Halvtidsrapport från utredningsarbetet för öppen tillgång

Den 22 maj 2018 hölls en halvtidsavstämning för utredningsarbetet för öppen tillgång, som ingår i Kungliga bibliotekets (KB:s) regeringsuppdrag att samordna öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Under dagen deltog alla fem utredningsgrupper samt KB:s rådgivande grupp för öppen tillgång och Bibsamkonsortiets styrgrupp. Syftet med avstämningen var att alla utredningsgrupper skulle få presentera sitt pågående arbete samt diskutera gemensamma frågeställningar med övriga grupper.

Fortsätt läsa ”Halvtidsrapport från utredningsarbetet för öppen tillgång”

Vilken CC-licens för vilken open access?

Debatten kring öppen tillgång till vetenskapliga publikationer fokuserar ofta på finansieringsmodeller, mer sällan på vilken konkret form tillgängligheten borde ha. Den kan variera från enkel tillgång som möjliggör läsning av artikeln till rätten att återanvända den, till exempel i kommersiellt syfte. Vilken licens man väljer att tillämpa på artiklarna är således avgörande, men ses inte sällan som en detalj och hamnar ofta vid sidan av, trots att det kan påverka hur den öppna tillgången (open access) fungerar i praktiken.

I höst presenterar regeringen sin forskningsproposition där nationella riktlinjer för öppen tillgång förväntas att ingå. Vetenskapsrådet har föreslagit en målbild för 2025 där vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning ska vara omedelbart öppet tillgängliga. Det föreslås också att ”det material som publiceras i open access-tidskrifter ska ha en Creative Commons-licens” redan 2020 utan att specificera vilken av de sex Creative Commons-licenser det ska vara (sid 11). ”Frågan om möjlighet till återanvändning och vidarebearbetning av publikationerna enligt licenser av Creative Commons måste utredas och aviseras i god tid innan ett införande [av nationella riktlinjer]. Forskningsbiblioteken har nämnts som lämpade att utreda detta” (sid 14).

Den här texten beskriver de olika omfattningarna av begreppet tillgång och Creative Commons-licensernas roll för open access. Texten förklarar även fördelen med att använda samma licens för alla publikationer och belyser varför denna licens borde vara den så kallade CC-By-licensen.

Vad menas med begreppet tillgång?

Vilken form av tillgänglighet talar man om när det gäller open access? En minsta gemensamma nämnare är att vem som helst ska kunna läsa en artikel gratis på internet. När en forskare publicerar sin artikel i en open access-tidskrift, parallellpublicerar den i ett digitalt repositorium eller lägger upp den på sin blogg blir den öppet tillgänglig. Vem som helst kan läsa artikeln utan att behöva betala någon avgift eller registrera sig.

Tillgängligheten av Blondinrikard Fröberg (CC-By)
”Tillgängligheten” av Blondinrikard Fröberg (CC-By)

Ett annat svar på denna fråga är att vem som helst, förutom att kunna läsa artikeln gratis, också ska kunna återanvända den på olika sätt. Detta kan också kallas för att artikeln blir öppet tillgänglig fast då i en mycket bredare mening. Det är detta förhållningssätt som genomsyrar Budapest Open Access Initiative från 2001, en central text i open access-rörelsens historia:

Med ”open access” […] menar vi att [publikationen] är fritt tillgängligt på internet och att det är tillåtet för alla att läsa, ladda ner, kopiera, distribuera, skriva ut, söka eller länka till fulltext av dessa artiklar, söka i dem för indexering, använda som data i mjukvara eller använda i vilket annat lagligt syfte som helst utan några andra finansiella juridiska eller tekniska barriärer än dem som finns för att få tillgång till internet.1

Peter Suber, filosof specialiserad på open access, inordnar detta förhållningssätt under kategorin ”libre open access”, en öppen tillgång som både tar bort prishinder och kravet att skaffa vissa tillstånd som de klassiska upphovsrättsreglerna kräver, till skillnad från ”gratis open access” där bara prishindret tas bort.

Vilken definition man lägger bakom begreppet tillgång beror alltså på vilket mål som vill uppnås med open access. Det första mer begränsade målet (att vem som helst kan läsa artiklarna) uppnås under de klassiska upphovsrättsreglerna och är uppfyllt så fort artikeln ligger tillgänglig på internet. Det andra bredare målet tillåter ytterligare användning av verket och kräver alltså en publikationslicens som beskriver hur verket får användas.

Open access-världen skapas med hjälp av CC-licenser

Användningsrättigheter till en artikel tillskrivs från början upphovsrättsinnehavaren (d.v.s. forskaren eller förlaget som forskaren har överlåtit sina rättigheter till). Enligt upphovsrättsreglerna är principen att all användning – förutom ett begränsat antal undantag, som bl.a. kopiering för privat bruk eller citaträtt – kräver tillåtelse från upphovsrättsinnehavaren.

Med hjälp av en licens kan hen välja att tillåta användning som upphovsrättsreglerna inte erbjuder. Till exempel säljer tidskriftsförlag prenumerationslicenser till universitet2 så att studenter ska kunna få tillgång till vetenskapliga publikationer och använda dem i vissa ändamål. Ett annat exempel – som är mer relevant i detta avseende – är när en forskare tar en licens i anspråk för att göra sin artikel öppet tillgänglig.

Ett enkelt juridiskt verktyg för att göra en vetenskaplig publikation öppet tillgänglig är Creative Commons-licenser (CC-licenser). De är licensmodeller som tagits fram av organisationen Creative Commons, en ideell förening som arbetar för spridning av kultur och kunskap. När en upphovsperson tillämpar en CC-licens på sitt verk avgör hen själv vilka rättigheter som andra har att använda verket. Detta kan till exempel gälla rätten att publicera en kopia av verket eller rätten att transformera det. Vem som helst får ta de här rättigheterna i anspråk, vilket innebär att man inte behöver kontakta upphovspersonen och be henom om tillstånd i förskott. CC-licenserna vänder på den klassiska logiken där man ber upphovspersonen om (och ofta köper) en licens för att använda verket. Upphovspersonen ger på eget initiativ rätten till alla att använda det. Istället för ”All rights reserved” blir det ”Some rights reserved”.

Här är en överskådlig kortfilm från Internetstiftelsen i Sverige som berättar mer om vad CC-licenser är:

I den akademiska världen har CC-licenser etablerat sig som standard för open access-publicering och gör att hundratusentals artiklar redan har publicerats öppet tillgängliga. Organisationen STM Association försökte för två år sedan introducera en rad mer restriktiva licenser vilket möttes av stort motstånd. Trots sådana initiativ har CC-licenser de facto blivit vedertagna licenser för open access-publicering.3

En enda CC-licens för open access

Varje CC-licens består av flera villkor som kan ses som restriktioner som man lägger på den mest generösa licensen CC-By. Med de olika kombinationerna av restriktioner kan man producera totalt sex licenser. Ju fler villkor man lägger till (NC – Non Commercial, ND – Non Derivative eller SA – Share Alike), desto färre användningsrättigheter ges. Det enda gemensamma villkoret för alla CC-licenser är Erkännandet (By – Attribution) som föreskriver att upphovsägaren alltid erkänns.

Vissa förlag erbjuder bara CC-By-licenser för sin open access-publicering. Detta gäller till exempel BioMed Central, The Royal Society, APS och Stockholm University Press. Andra, såsom Oxford University Press, Royal Society of Chemistry och Wiley, erbjuder flera CC-licenser, vilket brukar presenteras som en frihet för forskarna att kunna välja under vilka villkor de vill sprida sin forskning.

Men detta kan också leda till en större otydlighet i vad som menas med öppen tillgång. I vissa fall får man till exempel inte återanvända längre delar av artikeln i en annan artikel, utan bara sprida texten i dess helhet (Non Derivative), i andra fall får man till exempel inte inkludera artikeln i en antologi som sedan ska säljas (Non Commercial), etc. Det är av stor betydelse att förstå skillnaden mellan de olika CC-licenserna och de rättigheter och skyldigheter man har, men det kan ibland vara svårt att sätta sig in i, både för forskarna själva och för den breda allmänheten. Att behöva läsa instruktioner och förstå betydelsen av CC-licensen för varje enskild artikel är en komplicerande omständighet. En klar förenkling skulle därmed vara att en enda CC-licens används för alla vetenskapliga open access-publikationer.

En enda licens löser också problemet med icke-kompatibla licenser, vilket är känt sedan länge inom branschen för fri programvara. Eftersom det inte alltid går att kombinera två verk som är under två olika CC-licenser vore det enklare om alla verk hade samma licens.

CC-By möjliggör den fulla potentialen med öppen tillgång

Creative commons license spectrum av Creative Commons och Shaddim (CC-By)
”Creative commons license spectrum” av Creative Commons och Shaddim (CC-By)

Frågan är då vilken av de sex CC-licenserna som bör vara standard för open access. Som beskrevs ovan finns det olika grader av tillåtande genom licenserna. Många argument talar för att man bör välja den som är näst längst upp i spektret, d.v.s. CC-By.4

Ett första argument är att CC-By-licensen uppfyller kraven för Budapest Open Access Initiative: ”Den enda restriktionen för återanvändning och distribution och den enda rollen för upphovsrätt på detta område borde ges till författare så att de kan kontrollera deras verks integritet och rätten att erkännas och citeras på ett korrekt sätt.5 By-villkoret garanterar både integritet och erkännande.

En annan anledning till att använda CC-By-licensen som standardlicens för öppet tillgängliga publikationer är att stora forskningsfinansiärer som till exempel Wellcome Trust kräver denna licens.6 PASTEUR4OA rekommenderar också CC-By-licensen i sin open access-policy-mall för forskningsfinansiärer (se sid 20 i detta dokument). Ett förlag som bara publicerar med mer restriktiva licenser skulle inte kunna acceptera sådana artiklar.

Det finns även flera argument som visar varför NC- och ND-villkoren för open access-publikationer inte är nödvändiga och borde undvikas, och de listas nedan.7

Icke-kommersiell-villkoret / Non Commercial (NC)

Till att börja med är själva begreppet ”icke-kommersiell” problematiskt. Som exempel kan man ta en privat blogg som sprider en kopia av en fulltextartikel. Om denna blogg har en liten ruta med Google AdSense-reklam som knappt genererar tillräckligt med pengar för att betala för domännamnet, kan detta då ses som en verksamhet som drivs i kommersiellt syfte?8

Om man ser open access ur ett större perspektiv handlar syftet och grundtanken inte bara om rätten att gratis läsa en vetenskaplig artikel, utan om relationen mellan forskningen och det omgivande samhället. Man kan argumentera för att forskning som är finansierad av skattepengar ska kunna användas vidare för att stimulera ekonomin även inom andra områden. Om man förbjuder att resultaten av forskningsresultat används i kommersiellt syfte begränsar man den investering som har gjorts via skattepengar. Särskilt drabbas små och nya kommersiella aktörer som inte har råd att betala för mer tillåtande licenser.9

Commercial_vs_non-commercial_License
”Commercial vs non-commercial License” av Binda Vivek (CC-By-SA)

Andra argument mot NC-villkoret är att en bild i en CC-By-NC-tidskrift inte kan återanvändas i en vetenskaplig tidskrift som publiceras av ett kommersiellt förlag. Användandet av NC-artiklar i kurskompendier kan också vara problematiskt om universitetet agerar kommersiellt och tar betalt för kursen.10

Kommersiell användning kan också innebära att ett verk får större påverkan11, vilket Wellcome Trust illustrerar med ett talande exempel: ”Vem som helst får lägga upp CC-By-innehåll på vilken hemsida som helst, inklusive kommersiella sådana, vilket tillåter en mycket bredare spridning. Om till exempel ny forskning skulle publiceras som beskriver nya sätt att reducera plötslig spädbarnsdöd skulle detta kunna återpubliceras utan tillåtelse på Mumsnet och BabyCentre (båda mycket kommersiella hemsidor) för att nå fler föräldrar som inte vanligvis söker på tidskriftshemsidor eller repositorier som Europe PMC.12

Inga bearbetningar-villkoret / Non Derivative (ND)

Ett vanligt argument för Inga bearbetningar-villkoret är att det förebygger spridning av översättningar av dåligt kvalitet. Det stämmer att vem som helst får översätta och distribuera en artikel som inte är förelagt med denna begränsning. Men Erkännande-villkoret (By – Attribution) löser problemet. Detta villkor följer med alla CC-licenser och innebär att upphovspersonen ska erkännas i samband med att verket bearbetas. Om man översätter och distribuerar en CC-licensierad artikel ska man tydligt indikera att det är en översättning av den ursprungliga versionen (till exempel så här: ”Ursprunglig version av detta verk av [upphovspersonen] (CC-[villkor]). Fransk översättning av [översättare] (CC-[villkor])”).13

Ett annat argument beskrivs av Klaus Graf, arkivarie på RWTH Aachens universitet: ”Icke bearbetningar-villkoret är inte ett alternativ för vetenskapliga publikationer. Forskare och vetenskapspersoner bygger på sina företrädares verk för att stå på deras axlar. Att förbjuda bearbetade verk är inte logiskt om vetenskap och forskning ska ses som samarbete.14

Angående text- och datautvinning (text and data mining – TDM) är det fortfarande en juridisk debatt om ND-villkoret tillåter den eller inte.15 Om man anser att TDM-resultaten är ett bearbetat verk ur textmassan som analyseras måste forskarna skilja mellan ND- och icke-ND-licensierade artiklar när de utför en TDM (vilket kan vara problematiskt med en databas med tusentals open access-artiklar16). Om man däremot anser att TDM-resultaten är ett helt nytt verk som skapas av forskare har ND-villkoret ingen effekt. Men eftersom situationen är juridiskt oklar är det i nuläget tryggare att utföra TDM på open access-material som inte distribueras med ND-villkoret.

Avslutande kommentar

De juridiska och tekniska aspekter som beskrivs i denna text visar att frågan om publiceringslicenser har många konkreta konsekvenser. Det finns många argument för att alla open access-publikationer bör göras under CC-By-licensen. Annars skulle restriktionerna bli för många och potentialen med öpen tillgång skulle inte utnyttas fullt ut. Det är alltså viktigt att inkludera den här aspekten som en central punkt i alla kommande långsiktiga strategier för open access.

Laurent Fournier
Licenshandläggare och juridiskt stöd för Bibsamkonsortiet, Kungliga biblioteket

Denna text är publicerad under licensen Creative Commons Erkännande 4.0 (CC-By).


Fotnoter

1. Egen översättning av http://www.budapestopenaccessinitiative.org/read
2. Ofta via Bibsamkonsortiet i Sverige.
3. Förutom CC-licenser finns det en mängd andra s.k. ”fria licenser” men de används mest för konstnärliga verk eller programvara (se en lista t.ex. här).
4. CC0 beskrivas inte här eftersom den följer en annan logik.
5. Egen översättning av http://www.budapestopenaccessinitiative.org/read
6. I Sverige verkar varken Formas, Fortes, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet eller Vinnova kräva någon specifik licens för open access-publicering.
7. Det tredje villkoret, Dela lika (SA), är mycket mindre problematiskt än de två andra. Det innebär att om ett verk har bearbetas och bearbetningen sprids vidare, ska det göras under samma licens som det ursprungliga verket.
8. Läs mer om denna fråga här (sid 11).
9. Även om ett verk publiceras under en licens kan upphovsrättsägaren alltid välja att parallellt bevilja en annan licens till en viss person. Exempel: ett förlag ger ut en artikel offentligt under en CC-By-NC licens och ett företag som behöver göra en kommersiell användning av artikeln kan köpa en ytterligare licens direkt från förlaget, utan att det påverkar den ursprungliga utgivningen under CC-By-NC-licensen.
10. Graf, K, Thatcher, S., Point & Counterpoint: Is CC BY the Best Open Access License?, Journal of Librarianship and Scholarly Communication, 2012, 1(1):eP1043. http://dx.doi.org/10.7710/2162-3309.1043
11. Ibid.
12. Egen översättning av https://blog.wellcome.ac.uk/2014/08/08/keeping-open-access-simple/
13. Mer information om hur man erkänner upphovspersonen till ett CC-licensierat verk hittar du här och här.
14. Egen översättning av Graf, K, Thatcher, S., Point & Counterpoint: Is CC BY the Best Open Access License?, Journal of Librarianship and Scholarly Communication, 2012, 1(1):eP1043. http://dx.doi.org/10.7710/2162-3309.1043
15. International Council for Scientific Information (ICSTI), Text and Data Mining, July 2009, sid 12., citerat i Triaille, J-P, Study on the legal framework of text and data mining (TDM), 2014, De Wolf & Partners, European Union, sid 35. http://ec.europa.eu/internal_market/copyright/docs/studies/1403_study2_en.pdf
16. Elementen ali:license_ref från NISO Access License and Indicators Recommended Practice (RP-22-2015) skulle kunna hjälpa med detta.

Upcoming E-learning courses and webinars on H2020 Open Access requirements

https://www.openaire.eu/upcoming-e-learning-courses-and-webinars-on-h2020-open-access-requirements

Would you like to know more on how to comply with the Horizon 2020 Open Access (OA) mandate and Open Research Data Pilot? How to make your OA repository or OA journal OpenAIRE compatible with Horizon 2020 OA requirements? Have questions about success factors for OA and Open Data policies? Join our free e-learning courses and webinars provided by FOSTER (Facilitate Open Science Training for European Union Research) project in partnership with OpenAIRE and PASTEUR4OA (Open Access Policy Alignment Strategies for European Union Research).

openaire foster upcomingnlinecourses 960

1. Making your repository or OA journal OpenAIRE compatible with Horizon 2020 OA requirements: Moderated e-learning course and a webinar on May 2-6, 2016

Would like to know more on how to make your OA repository or OA journal OpenAIRE compatible with Horizon 2020 OA requirements? Join this FOSTER/OpenAIRE moderated e-learning course on May 2-6, 2016 and attend the webinar on May 6 at 11:00 CEST.
This course is targeting repository managers, data archives managers, librarians, journal editors and publishers, data providers, research managers and administrators.
Objectives:
      Understand of the OpenAIRE infrastructure and content harvesting
      Identify the OpenAIRE guidelines metadata specifications, levels and OAI sets
      Define the levels of compatibility based on specific needs and technical context
      Identify and implement system configurations, tools and facilities for repository platforms
      Use the OpenAIRE validator tool for compatibility tests and registration

2. Open Access to publications in Horizon 2020: Moderated e-learning course and a webinar on May 9-13, 2016

Are you a part of a Horizon 2020 funded project? Would you like to know more on how to comply with the Horizon 2020 Open Access mandate? Join in the moderated FOSTER Course “Open Access to publications in Horizon 2020, from May 9 to May 13, and attend a webinar on Friday, May 13 at 11:00 CEST.
Target audience: researchers and students, project managers, librarians and repository managers.
Learn about:
      The context of the Horizon 2020 Open Access mandate
      Compliance with the Horizon 2020 Open Access mandate by depositing publications into repositories
      Reuse of deposited publications in Horizon 2020.

On May 13 at 11:00 CEST a one-hour webinar will be organized, providing the course participants and all others interested with the opportunity to get a deeper understanding of the compliance issues, and receiving answers to their questions and doubts.

To participate in the webinar, that will be hosted at http://www.instantpresenter.com/eifl144, all you will need is an internet-connected computer with sound (and maybe headphones if you are in a busy room). To check if your computer will be able to access the session successfully, please go to: www.instantpresenter.com/systemtest

And you can also join a self-learning course in Portuguese: Acesso Aberto às Publicações Científicas do H2020.

3. Designing Successful Open Access and Open Data Policies: Introductory self-learning course

Working in a research funding organization and new to Open Access and Open Research Data? Join our introductory self-learning course for funders and learn more about:
      the advantages of Open Access and Open Research Data for the funder’s remit;
      the requirements of Horizon 2020 regarding Open Access and Open Research Data;
      what elements make a successful Open Access policy; and how to develop an effective Open Research Data policy.

4. Designing Successful Open Access and Open Data Policies: Intermediate moderated e-learning course and a webinar on May 16-27, 2016

Working in a research funding organization, following Open Access and Open Research Data policy discussions, but feel overwhelmed with lots of new developments? Join our intermediate course ”Designing Successful Open Access and Open Data Policies” and learn more about:
      the advantages of Open Access and Open Research Data for the funder’s remit;
      the requirements of Horizon 2020 regarding Open Access and Open Research Data;
      what elements make a successful Open Access policy; and how to develop an effective Open Research Data policy.
The moderated course “Designing Successful Open Access and Open Data Policies” will run from May 16 to 27 and the webinar will take place on May 27 at 11:00 CEST.
To participate in the webinar, that will be hosted at http://www.instantpresenter.com/eifl146, all you will need is an internet-connected computer with sound (and maybe headphones if you are in a busy room). To check if your computer will be able to access the session successfully, please go to: www.instantpresenter.com/systemtest

5. Open Science Training for National Contact Points (NCP)

FOSTER and NCP Academy (the project in a nutshell) organise a series of webinars on topics of relevance to National Contact Points supporting Horizon 2020 applicants across the European Research Area (ERA).
The training webinars content is structured around FOSTER Open Science Learning Objectives for funders. NCPs are introduced to why and how Open Science can optimize impact and how to support Horizon 2020 applicants.
Dates and topics:
      29 Apr, 11-12 CEST: Understanding Open Access: What is Open Access, how does it fit into EC’s “Open Science, Open Innovation, Open to the World” and RRI Agendas? SPEAKER: Ivo Grigorov, Technical University of Denmark
      6 May, 11-12 CEST: Technical issues: Compliant repositories for institutions, How to maintain a compliant repository? joint FOSTER-OpenAIRE webinar; SPEAKERS: Pedro Principe, Un Minho, and Jochen Schirrwagen, University of Bielefeld & OpenAIRE2020
      20 May, 11-12 CEST: Good practices: What is the Open Data Pilot? What is required from signatories? SPEAKER: Joy Davidson, Digital Curation Center, UK
      27 May, 11-12 CEST: Designing Successful Open Access and Open Data Policies, David Ball (FOSTER/PASTEUR4OA joint webinar) as part of the “Designing Successful Open Access and Open Data Policies: Intermediate moderated e-learning course and a webinar on May 16-27, 2016”

REGISTRATION IS NOW OPEN HERE.

6. The Horizon 2020 Open Research Data pilot: Moderated e-learning course and a webinar on June 6-10, 2016

A course for researchers, research support staff and project officers.
Learning objectives:
      Understand what is required of participants in the H2020 Open Research Data pilot
      Learn about the concepts of open data, metadata, licensing and repositories
      Identify key resources and services that can help you to comply with requirements

This moderated course will run from June 6 to 10 and the webinar will take place on June 20 at 11:00 CEST.

To participate in the webinar, that will be hosted at http://www.instantpresenter.com/eifl147, all you will need is an internet-connected computer with sound (and maybe headphones if you are in a busy room). To check if your computer will be able to access the session successfully, please go to: www.instantpresenter.com/systemtest

”Staging the Open Access Transformation of Subscription Journals”

Vid den 12:e Berlin Open Access-konferensen samlades d. 8-9 december över 90 representanter från 19 länder för att diskutera ett gemensamt ”Expression of Interest” med syfte att genomföra en storskalig omvandling från ett låst prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Stor konsensus rådde i diskussionerna, men även olika viljor som skulle enas kring dokumentets detaljer. Värd för konferensen var Max Planck institutet. Sverige representerades av Anna Lundén och Beate Eellend, Kungl. biblioteket samt Sofie Wennström, Stockholms universitet.

Som underlag för diskussionerna användes i huvudsak rapporten ”Disrupting the subscription journals’ business model for the necessary large-scale transformation to open access” där Ralf Schimmer et. al. visar att det redan finns tillräckligt med pengar i det globala publiceringssystemet för att uppnå en sådan omvandling till open access. De cirka 7,6 miljarder Euro som globalt används för att betala prenumerationsavgifter skulle kunna styras om och återinvesteras för att täcka kostnader i ett öppet tillgängligt publiceringssystem.

En sådan omvandling skulle innebära att samtidigt som de befintliga tidskrifterna finns kvar med sina väletablerade funktioner, till exempel sakkunniggranskning och varumärkesvärde, så skulle de underliggande betalningsströmmarna genomgå en övergripande omstrukturering. En sådan omvandling kan emellertid enbart genomföras på en global skala och genom att konsensus uppnås mellan världens forskningsorganisationer. Det krävs alltså en samsyn och delad insikt i att de pengar som för närvarande är inlåsta i ett prenumerationssystem måste dras tillbaka och återanvändas i ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Bibliotekens budgetar ska inte belastas ytterligare utan istället ses som en huvudsaklig källa för att möjliggöra en omvandling utan finansiell eller annan form av risk. Målet är alltså att bevara de väletablerade funktioner och tjänster som förlagen erbjuder och som fortfarande efterfrågas av forskarna, samtidigt som det nödvändiga betalningsflödet omdefinieras och omorganiseras till ett system med öppet tillgängliga publikationer.

De senaste åren har den öppna tillgången till vetenskapliga publikationer ökat påfallande. Artiklar som publiceras open access är det som ökar mest inom vetenskaplig publicering och har nu nått en marknadsandel på 13% (i denna summa är inte publiceringar i hybridtidskrifter inräknade, vilka också har ökat). Varför är det då så att även om denna ökning av open access-artiklar innebär en minskning av artiklar i prenumerationsbaserade tidskrifter så återspeglas inte denna tendens i skiftet från prenumerationskostnader till open access-avgifter? Hur kan det vara så att en traditionell publiceringsmodell som i ett modernt, web-baserat ekosystem så uppenbart är dysfunktionell och förlegad, inte bara har överlevt utan faktiskt fortsätter att vara attraktiv för forskarna och de stora förlagen därmed gör större vinster än någonsin? Vad är det som skulle krävas för att skynda på omvandlingen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem?

Med sitt ”white paper” vill författarna alltså visa att det redan finns tillräckligt med pengar i systemet för att uppnå en sådan övergripande omvandling till open access-publikationer. Som nämnts ovan används ca 7,6 miljarder Euro  globalt för att betala prenumerationsavgifter. Målet är att dessa pengar styrs om och återinvesteras för att täcka kostnader i ett publiceringssystem för open access-tidskrifter. 2013 registrerades ca 1,5 miljoner utgivna artiklar i prenumerationsbaserade tidskrifter i Web of Science. Detta innebär en genomsnittlig kostnad på 5 000 Euro per artikel, som är inlåsta bakom så kallade paywalls. Rundas antalet artiklar upp till 2 miljoner (för att även inkludera artiklar som inte är indexerade i WoS) blir den genomsnittliga kostnaden 3 800 Euro per inlåst artikel. Detta är alltså den summa som redan nu, i ett prenumerationsbaserat låst publiceringssystem, betalas per artikel genom bibliotekens budgetar. Genom att samla in data från forskningsinstitutioner och forskningsfinansiärer har Max Planck börjat bygga upp en öppen databas på GitHub över APC-kostnader. Siffror från fakturor i Tyskland visar en genomsnittlig kostnad på drygt 1 200 Euro i APC-kostnad per open access-artikel. Även data från Österrikes forskningsfinansiär FWF, SCOAP3 samt Wellcome Trust har används i en uträkning av genomsnittlig APC-kostnad för att visa att författaravgifterna sällan överstiger 2 000 Euro per open access-artikel. Detta visar att den genomsnittlig APC-kostnaden  för open access-artiklar alltså är lägre än de kostnader per artikel som i nuläget betalas för prenumerationer av låsta tidskrifter.

Webinarium om Open Access i Horisont2020

Det åligger alla projekt som finansieras med medel från Horisont2020 att publicera sina forskningsresultat i sakkunniggranskade artiklar som är öppet tillgängliga, alltså open access. Med detta åtagande kan ett flertal frågor uppstå, till exempel: vad är det som ska deponeras och var, hur kan open access säkras, vad ínnebär open access och hur kan det stärka forskningen? Syftet med OpenAIRE är att underlätta och främja utvecklingen av open access samt tillhandahålla information om och verktyg för open access.

Vill du lära dig mer om open access och EU:s föreskrifter om open access-publikationer i Horisont2020 samt få veta mer om vilka tjänster som OpenAIRE kan erbjuda? Nu på måndag 19 oktober, 12.00 am-01.00 pm, sänds ett webinarium som leds av Inge Van Niewerburgh, Ghent University.

Webinariet kommer att spelas in och ppt-bilderna finns tillgängliga här. Vill du få länken skickad direkt till dig går det bra att ange detta i anmälningsformuläret.

För att delta logga in på denna sida och ange koden: 1910

Allt du behöver är en internetuppkopplad dator med ljud. Kontrollera vid behov din dator här: www.instantpresenter.com/systemtest

Har du vidare frågor kontakta: info@openaccess.be eller beate.eellend[at]kb.se