hur organisationer och institutioner kan samarbeta med LIBER och OpenAIRE för att stödja genomförandet av piloten.
  • Hur ansökningssystemet används.

Under den andra delen av webinariet finns det möjlighet att ställa och få svar på de frågor man har.

Resultaten från pilotstudiens andra uppföljning kommer också att presenteras. 30 september hade 52 ansökningar beviljats finansiering för ren OA-publicering (46 artiklar och 6 böcker). Detta är mer än en dubblering av antal beviljade ansökningar, jämfört med den första rapporten som presenterades i augusti. Storbritannien och Spanien har beviljats flest ansökningar – 16 respektive 12 artiklar – medan Sverige har beviljats 1 ansökan. Den genomsnittliga kostnaden för APC:er är 1,352 Euro.

EU lanserar Gold Open Access Pilot för publikationer inom FP7

Inom ramen för OpenAIRE2020 lanserade EU-kommissionen i början av maj en så kallad Gold Open Access Pilot för publikationer inom avslutade projekt finansierade av FP7. Syftet är att främja och stärka publiceringen i europeiska Open Access-tidskrifter, dvs. gyllene OA. 4 miljoner Euro görs tillgängliga för att helt eller delvis finansiera publikationer i Open Access-tidskrifter, för projekt som avslutats senast januari-april 2013. Max tre publikationer per projekt kan erhålla finansiering för publicering av artiklar, monografier, kapitel och konferensbidrag, som svarar upp till de krav som anges i riktlinjerna för Gold Open Access Pilot. Dock gäller finansieringen inte för publikationer i hybridtidskrifter. Mer information om Gold Open Access Pilot hittar du här och riktlinjerna finns att ladda ner här.