Ny strategi för OpenAccess.se

Open access-programmet har nu gått in i en ny fas. Den nya styrorganisationen, med både en styrgrupp och två arbetsgrupper, har kommit igång under hösten 2010. I den internationella utvärderingen av programmet hösten 2009 tryckte man hårt på att det behövdes en mer genomarbetad strategi för programmet i fortsättningen. Ett utkast till strategi har diskuterats av både styrgruppen och de båda arbetsgrupperna under vintern.

Vi befinner oss i ett mycket gynnsamt och samtidigt snabbt föränderligt läge för open access i Sverige. Det är inte alldeles lätt att då formulera en strategi som kan hålla ett tag. Hur som helst, så här ser det ut nu. Vi inbjuder alla att lämna synpunkter på det utkast som ligger och hoppas kunna ta ett beslut om strategin vid styrgruppens möte den 23 maj.

OA-strategi utk 3

Till strategin hör en lägesbeskrivning som förstås i ännu högre grad kommer att genomgå en snabb föråldring.

Open access i Sverige lägesbeskrivning ver 3

Vila i frid!

Websidan Open Access information (http://www.searchguide.se/oa/).  har nu stilla somnat in. Sajten byggdes i projektet ”Open Access utbildningspaket för forskare”. Detta slutrapporterades 2007 till Kungl. Biblioteket och webresursen vidareutvecklades sedan i projektet ”Forskarmöten om Open Access” som avslutades i början på 2010. Det huvudsakliga syftet med de båda projekten var  att öka forskares kännedom om Open Access och därmed bidra till ett ökat innehåll av fritt tillgängliga forskningspublikationer i öppna arkiv vid svenska lärosäten.

Efter lång (nåja…) och trogen tjänst har nu KB, med sina nya OA-sidor, tagit över ansvaret för OA-information riktad mot forskare och andra. De gamla sidorna har inte uppdaterats på ett tag och därför känns det skönt, fast ändå lite vemodigt, att nu låta dessa projektsidor glida in i evigheten. En hel del av texterna och informationen har, som sagt, uppdaterats och gjorts tillgängliga på KBs OA-sidor och jag tror att det enda jag verkligen kommer att sakna är den fruktiga looken:)!

Närmast sörjande är de anhöriga som skapade sajten men faktiskt också en hel del andra har det visat sig. Innan vi skiljdes för gott tog jag en titt på statistiken och fann att sajten har tjänat väl och faktiskt fortfarande har en hel del trafik. I februari 2011 var det närmare 500 unika träffar på sidorna och genom åren har den ungefärliga genomsnittstrafiken legat på mellan 3-400 unika träffar i månaden. Ungefär hälften av dessa besökare kom från sverige, ca. 30% från amerika, 2% från holland, luxemburg och nordiska länder etc. Det man letat efter har i största utsträckning varit resurser som ”Goda exempel och länkar”, seminarieinformation, ”Bakgrund och framväxt av OA-tidskrifter”, ”Handledning för Sherpa/Romeo” och annan bakgrundsinformation om OA.

De engelska sidorna har också varit välutnyttjade. Där har man haft drygt 200 unika besökare i månaden och flest kommer från USA 43%, Sverige 12%, Tyskland 7%, Holland 3%, UK 2%, Kina 2% osv.

Jag är övertygad om att dessa användare nu får tillgång till en ännu bättre OA-info service via KBs sidor. Tack till alla dem som, i och utanför projekten, bidragit med texter, idéer och praktisk handpåläggning – ingen nämnd ingen glömd!

Peter Linde

OA-krav från Östersjöstiftelsen

Östersjöstiftelsen är den senaste forskningsfinansiären som ställer OA-krav. Stiftelsen stödjer forskning om Östersjö- och Östeuropaområdet vid Södertörns högskola. OA-kravet gäller vetenskapliga artiklar och konferenspublikationer från och med 2011-års ansökningsomgång.

Slutrapport från projektet Modell för ökad användning av öppna digitala lärresurser

Projektet har haft som syfte att skapa en modell för ökad spridning av öppna digitala lärresurser (OER). Detta har skett vid Högskolan i Borås genom: 1) Förankringsarbete kring OER på institutions- och ledningsnivå i syfte att bereda marken för policybeslut kring frågan. 2) Utbildning och information gentemot lärare.  3) Genom tester av möjliga tekniska kopplingar mellan högskolans lärplattform PING PONG och högskolans öppna arkiv BADA. Projektet har lett till en ökad medvetenhet kring OER vid högskolan, och även om det är för tidigt att säga om det skett en ökad användning av OER, tar den ökade medvetenheten sig uttryck genom diskussioner och initiativ från såväl institutioner som högskolans ledning. 

Baserat på utfallet av de tre projektdelarna vill vi ge följande rekommendationer som en arbetsmodell för ökad spridning av OER:

  • Att arbeta med information och utbildning på bred front skapar förutsättningar för att diskussionen om OER kan växa både ”ovanifrån och underifrån” och därigenom skapa goda förutsättningar för ett verksamt policybeslut.
  • Utbildning och information behövs som en fortgående insats, inte minst då den, förutom att höja kunskapsnivån, även fyller funktionen att skapa kontakt mellan de som intresserar sig för frågorna.
  • Någon enhet måste ”äga” frågan – arbetet måste ske långsiktigt och då räcker det inte med eldsjälar eller tillfälliga projekt.
  • Samverkan mellan bibliotek, pedagogisk enhet, informationsavdelning och IT-avdelning är önskvärt för att erbjuda starka stödstrukturer för lärarna.
  • Lärosätet bör ta ett helhetsgrepp om publiceringen av OER, bl.a. genom att fatta beslut om vilka kanaler som ska användas. Detta som en del av stödstrukturen för lärarna och möjliggör även användandet av OER som en strategisk resurs för lärosätet i fråga om marknadsföring och studentrekrytering.

Projektbeskrivning och slutrapport här.

Handläggare för OA-frågor sökes till KB

Kungliga bibliotekets avdelning för Nationell samverkan söker en handläggare på 50%  under ett år, för arbete med informationsfrågor kring OpenAccess.

”Arbetsuppgifter

– Du kommer främst att arbeta med information och kommunikation, och i denna roll bland annat utveckla webbplatsen för OpenAccess.se.

– Arbetet innebär mycket kontakter med berörda intressenter inom och utom programmets styrorganisation

– Deltagande med programmets internationella kontakter”

Läs mer  här:

Välkommen med din ansökan (senast 20/2)!

Delta i en studie om open access: effekterna av parallellpublicering

Allt fler institutioner och lärosäten upprättar öppna arkiv och ställer krav på sina forskare att parallellpublicera (självarkivera). Men vad har parallellpubliceringen haft för effekter för den enskilde forskaren? Har den haft effekt?

Som en del av ett forskningsprojekt för masterstudenter i Biblioteks- och informationsvetenskap på Uppsala universitet utför jag en enkätstudie i syfte att undersöka nyttan med open access ur ett kvalitativt perspektiv. Projekthandledare är Urban Ericsson (urban.ericsson@abm.uu.se).

Jag söker forskare ur alla discipliner som har erfarenhet av både traditionell publicering (ej open access) och parallellpublicering. Enkäten hittas via länken nedan och tar ca 20 minuter att fylla i. Alla svar kommer att hanteras konfidentiellt. Ju fler som deltar, desto bättre resultat – så sprid gärna länken! Sista svarsdag är den 2 mars 2011.

 Till enkäten: https://survey.mamut.com/s?s=20424

Är du forskare – ta den här chansen att reflektera över hur förändringarna inom forskarsamhället och publiceringsprocesserna har påverkat dig och din forskning! Har du kontakt med forskare – sprid länken till enkäten!

 Vid frågor eller kommentarer, kontakta mig på moahedbrant@yahoo.se.