Två missförstånd och en utmaning – öppet brev om öppen tillgång

 

I vårt arbete har vi noterat ett par vanliga missförstånd om vad omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem innebär. I detta öppna brev vill vi reda ut dessa missförstånd och samtidigt synliggöra en av de största utmaningarna.

Nationell målbild för omedelbar öppen tillgång till vetenskapliga resultat

I regeringens forskningsproposition ”Kunskap i samverkan” (2016) anges målbilden att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli öppet tillgängliga direkt vid publicering. Omställningen till ett öppet vetenskapssystem har redan påbörjats, särskilt genom öppen tillgång till publikationer och forskningsdata, och bör vara klar senast inom tio år. Öppen tillgång utgör normen och inskränkningar i öppenheten utgör undantag. Det är ett gemensamt ansvar för alla aktörer i forskningssystemet att verka för att målbilden uppfylls.

KB har från 2017 ett regeringsuppdrag för samordning av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. KB:s arbete genomförs i samråd med Vetenskapsrådet, som har fått ett motsvarande regeringsuppdrag gällande öppen tillgång till forskningsdata. Vidare har KB också fått i uppdrag att ta fram kriterier för att kunna bedöma i vilken utsträckning vetenskapliga publikationer, som helt eller delvis tagits fram med offentlig finansiering, följer de så kallade FAIR-principerna, och därmed uppfyller det nationella målet om att publiceras omedelbart öppet tillgängliga. Vetenskapsrådet har fått motsvarande uppdrag gällande bedömningskriterier för forskningsdata.

Två missförstånd

Kvalitet

Kvaliteten på en vetenskaplig artikel är oberoende av i vilken tidskrift som artikeln publiceras och beror enbart på innehållet i artikeln, vilket är forskarens ansvar. Om en tidskrift rankas högre än en annan tidskrift inom samma forskningsfält, t.ex. genom en högre Journal Impact Factor, så beror detta på att ett genomsnittligt antal artiklar med hög kvalitet eller stor betydelse har publicerats i denna tidskrift. Det säger dock på förhand ingenting om kvaliteten på en specifik artikel.

Kvalitetssäkringen av en tidskrift är beroende av det system för expertbedömning som har etablerats, vilket i sin tur är ett ansvar för tidskriftens redaktörsråd. Denna kvalitetssäkring är ett krav och ska vara oberoende av om artiklarna i tidskriften publiceras öppet tillgängligt eller inom ett låst prenumerationssystem.

Problemet med så kallade rovdjurstidskrifter (eng. predatory journals) diskuteras ofta eftersom det har uppstått ett stort antal nya open access-tidskrifter på marknaden som tar betalt av forskare för att publicera deras artiklar, utan att därmed också erbjuda ett fullgott kvalitetssäkringssystem. Dessa oseriösa tidskrifter skadar hela grundtanken bakom ett öppet tillgängligt publiceringssystem och är helt oacceptabla enligt europeiska riktlinjer för forskningsetik. Det är dock sannolikt ett övergående fenomen som har uppstått i omställningen från ett traditionellt prenumerationsbaserat publiceringssystem till ett öppet tillgängligt publiceringssystem, då nya affärsmodeller utvecklas, prövas och utvärderas.

I denna omställning har lärosätena och deras bibliotek en avgörande betydelse att stödja och vägleda forskarna i att finna seriösa och kvalitetssäkrade tidskrifter för att publicera sina resultat öppet tillgängligt. Ett steg på vägen kan vara att analysera i vilken mån lärosätets forskare publicerar sig i ”predatory journals”. Detta har till exempel gjorts vid Lunds universitet, där det kan konstateras att det under åren 2001-2017 totalt har förekommit 88 publiceringar i ”tveksamma” open access-tidskrifter. Problemen bedöms således inte vara särskilt allvarliga men det är viktigt att denna typ av publicering följs upp för att kunna öka medvetenheten hos forskarna.

Det har också tagits viktiga internationella initiativ att stödja forskarna att finna öppet tillgängliga publiceringskanaler, med hög kvalitet och god sakkunniggranskning. Här kan till exempel nämnas DOAJ, Think, Check, Submit och OASPA. Ett viktigt nationellt steg för att säkra kvaliteten hos vetenskapliga tidskrifter är etablerandet av ett svenskt auktoritetsregister över publiceringskanaler.

Kostnader

En vanligt förekommande föreställning hos många forskare är att publicering med öppen tillgång är dyrare än publicering i prenumerationsbaserade tidskrifter. Detta beror på att licenskostnaderna för tidskrifts-prenumerationer tidigare inte varit synliga för forskarna själva. Oftast är forskaren därför inte medveten om de stora kostnader som belastas lärosätesbibliotekens budgetar och heller inte att dessa kostnader ökar från år till år. När en forskare vill publicera sin artikel öppet tillgängligt tar förlagen ofta betalt för sådan publicering genom en så kallad APC (Article Processing Charge). En sådan avgift ligger ofta i genomsnitt runt 2 000 € men kan vara både dyrare och billigare beroende på vilken tidskrift det gäller. Generellt sett är avgiften lägre om det gäller publicering i en så kallad ren open access-tidskrift än i en hybridtidskrift, som är en prenumerationsbaserad tidskrift med möjlighet för forskaren att publicera sin artikel med öppen tillgång mot en avgift. Förlaget skickar fakturan direkt till forskaren vilket innebär ytterligare en kostnad för denne. Denna kostnad finansieras ofta av fakultetsmedel eller genom de medel för open access-publicering som många finansiärer ger till beviljade forskningsprojekt. Det är dock viktigt att understryka att långt i från alla open access-tidskrifter tar publiceringsavgifter. Över 70% av de tidskrifter som är listade i DOAJ (Directory of Open Access Journals) tar INTE betalt av forskaren för att publicera sin artikeln öppet tillgängligt .

Det har beräknats att den totala summan som betalas globalt för vetenskaplig publicering i ett prenumerationsbaserat system för närvarande är ca 7,6 miljarder € per år för 1,5 miljoner artiklar. Detta är lågt räknat eftersom inte alla artiklar finns indexerade i Web of Science. Räknas antalet artiklar upp till 2 miljoner per år innebär det ändå en genomsnittlig kostnad på 3 800 € per artikel som är publicerad i ett låst, prenumerationsbaserat system. Detta stödjer tesen att det finns tillräckligt med pengar i systemet för en omvandling till ett öppet tillgängligt publiceringssystem.

En utmaning

Det saknas idag tydliga incitament för forskare att göra sina forskningsresultat öppet tillgängliga, vilket även betonas i den svenska forskningspropositionen.

För vetenskapliga publikationer saknas idag en mekanism för att uppmuntra forskare att publicera i tidskrifter med öppen tillgång till artiklarna i stället för i traditionella licensbaserade tidskrifter som ofta har större genomslag.

Möjliga vägar till att förändra detta finns i hög grad vid lärosätena och hos forskningsfinansiärerna. Ett steg i rätt riktning kan vara att skriva under Declaration on Research Assessment (DORA) och därmed ta ställning för att inte använda tidskriftsbaserade mätvärden, t.ex. Journal Impact Factor, som det huvudsakliga sättet att mäta forskningens kvalitet i anställnings-, befordrans- eller finansieringsbeslut. Detta skulle innebära att kvaliteten på det vetenskapliga innehållet i artikeln väger tyngre vid bedömningar än publikationsstatistik och tidskriftens titel.

Ett annat steg kan vara att lärosäten och finansiärer på olika sätt uppmuntrar, värdesätter och stödjer forskarens val att publicera sina kvalitetssäkrade forskningsresultat öppet tillgängliga för alla att läsa, ladda ner och återanvända. Det finns ännu ingen vedertagen modell för hur detta görs på bästa sätt, men internationella initiativ och matriser utvecklas successivt. Ett sådant exempel är det nederländska ”National Plan Open Science”, där det  undersöks hur indikatorer för öppen vetenskap kan integreras i olika bedömningskriterier.

Vägar framåt

Ett prenumerationsbaserat system, där vetenskapliga artiklar är inlåsta bakom betalspärrar och där de stora vetenskapliga förlagens tar allt högre licensavgifter för prenumerationerna, är inte längre hållbart. Alla aktörer i forskningssystemet har ett gemensamt ansvar i omställningen till ett fullt öppet tillgängligt publiceringssystem med bättre kostnadstransparens än vi har idag. En nationell såväl som internationell samlad bild av både publicerings- och prenumerationsavgifter är av stor vikt för att ta kontrollen över de totala kostnaderna för vetenskaplig publicering. Det är därför positivt att KB i sitt regleringsbrev för 2018 har fått i uppgift att sammanställa de totala utgifterna för vetenskaplig publicering för högskolor och universitet

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har nyligen anslutit sig till de 100-tal forskningsorganisationer över hela världen som ställer sig bakom initiativet OA2020. Genom detta stödjer SUHF omställningen från ett låst prenumerationssystem till ett öppet publiceringssystem. Uppropet är öppet för alla institutioner och organisationer att underteckna. I Sverige har, förutom SUHF, även Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, Stockholms universitet och Kungliga biblioteket undertecknat uppropet och arbetar därmed gemensamt för att:

– en majoritet av dagens vetenskapliga tidskrifter ska omvandlas från låsta prenumerationsbaserade till öppet tillgängliga med hänsyn till de vetenskapliga ämnesdisciplinernas olika villkor

– främja omställningen genom att använda resurser för tidskriftsprenumerationer till att stödja hållbara affärsmodeller för open access-publicering

– samarbeta med alla intressenter inom vetenskaplig publicering – särskilt mellan lärosäten, forskningsinstitut, finansiärer, bibliotek och förlag – för en snabb och effektiv övergång

Såväl nationellt som internationellt står vi inför stora utmaningar i denna stora och omvälvande förändring av det vetenskapliga systemet i vår digitala tid. Öppen tillgång till vetenskapliga artiklar är tillsammans med öppen tillgång till forskningsdata två fundamentala element i ett öppet vetenskapssystem, där även medborgarforskning, öppen källkod och öppna lärresurser ingår. Grundtanken med ett öppet vetenskapssystem är att stärka den ömsesidiga relationen mellan forskningen och det omgivande samhället. När forskningsresultat är öppet tillgängliga och inte längre inlåsta bakom betalväggar ökar möjligheterna för alla grupper i samhället att ta del av och använda forskningen i sin verksamhet och kunna fatta beslut på vetenskaplig grund, till exempel inom sjukvård, industri, näringsliv och skola.

Inom ramen för det nationella regeringsuppdraget samordnar Kungliga biblioteket under 2017–2019 fem utredningar vilka har som syfte att ta fram rekommendationer för nationella lösningar på särskilda utmaningar, för att Sverige ska nå regeringens målbild för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. I de fem utredningsgrupperna deltar representanter från forskningsfinansiärer, forskarsamhället, lärosätena genom SUHF samt KB. Temana för de fem utredningarna är:

– Meriterings- och medelstilldelningssystemet kontra incitament för öppen tillgång

– Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem

– Öppen tillgång till böcker

– Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som omvandlas till öppen tillgång

– Uppföljning av krav på öppen tillgång

KB har även tillsatt ”Gruppen för öppen tillgång” vars uppgift är att vara rådgivande och att stödja KB som samordnande myndighet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, med fokus på att bidra i arbetet med de olika utredningarna. I gruppen ingår representanter från SUHF, Vetenskapsrådet (VR), Riksbankens Jubileumsfond (RJ), Sveriges Unga Akademi (SUA) samt specialbiblioteken. Ordförande för gruppen är Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet.

KB:s samordningsuppdrag har utformats i övertygelsen om att ansvaret för att genomföra omställningen av det vetenskapliga publiceringssystemet inte kan ligga på en enskild aktör. Det är enbart genom samverkan som målet om omedelbart öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer kan nås.

Kontakt

Beate Eellend, Fil. dr., Nationell samordnare för Open Access
Enheten för nationell bibliotekssamverkan
Kungliga biblioteket
070-007 36 40
beate.eellend@kb.se
openaccess@kb.se

Läs mer

Kunskap i samverkan, prop. 2016/17:50
Regeringsuppdrag för samordning av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer
Fem utredningsgrupper inom KB:s samordningsuppdrag
DOAJ – Directory of Open Access Journals
Think, Check, Submit [på svenska]
OASPA – Open Access Scholarly Publishers’ Association
Amsterdam Call for Open Science
– Max Planck Digital Library Open Access Policy White Paper
OA2020
Recognition and Rewards for Researchers (Open Science Plan for the Netherlands
DORA – The Declaration on Research Assessment
Evaluation of Research Careers fully acknowledging Open Science Practices

Gör gemensam sak mot rovdjurstidskrifter (Tidningen Curie)