KTH:s policy för vetenskaplig publicering

KTH har i dagarna antagit en policy för vetenskaplig publicering. Enheten för Publiceringens infrastruktur (PI-enheten) vid ECE-skolan (Skolan för Teknikvetenskaplig kommunikation och lärande) har på uppdrag av rektor tagit fram ett förslag till policy. I uppdraget ingick även att utarbeta en strategi för implementering av policyn. Vi har arbetat i samarbete med en kontaktgrupp för publiceringsfrågor som består av 9 forskare från KTH:s olika skolor.

Utgångspunkten för policyn har varit att KTH och KTH:s forskning skall synliggöras i största möjliga utsträckning både för det internationaella vetenskapssamfundet och för samhället i övrigt.  Vetenskaplig publicering är till för att synliggöra och kommunicera forskning samt ge en kvalitetsstämpel på forskningsresultat. Policyn är därför utformad med utgångspunkt att Open Access inte kan ses isolerat utan skall ses i ett bredare perspektiv. Därför uppmanas KTH:s forskare att publicera sig Open Access men också att publicera sig i ledande internationella tidskrifter. Tidigt i processen var vi tveksamma om vi verkligen skulle skriva forskarna på näsan att publicera sig i ledande vetenskapliga tidskrifter för det borde de väl redan göra. Reaktionerna var dock positiva bland forskare i olika nämnder.

Vidare uppmanas KTH:s forskare även att medverka till populärvetenskapliga forskningspresentationer. Viktigt för att synliggöra KTH är också att alla forskare namnger KTH på ett enhetligt sätt samt att alla publikationer registreras i DiVA. Likaså skall publikationer som utges av KTH publiceras i DiVA i fulltext.

En viktig del av att kunna uppfylla policyns krav är att vi på PI-enheten åtar oss att importera poster från WoS/ISI. Detta gör vi veckovis och säkerställer därmed den bibliografiska kvalitén  genom att vi anger rätt organisation och KTH-ID, samt att posterna innehåller ISI och DOI-nummer. Vi håller på att retrospektivt komplettera databasen tillbaka till 2005. Vi beräknar att ca 85% av alla våra tidskriftsartiklar finns i WoS/ISI. Resterande måste dock forskarna själva registrera.

En viktig roll för PI-enheten är att informera och hjälpa till med parallellpublicering och andra frågor som rör Open Access. Vi planerar att besöka och informera alla KTH:s forskare på ett eller annat sätt nu i vår och under hösten. Tidsmässigt passar detta väl in då DiVA nyligen har fått nya funktioner som underlättar parallellpublicering.

Läs hela policyn: http://www.lib.kth.se/main/assets/files/pi/Beslut_243.pdf

/Klemens Karlsson

Uttalande från Nederländerna om Elseviers open access-policy

”UKB, the consortium of the thirteen Dutch university libraries and the Koninklijke Bibliotheek, is deeply concerned about the fact that Elsevier has recently adapted its Open Access policy such that it prevents the growth of the digital availability of the international scientific output of scholars in The Netherlands.”

UKB är mycket oroad över Elsevier nu vill förhandla direkt med universitet och forskningsinstitutioner om vilka rättigheter deras forskare har att lägga ut artiklar i öppna arkiv. Man beklagar varje steg som kan begränsa tillgången till forskningsresultat och menar att denna policy från Elesevier skapar ökande oklarhet hos forskare om deras rättigheter som författare.

Läs hela uttalandet här

SCOAP3 går in i en ny fas

SCOAP3 är ett initiativ från CERN för att omvandla de centrala tidskrifterna inom högenergifysik till open access-tidskrifter. Huvudtanken är de samlade medel som nu används för att betala för tillgång till de centrala tidskrifterna inom området ska samlas till en pott, varefter man upphandlar tjänsten att driva open access-tidskrifter av berörda förlag. Forskare inom området skulle sedan kunna publicera sig i dessa OA-tidskrifter utan kostnad.

Sverige lämnade in en positiv intresseförklaring redan 2007. Kungl biblioteket som samordnare av BIBSAM-konsortiet lämnade intresseförklaringen efter en grundlig förankringsprocess, både med de bibliotek som är engagerade i området och berörda forskarsammanslutningar i Sverige. Därefter har det tagit längre tid än beräknat att få in intresseförklaringar från alla berörda organisationer globalt.

Nu anser man dock att man har så stort stöd att det är läge att gå vidare till nästa steg i processen, att upphandla open access-tidskrifter inom området. Den 6 april hölls ett möte i CERN, där både länder som gett sitt stöd till projektet och de berörda förlagen fick ge sin syn på vägen framåt. Huvudslutsatsen var att man ville gå vidare. En styrgrupp ska tillsättas för att sköta upphandlingen, samt vidare en teknisk grupp för att utforma modeller för att föra över medel från licenser till upphandlingspotten.

Det är glädjande att SCOAP3 nu gått in i en mer operativ fas. Det kan ge viktiga erfarenheter att testa denna modell, även om högenergiområdet förvisso är speciellt i vissa avseenden.

Information från mötet finns här.

/Jan Hagerlid

Ny studie om tillgång till forskningsresultat för mindre företag

FoU-intensiva, små och medelstora företag spelar idag en viktig roll för innovation och tillväxt. De har högst betydande problem att få tillgång till forskningsresultat, vilket försvårar deras utveckling. Forskarna John Houghton, Alma Swan och Sheridan Brown har undersökt läget i Danmark på uppdrag av den danska Forsknings- och innovationsstyrelsen och DEFF (Danmarks Elektroniske Fag- och Forskningsbibliotek).

Mer än hälften av företagen hade problem att få tillgång till olika typer av FoU-publikationer. Man efterlyser bättre tillgång till forskningsartiklar,  marknadsundersökningar och rapporter, patentinformation och standarder. Hela 59 % av forskarna i studien efterlyste bättre tillgång till forskningsartiklar.

Av forskarna använder 72 % öppna arkiv och 56 % open access-tidskrifter månatligen eller oftare.

Studien beräknar också värdet av tillgång till forskningsinformation för dessa företag och kostnaden för de nuvarande hindren för tillgång. Den belyser också i mer detalj vilka problem man har för att att få tillgång till forskningsinformation.

Det verkar rimligt att tro att ungefär samma situation råder i Sverige varför den här studien är av stort intresse även för oss.

Läs studien Access to Research and Technical Information in Denmark:   Access_ReportFINAL DOK1827240 (2)

Läs pressrelease här

/Jan Hagerlid

IFLA-uttalande om open access

Bibliotekens egen världsorganisation IFLA har länge haft en otydlig hållning till open access och liten aktivitet på området. Nu är en klar uppryckning på väg. När IFLA 2010 hölls i Göteborg lyfte de svenska arrangörerna fram frågan och en hel del open access-aktiviteter ägde rum, bl a ett satellitmöte, ”Open Access and the Changing Role of Libraries”, arrangerat av KB och Göteborgs UB i samverkan. IFLA:s president Ellen Tise ville prioritera frågan och tillsatte en särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen har under vintern utarbetat ett policyuttalande som den 18 april slutligen antogs av IFLA:s Governing Board.

Uttalandet innebär ett otvetydigt ställningstagande för open access och en förpliktelse att samarbeta med andra organisationer som främjar open access. IFLA ska aktivt verka för open access både i internationellt samarbete och inom sin egen organisation. Slutligen ska man se till att IFLA:s egna publikationer blir open access. Jämfört med tidigare uttalanden från IFLA som berört området är detta ett stort framsteg.

Läs uttalandet IFLA Statement on open access – clarifying IFLA’s position and strategy

/Jan Hagerlid

Separata förlagsavtal om författarrättigheter

Vissa förlag (i synnerhet Elsevier) har under senare tid försökt sluta avtal med enskilda lärosäten som innebär försämringar i förhållande till förlagets allmänna policy för författares rättigheter att parallellpublicera. Elsevier hävdar att andra regler måste gälla för de lärosäten som har ett uttalat open access-krav och vill sluta särskilda avtal med dessa. Ett exempel på ett sådant avtal innebar en embargotid på ett år, medan den allmänna policyn inte har något embargo.

Ett gemensamt uttalande från SPARC, SPARC Europe och COAR tar upp denna fråga och man avråder starkt lärosäten från att sluta separata avtal med förlag som går utöver den allmänna policyn hos förlaget. Uttalandet nämner inga särskilda förlag men det är en uttalad policy från Elsevier att kräva sådana separatavtal.

Läs uttalandet Public response on behalf of SPARC, SPARC Europe and COAR regarding publishers self-deposit policies

/Jan Hagerlid

Open access och licensavtal

Den 31 mars hölls ett möte kring frågan hur licensavtalen skulle kunna underlätta forskares open access-publicering. Mötet var arrangerat av SUHF:s Forum för bibliotekschefer och de två styrgrupperna för respektive OpenAccess.se och licenskonsortiet. Mötet samlade ett 60-tal deltagare, i huvudsak bibliotekschefer samt ansvariga för OA- respektive licensfrågor från lärosätena. Man hittar en redogörelse för mötets huvudfrågor samt presentationer mm här.

Det var en högst påtaglig skillnad mellan inledningarna från de två stora kommersiella förlagen. Medan Elsevier framhävde sitt eget koncept ”universal access” som alternativ till open access, så tryckte Springer på att man redan var det största open access-förlaget och att de nya tidskrifter man startar i fortsättningen kommer att vara open access. När man hör Elsevier berätta om ”universal access” så är det slående vilka krångliga mekanismer man måste skapa för att kompensera bristerna i tillgänglighet i den nuvarande modellen. Det mest bisarra var en modell där man kunde hyra tillgång till artiklar för 24 timmar, utan rätt till nedladdning och kopiering förstås.

Paneldebatten var intensiv och gav en bra bild av opinionsläget. Jag fäste mig vid några saker: Det blev inte riktigt klart vad man kunde vinna med att ha författarrrättigheter inskrivna i licensavtalen och hur det förhåller sig till de avtal författaren sluter direkt med förlaget. Jag hade en diskussion med en norsk kollega några dagar senare som tryckte på att det är en stor fördel att få in rättigheterna i avtalen för att få en starkare juridisk grund för parallellpublicering än att hänvisa till policyn i SHERPA/RoMEo. Om nu en klausul i ett sådant avtal är bättre än det individuella avtal som författaren skrivit på, vad är det som gäller? Jag noterar att avtalet om författarrättigheter med Royal Society som togs upp i Anna Lundéns presentation uttryckligen säger att det avtalet går före individuella avtal. Så det borde väl vara en bra modell.

Jag noterade en allmän skepsis mot förlagens hybridmodeller, dvs att enskilda artiklar ur annars prenumerationsbaserade tidskrifter  kommer ut som open access om författaren betalar för det. Förlagen lovade att detta ska dras från det globala listpriset, men hur mycket är det värt för det enskilda konsortiet? Nivån på avgifterna i hybridmodellen är också genomgående väldigt höga. Ett förlag gav rabatt på publiceringsavgiften som en del av avtalet, vilket uppskattades.

Slutligen tolkade jag det som att det fanns ett stort intresse av att nu pröva ett nationellt avtal med ett open access-förlag, vilket är glädjande.

/Jan Hagerlid