Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. (UTKAST) Dnr 6.6-2017-486

Uppdrag & direktiv

Ta fram rekommendationer för hur publiceringskostnader kan finansieras och administreras nationellt. Utreda eventuellt behov av begränsning av kostnader för publicering i hybridtidskrifter. Fokus på artiklar i internationella tidskrifter.

2. Inledning, bakgrund

Fram till 1990-talet förmedlades forskningsresultat i huvudsak genom prenumerationsbaserade papperstidskrifter eller tryckta böcker. I digitaliseringens tid genomgår den vetenskapliga kommunikationen stora förändringar. Kanalerna för att sprida forskningsresultat har mångfaldigats och nya möjligheter att såväl producera som söka och ordna vetenskaplig information via internet har uppkommit. En första förändring som digitaliseringen innebar för forskning och högre utbildning var övergången från tryckta böcker och tidskrifter till e-resurser. Omställningen från ett prenumerationsbaserat publiceringssystem, där tidskrifterna enbart är tillgängliga för de med tillgång till lärosätesbibliotekens e-resurser, till ett öppet tillgängligt publiceringssystem kan beskrivas som ett paradigmskifte likt den process då tryckta prenumerationsbaserade tidskrifter omvandlades till elektroniska.

Att helt ställa om det prenumerationsbaserade publiceringssystemet till ett öppet tillgängligt system är ett komplext åtagande. Den transitionsperiod mot öppen tillgång som det vetenskapliga publiceringssystemet befinner sig i tog sin början för närmare 20 år sedan och är tydligt kopplad till internets framväxt.[1] Sverige har undertecknat Konkurrenskraftsrådets rådsslutsatser där EU:s forskningsministrar är överens om målbilden att alla vetenskapliga publikationer ska vara omedelbart öppet tillgängliga senast 2020.[2]

I ett låst prenumerationsbaserat publiceringssystem betalar lärosätena för att personal, affilierade forskare och inskrivna studenter ska kunna läsa vetenskapliga artiklar i de tidskrifter som lärosätet prenumererar på, så kallade läskostnader. I Sverige förhandlas dessa prenumerationslicenser via Bibsamkonsortiet [3], som administreras av Kungliga bibliotek, och betalas av de deltagande organisationer som har behov och ekonomisk möjlighet. Utöver detta sluts även lokala avtal mellan förlagen och lärosätena. Publiceringskostnader (APC:er) gäller avgifter som betalas till förlaget för att publicera en artikel omedelbart öppet tillgänglig. Detta innebär att förlagen oftast fakturerar forskaren för publiceringskostnaderna, som i huvudsak finansieras genom medel från forskningsfinansiärer eller genom fakultetsmedel och i vissa fall av forskaren själv. Publiceringskostnader kan betalas till “rena” oa-tidskrifter och förlag eller till så kallade hybridtidskrifter, där enskilda artiklar mot betalning görs omedelbart öppet tillgängliga i en annars prenumerationsbaserad låst tidskrift. Den nuvarande transitionssituationen, med två åtskilda betalningsströmmar, innebär att många förlag genom sådana hybridtidskrifter kan ta betalt två gånger för samma artikel.

Behovet av att få kontroll över och begränsa de totala kostnaderna för vetenskaplig publicering är därför stort. En viktig förutsättning för att nå målbilden för omedelbar öppen tillgång är att betalningsströmmarna omdirigeras från att finansiera prenumerationslicenser till att finansiera publiceringskostnader. Det är också av stor vikt att omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem genomförs och stabiliseras utan att kostnaderna för öppet tillgänglig vetenskaplig publicering ökar okontrollerat.[4]

Avgränsning: utredningen behandlar ej öppen tillgång genom parallellpublicering i repositorier eller öppna arkiv. Ej heller behandlas så kallade preprints.

Utredningen tar fasta på ett antal teman och utformar rekommendationer utifrån dessa.

  • Finansiellt ansvar för publiceringskostnader.
  • Begränsningar av publiceringskostnader.
  • Offset-avtal – kunskaper och konsekvenser.
  • Nya publiceringsmodeller för sakkunniggranskade forskningsresultat.
  • System för uppföljning, analys och kommunikation kring publiceringskostnader.
  • Kostnadstransparens och kostnadsmedvetenhet.

3. Metod och material

Utredningen har genomfört landsstudier av Finland, Norge, Nederländerna, Tyskland, Österrike och Storbritannien. Urvalet gjordes utifrån att länderna bedöms ha arbetat mycket med de specifika frågor som behandlas i utredningen. Underlag beställdes från Kungliga biblioteket för att skapa överblick över kostnaderna för vetenskaplig publicering i Sverige, det vill säga prenumerationslicenser och publiceringskostnader för öppet tillgängliga publikationer. Inom ramen för hela utredningsarbetet skickade Kungliga biblioteket även ut enkäter till Sveriges lärosäten och ett urval av svenska forskningsfinansiärer, där utredningen beställde ett antal frågor. Utredningen har även bjudit in Mikael Laakso, forskare vid “Hanken Svenska Handelshögskolan” för att ge synpunkter och kommentarer på utredningens första manusversion.

4. Internationell omvärldsanalys

Utredningen har genomfört studier kring hur finansiering av och omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem hanteras i ett antal europeiska länder. Detta tas, tillsammans med andra internationella exempel, upp i det följande. Redogörelsen riktar främst in sig på finansieringen av publiceringskostnader, hur kostnader för vetenskaplig publicering kan begränsas samt hur arbetsflöden kan administreras.

4.1 Forskningsfinansiärers finansiella ansvar för publiceringskostnader för öppen tillgång

I en internationell studie över vilka finansiella och administrativa utmaningar som kan kopplas till publiceringskostnader för öppen tillgång framkommer att flertalet av de forskningsfinansiärer som har krav på öppet tillgänglig publicering av finansierade forskningsresultat även ger finansiellt stöd för detta till forskarna.[5] Hur detta finansiella stöd är utformat och administreras ser emellertid olika ut i de olika länderna. Exempelvis har det österrikiska forskningsrådet FWF som mål att senast 2018 ha skapat ett liknande system med s.k. block-grants som är etablerat i Storbritannien, genom de medel som lärosätena kan söka från RCUK för publiceringsavgifter. De lärosäten i Storbritannien som erhåller sådana block grants är ansvariga för att etablera och administrera institutionella oa-fonder samt att fördela dessa medel jämlikt mellan olika ämnen och mellan forskare i olika stadier av sin karriär. Forskarna kan inte inkludera publiceringskostnader i sina forskningsansökningar och tilldelningen av medel administreras av biblioteken.[6] På liknande sätt organiseras det finansiella stöd som Norges och Tysklands forskningsråd erbjuder lärosätena. För Norges del delas emellertid det finansiella ansvaret lika mellan forskningsrådet och de lärosäten som erhåller medel.[7] Ett undantag står att finna i Nederländerna där forskningsrådet NWO fram till 2018 erbjöd bidragsmottagare att söka medel för publiceringskostnader. Denna modell har nu ersatts med att finansiering för publiceringskostnader istället får inkluderas i projektbudgeten, tillsammans med andra kostnader som kopplas till forskningsprojektet.[8]

4.2 Finansiering av publiceringskostnader

Att söka begränsa de totala kostnaderna för vetenskaplig publicering är en angelägen fråga i omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. När det gäller publiceringskostnader diskuteras främst två vägar för att begränsa denna typ av kostnad, nämligen att inte finansiera publiceringskostnader i hybridtidskrifter och att sätta ett tak för publiceringskostnaderna.

Antalet vetenskapliga tidskrifter som erbjuder hybridpublicering har ökat från ca 2 000 år 2009 till närmare 10 000 år 2016. Samtidigt har antalet artiklar som under samma period har publicerats i dessa hybridtidskrifter ökat från ca 8 000 till 45 000.[9] Marknaden för öppet tillgängliga artiklar i hybridtidskrifter är också helt annorlunda än den för “rena” open access-tidskrifter. Öppet tillgängliga artiklar i hybridtidskrifter innebär inget risktagande för de traditionella förlagen och innebär heller inga höga kostnader för förlagen, tvärtom ger det inkomster.[10]

Enligt internationella beräkningar som har gjorts är publiceringskostnaderna generellt sett högre i hybridtidskrifter än i rena oa-tidskrifter. Marknaden för att publicera artiklar med öppen tillgång i hybridtidskrifter beskrivs ofta som dysfunktionell. Det går också att konstatera att publiceringsavgifter i rena oa-tidskrifter tenderar att öka, särskilt i oa-tidskrifter med hög Journal Impact Factor (så kallat JIF-värde). Publiceringskostnader behöver, tillsammans med prenumerationskostnader, övervakas, analyseras och begränsas.[11]

I det internationella initiativet Open APC har data samlats över publiceringskostnader för 55 620 öppet tillgängliga artiklar, som publicerats i “rena” open access-tidskrifter eller hybridtidskrifter. Kostnaderna har stöttats finansiellt från 187 lärosäten och finansiärer. Den totala summan av publiceringskostnader för dessa artiklar är ca 105 miljoner Euro. 33 148 av dessa artiklar har publicerats i rena open access-tidskrifter med en genomsnittlig kostnad på 1 485 Euro. Antalet artiklar som har publicerats i hybridtidskrifter är 22 472 och den genomsnittliga kostnaden för dessa öppet tillgängliga artiklar är 2 480 Euro. Enligt detta dataset är skillnaden mellan genomsnittlig kostnad för artiklar publicerade i rena open access-tidskrifter och i hybridtidskrifter 1 000 Euro.[12]

En jämförelse som gjorts mellan öppet tillgängliga data över publiceringskostnader från Tyskland, Österrike och Storbritannien visar att i de länder (Österrike och Storbritannien) som tillåter att medel används till att finansiera publiceringskostnader i hybridtidskrifter är antalet öppet tillgängliga artiklar genom denna form av publicering långt större än i “rena” open access-tidskrifter.[13]

[14]

Att kostnaderna för öppet tillgänglig publicering i hybridtidskrifter ofta är högre än publiceringskostnader i “rena” open access-tidskrifter har i vissa länder lett till en begränsning av finansiellt stöd för publiceringskostnader i hybridtidskrifter. En internationell kartläggning gjord 2016 av University of Cambridge Office of Scholarly Communication visar till exempel att 55 % av de 179 oa-fonder som är listade i Open Access Directory inte tillåter publicering i hybridtidskrifter.[15] Bland dessa återfinns Harvard University, Columbia University, det tyska forskningsrådet DFG och CERN.[16] Detta är en ökning jämfört med 2014 då enbart 39 % av finansiärerna inte beviljade medel för publiceringskostnader i hybridtidskrifter.

Den undersökning som gjorts inom ramen för denna utredning visar att en del finansiärer, exempelvis FWF i Österrike och RCUK i Storbritannien, ger medel för publiceringskostnader i såväl “rena” open access-tidskrifter som i hybridtidskrifter. Samtidigt finns i Storbritannien ett antal lärosäten, exempelvis Imperial College London och University of St Andrews, som inte beviljar medel för publiceringsavgifter i hybridtidskrifter via sina block grants.[17]

Finlands akademi ger medel för såväl “ren” öppet tillgänglig publicering och hybridpublicering, men konstaterar samtidigt att hybridtidskrifter enbart bör ses som en temporär lösning i övergången till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Andra finansiärer, bland annat NWO i Nederländerna, det tyska forskningsrådet DFG och Norges forskningsråd, har som princip att inte ersätta kostnader för publicering i hybridtidskrifter utan enbart i “rena” open access-tidskrifter.

Inom ramen för EU-kommissionens program för forskning ges finansiering för publiceringskostnader. I en pilot kallad “FP7 post-grant Open Access publishing funds” gavs möjlighet att söka medel för publiceringsavgifter för öppet tillgängliga publikationer, även efter att projektet har avslutats. Medel för publikationer i hybridtidskrifter godkändes ej i denna pilot.[18] Inte heller i det kommande ramprogrammet för forskning, Horizon Europe, kommer det att finnas möjlighet att inom beviljade forskningsprojekt söka medel för publiceringskostnader i hybridtidskrifter.Open access to all scientific publications will continue to be mandatory and requirements will be introduced for beneficiaries to ensure that they or the authors retain sufficient intellectual property rights to ensure compliance with the open access requirements. Early sharing of publications (pre-prints) will satisfy open access requirements. Article Processing Charges will be eligible for purely open access publishing venues (i.e. not ‘hybrid’ journals).[19]

Flertalet forskningsfinansiärer har inte satt något kostnadstak för publiceringskostnader, men det finns undantag. I Österrike finns ett tak vid 2 500 Euro per artikel i guld oa-tidskrifter samt 1 500 Euro per artikel i hybridtidskrifter.[20] Det tyska forskningsrådet DFG, som inte erbjuder medel för publiceringskostnader i hybridtidskrifter, tillåter finansiering upp till 2000 Euro per artikel. Dessa medel kan inte användas för samfinansiering av publiceringskostnader som överstiger den angivna summan. Även i piloten “FP7 post-grant Open Access publishing funds” sattes ett tak för medel på max 2000 Euro per artikel i “rena” öppet tillgängliga tidskrifter.[21]

4.3 Offset-avtal

Den grundläggande idén bakom offset-avtal är att koppla samman kostnader för prenumerationslicenser med publiceringskostnader för öppen tillgång och därmed kunna beräkna de totala kostnaderna som institutioner betalar för vetenskaplig publicering. Denna form av avtal innebär att medel omdirigeras från prenumerationskostnader till att täcka publiceringskostnader för öppet tillgängliga artiklar i tidskrifter utgivna av olika förlag. Det finns två huvudsakliga typer av offset-avtal: 1.) Ett rent offset-avtal innebär att förlaget reducerar prenumerationskostnader för deltagande institutioner beräknat utifrån de publiceringskostnader som forskare affilierade vid dessa lärosäten under det senaste året betalat för att göra sina artiklar öppet tillgängliga. 2.) En annan typ av offset-modell benämns Read & Publish. I dessa avtal betalas en bestämd publiceringskostnad och en bestämd läskostnad.[22] Offset-avtal ses som pilotavtal, de är inte standardiserade avtal utan förstås som avtal under en omställningsperiod med syfte att underlätta en etablering av affärsmodeller för 100 procent öppet tillgänglig publicering.[23] Read & publish-avtal kan se olika ut men delar ett antal beståndsdelar, till exempel att en enskild avgift förhandlas fram med ett förlag för att utan extra kostnad för forskaren både få tillgång till och kunna läsa prenumerationsbaserade tidskrifter (vanligtvis hela tidskriftsportfolion) samt för att publicera öppet tillgängliga artiklar. Arbetsflöden och villkor för dessa avtal kan skilja sig åt markant.[24]

Science Europe[25] har publicerat en översikt över den pågående förändringen av det vetenskapliga publiceringssystemet.[26] I skriften beskrivs ett antal publicerings- och affärsmodeller som i nuläget används för att underlätta omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. I dokumentet understryks även förväntade fördelar och kvarstående utmaningar med dessa modeller.[27] I skriften menar Science Europe att ett första steg i förhandlingar som ska leda till ett öppet tillgängligt publiceringssystem är att inkludera särskild oa-komponenter så att publiceringskostnader ska täckas av samma budget som används för att betala för prenumerationslicenser. Vidare menar Science Europe att fördelar med sådana avtal är att inga eller enbart lite extra medel behöver tillföras för att täcka kostnader för omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Om publiceringsavgifterna ingår i avtalen underlättar det även för såväl institutioner som förlag, som därmed inte behöver hantera individuella fakturor för enskilda artiklar samtidigt som den administrativa bördan på forskarna lättar. En risk med detta tillvägagångssätt är emellertid enligt författarna att transparensen inte ökar, att kostnadsmedvetenheten kring vetenskaplig publicering förblir låg och att forskarnas prismedvetenhet inte ökar. En annan utmaning är att enbart de stora förlagen, som innehar majoriteten av alla vetenskapliga tidskrifter, gynnas och det blir ännu svårare för nya, innovativa förlag att ta plats på marknaden. En påtaglig utmaning är att de forskningsintensiva institutionerna kommer betala mer i ett system baserat på publiceringskostnader, medan mindre produktiva institutioner betalar mindre. Det finns hittills heller inga exempel på att denna form av avtal leder till att fler prenumerationsbaserade tidskrifter hos de stora internationella förlagen omvandlas till rena oa-tidskrifter.[28]

Fördelarna med offset-avtal beskrivs vara att de tydligt minskar behovet av ytterligare medel för att finansiera publiceringskostnader. Administrativt sett anses också offset-avtal kunna hanteras relativt smidigt inom redan existerande strukturer och arbetsflöden. Offsetting hindrar också förlagen att ta betalt två gånger för samma artikel, så kallat double-dipping, vilket är ett av de stora hindren för en storskalig omställning till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Denna form av avtal tenderar också att garantera nuvarande inkomstnivå för förlagen eftersom det inte finns någon mekanism för att reducera kostnaderna för vetenskaplig publicering inbyggd. Dessutom riskerar offset-avtal att vidmakthålla tidskrifters status som prenumerationsbaserade och inte heller innebära några incitament för förlagen att omvandla dessa tidskrifter till fullständigt öppet tillgängliga. Dessa avtalsmodeller snarare befäster än utmanar användandet av hybridtidskrifter och riskerar att ge dessa förlag en konkurrensfördel gentemot förlag som enbart ger ut rena open access-tidskrifter.[29]

Den genomgång av ett antal länders arbete och strategier med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, som genomförts inom ramen för föreliggande utredning, visar att flera länder har slutit offset-avtal i olika former med olika förlag och med olika resultat. Erfarenheterna från förhandlingskonsortiet Jisc i Storbritannien visar exempelvis att offset-avtal ofta är komplexa och svåra att följa upp, inte minst på grund av att parametrarna för denna typ av avtal varierar mellan olika förlag.[30] Även resultaten av Nederländernas förhandlingar om offsetting varierar, från uppgörelser där publikationer i förlagets alla hybridtidskrifter ingår i avtalet till andra där uppgörelserna omfattar delar av förlagets utbud av tidskrifter. Det finns också exempel på att man inte har kunnat nå en överenskommelse överhuvudtaget. Avtalen löper per år, eller över ett par år, varför de ständigt omförhandlas. Landskapet kan följaktligen skifta över tid.[31]

4.4 Stöd till nya publiceringsmodeller

Nya och alternativa publiceringsmodeller karaktäriseras ofta av att de bygger på samverkan mellan såväl forskare, redaktörer, bibliotek och förlag. Dessa etablerar nya arbetssätt och infrastrukturer för vetenskaplig publicering som kan innebära en destabilisering av traditionella affärsmodeller för vetenskaplig publicering. Genom så kallad crowd-funding-modeller är dessa initiativ ofta icke-kommersiella och erbjuder därmed forskarna öppet tillgänglig publicering utan eller till låga publiceringskostnader.[32],[33]

Syftet med den utlysning som EU-kommissionen publicerat för en “Open Research Publishing Platform” är att få in förslag om att etablera en publiceringsplattform för vetenskapliga artiklar för de forskare som har medel inom Horizon 2020. Plattformen är tänkt att tillhandahålla en plats för öppet tillgänglig publicering utan kostnader för forskarna.The platform will manage the entire publication process, from submission to publication, post-publication curation and preservation, of original articles stemming from Horizon 2020 funding and will implement an open peer-review system. It will also host pre-prints. Published articles and hosted pre-prints will be openly available to all researchers and citizens.[34]

Denna beskrivning liknar de publiceringsplattformar som tillhandahålls av Wellcome Trust, “Wellcome Open Resarch”,[35] och Bill and Melinda Gates Foundation, “Gates Open Research”.[36]

I de landsstudier som genomförts inom ramen för föreliggande utredning finns exempel på nationella rekommendationer för att stödja nya publiceringsmodeller. Exempelvis finns i rekommendationer från den österrikiska expertgruppen för en nationell strategi inom nätverket OANA[37] stipulerat att forskningsorganisationer och finansiärer från 2017 ska delta i nationella och internationella initiativ som stöttar projekt för modeller och infrastrukturer som möjliggör högkvalitativ öppet tillgänglig publicering oberoende av de stora förlagen.[38] Det rekommenderas också att finansiering erbjuds för etablering av nationella verksamheter som vill gå över till öppen tillgång eller starta upp initiativ för öppet tillgänglig publicering. I den österrikiska strategin för öppen tillgång ser man också möjligheter att få större genomslag för österrikisk forskning internationellt och det fokuseras på att stötta högkvalitativ forskning som når ut internationellt. Öppet tillgänglig publicering ses som ett sätt att göra detta. I Nederländerna anges i den nationella planen för öppen vetenskap att nya, alternativa affärsmodeller och motsvarande arbetsprocesser, företrädesvis i en internationell kontext, ska tas fram 2017-2018. Under 2018-2020 ska dessa modeller och arbetsprocesser implementeras i systemet.[39]

4.5 PLAN S / cOAlition S

I september 2018 beslutade forskningsfinansiärer i fyra av de undersökta länderna (Norge, Nederländerna, Österrike och Storbritannien) att ingå i cOAlition S/Plan S. Även forskningsrådet Formas i Sverige deltar i koalitionen.[40] I flera fall kan detta ställningstagande komma att påverka de strategier för öppen tillgång som tidigare beslutats om i dessa länder. Även för andra länder kan utvecklingen med Plan S komma att få konsekvenser för nationella strategier.[41] Nyckelprincipen i cOAlition S lyder: After 1 January 2020 scientific publications on the results from research funded by public grants provided by national and European research councils and funding bodies, must be published in compliant Open Access Journals or on compliant Open Access Platforms.[42]

Ett flertal av de underliggande tio principerna har bäring på hur denna utredning formulerar rekommendationer enligt ovan definierade teman.

  • Publiceringskostnader ska täckas av finansiärer eller lärosäten, men ej av den enskilde forskaren. Detta för att alla forskare ska ha möjlighet att publicera sina resultat öppet tillgängligt även om deras institutioner har begränsat med medel.
  • Ett gemensamt tak för publiceringskostnader ska implementeras och finansieringen ska standardiseras i Europa.
  • Finansiärerna ska gemensamt säkerställa att robusta kriterier och krav etableras för de tjänster som kompatibla högkvalitativa open access-tidskrifter och open access-plattformar ska tillhandahålla.
  • I de fall då sådana högkvalitativa open access-tidskrifter eller open access-plattformar ännu ej finns så ska finansiärerna, på ett samordnat sätt, tillhandahålla incitament för att vid behov etablera och stödja sådana. Stöd ska även vid behov ges till infrastrukturer för öppet tillgänglig publicering.
  • Publicering i hybridtidskrifter är inte kompatibelt med ovanstående principer.[43]

5. Nationell lägesanalys

Förutom att se över de internationella exempel som finns på hur finansieringen av öppet tillgänglig publicering kan lösas har utredningen även gjort en nationell lägesanalys av nuvarande nationella kostnader för vetenskaplig publicering (såväl prenumerations- som publiceringskostnader) samt estimerade nationella kostnader för 100% omedelbart öppet tillgänglig vetenskaplig publicering utifrån en målbild för 2020.

I Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (2015) framkommer att kostnaderna för öppet tillgänglig publicering oroar många. I den dialog som Vetenskapsrådet har genomfört har det föreslagits en öronmärkning av ”nya” pengar för open access-publicering, publiceringsfonder, en lag som tvingar lärosätena att täcka forskares kostnader för publicering, särskilda medel för forskningstunga institutioner etc.[44]

I utvärderingen av det svenska avtalet för Springer Compact framkom att forskare som fått sina författaravgifter täckta via detta avtal, lyfte fram vikten av att publicering med öppen tillgång fungerar smidigt för författarna. Forskarna vill vara säkra på att det kommer att finnas resurser för att täcka eventuella publiceringskostnader. Ett enkelt och förutsägbart system för finansiering av publiceringskostnader efterfrågas. De svarande var överlag mycket positiva till att deras publikation fanns tillgänglig öppet, men endast 39 % hade övervägt att betala en publiceringsavgift för artikeln om den inte hade täckts av avtalet. Ytterligare några kan ha övervägt vägar till öppen tillgång utan publiceringsavgifter.[45]

5.1 Nationella kostnader för vetenskaplig publicering (läsa och publicera). Nuläge

Att sammanställa de totala nationella kostnaderna för vetenskaplig publicering är komplicerat. En sammanräkning utifrån nedanstående information gällande de nationella kostnaderna för prenumerationslicenser centralt och lokalt samt publiceringskostnader för öppen tillgång ger en skattning att cirka 505 mkr betalas för vetenskaplig publicering i Sverige 2017.[46]

5.1.1 Avtal via Bibsamkonsortiet

Sedan 1996 tecknar Kungliga biblioteket, under namnet Bibsamkonsortiet, licensavtal för elektroniska tidskrifter och databaser på svenska universitets, högskolors, myndigheters och statliga forskningsinstituts vägnar. 85 olika organisationer deltar i minst ett av de cirka 40 s.k. Bibsam-avtal som omfattar ett 100-tal e-resurspaket. Omsättningen för tidskrifter är 305 mkr (2017) och de 10 största universiteten står för 73 % av omsättningen.[47]

5.1.1.2 Avtal som inkluderar open access

I förhandlingar med förlagen följer Bibsamkonsortiet de fem principer som tagits fram av den europeiska organisationen för forskningsbibliotek, Liber.[48] Dessa fem principer är:

  • Licensing and Open Access go Hand-in-Hand
  • No Open Access, No Price Increase
  • Transparency for Licensing Deals: No Non-Disclosure
  • Keep Access Sustainable
  • Usage Reports Should Include Open Access [49]
5.1.1.3 Offset-avtal

I ett antal avtal som förhandlats fram av Bibsamkonsortiet får deltagande organisationer antingen rabatt på publiceringsavgifter eller sänkta licensavgifter i samband med publicering med öppen tillgång.[50]

Bildtext: *Max 10% prisökning på APC/år. Avtalet innehåller en offsetting-komponent för alla organisationer som deltar i avtalet. Denna innebär att de deltagande organisationerna får tillbaka en viss del av de APC:er som betalats för artiklar publicerade av forskare knutna till organisationen. Denna summa dras av licenskostnaden följande år. ** Rabattsatser: Hybrid 90%, Rena guld 30%

För att samla kunskaper och erfarenheter, som kan ligga till grund för kommande förhandlingar med förlagen och visa på möjligheter att omdirigera betalströmmar för vetenskaplig publicering, pågår en utvärdering av Springer Compact, som var det första offset-avtal som Bibsam ingick. [51] En förteckning över de avtal som innefattar villkor för öppet tillgänglig publicering har sammanställts.[52]

Utvärderingen av Springer Compact-avtalet har hittills visat att det avtal som Sverige ingick med Springer var betydligt dyrare i relation till vad man fick, jämfört med vad som var fallet med de två andra avtalen som det har gått att jämföra med, Nederländerna och Storbritannien. Det är framför allt den relativt höga publiceringsavgiften (2 200 Euro/artikel) i kombination med ett högt skattat antal artiklar som gör att det svenska avtalet har inneburit en rejäl kostnadsökning jämfört med det tidigare prenumerationsavtalet: 4 187 869 Euro för ett genomsnittligt år med Springer Compact att jämföras med 2 276 728 Euro året före avtalet trädde i kraft. Svårigheterna med avtalsklausuler som förhindrar transparens har blivit tydliga i försöken att jämföra olika avtal.[53]

Utvärderingen visar att antalet artiklar som publicerats öppet tillgängligt har ökat markant i och med avtalet. 2017 publicerades 1399 artiklar med öppen tillgång, att jämföra med att prognosen för sådan publicering utan avtalet hade varit 158 till 235. Författarna som berörs är överlag mycket nöjda med att få sina artiklar öppet tillgängliga utan att själva behöva hantera administration och finansiering, och bibliotekens administration är överlag tidseffektiv.

Vidare visar utvärderingen att kostnadsfördelningen mellan lärosätena i konsortiet inte blir helt rättvisande. De små lärosätena, med stora förändringar i antalet publikationer, får en kostnad per artikel som kan variera stort mellan åren och icke publicerande myndigheter har fått kraftigt höjda kostnader. Kostnaderna hade varit betydligt högre för alla konsortiemedlemmar om inte Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet hade bekostat en stor del av den ökade kostnaden i pilotprojektet.

5.1.1.4 Avtal med “rena” OA-förlag

Bibsamkonsortiets styrgrupp har beslutat om ett antal villkor i avtal med “rena” oa-förlag.[54]Några av dessa villkor innebär att förlaget ska följa god publiceringspraktik enligt exempelvis ”Open Access Scholarly Publishers Association” (OASPA) eller ”Commitee on Publication Ethics” (COPE).[55] Dessutom bör förlagets tidskrifter vara registrerade i ”Directory of Open Access Journals” (DOAJ)[56] samt innehålla rabatt på publiceringsavgifter. Ett avtal med oa-förlaget Frontiers har slutits under 3,5 år (fr.o.m 1 juli 2018).[57]

5.1.1.5 Uppsagda prenumerationsavtal

Per den 30 juni 2018 sades Bibsam-avtalet upp med Elsevier. Omsättningen för Elsevier inom Bibsamkonsortiet 2017 var för tidskrifter 12 559 062 Euro. I Sverige deltog 44 organisationer i det avtal som löpte från 1 jan 2014 till och med 30 juni 2018.[58] Bibsamkonsortiets styrgrupp har beslutat att tillsätta en utvärdering för att följa den nationella utvecklingen kring det uppsagda Elsevier-avtalet. Utvärderingen är tänkt att ligga till grund för fortsatta förhandlingar med Elsevier och andra förlag. Underlaget ska kunna användas i strategiska diskussioner med lärosätesledningar, forskningsfinansiärer och företrädare från utbildningsdepartementet kring framtida affärsmodeller för öppen tillgång.[59] I nuläget pågår en lokal diskussion på lärosätena om hur de medel som inte betalats till Elsevier kan användas. Vid några lärosäten har det tagits fram strategier för att använda dessa medel för att stödja forskarnas publicering i “rena” oa-tidskrifter.

5.1.2 Kostnader för lärosätenas lokala avtal för tidskrifter

Utöver de avtal som tecknas centralt via Bibsamkonsortiet tecknas även avtal för tidskrifter lokalt vid Sveriges lärosäten. Den sammanlagda kostnaden för lokala avtal för tidskrifter vid de 35 lärosäten som svarade på den enkät som skickats ut av KB är drygt 80 mkr.[60]

5.1.3 Publiceringskostnader för öppet tillgängliga artiklar

Uppskattningsvis uppgick 2016 de svenska kostnaderna för publiceringsavgifter till närmare 70 mkr för publiceringskostnader för artiklar i hybridtidskrifter och drygt 50 mkr för publiceringskostnader för artiklar i sk. rena open access-tidskrifter. De preliminärt skattade totala publiceringskostnaderna för dessa artiklar var 2016 120 mkr per år. [61]

Bildtext ///i en senare version///

Två tredjedelar av de svarande lärosätena i den enkät som Kungliga biblioteket skickat ut redovisar data för publiceringskostnader för öppet tillgängliga artiklar. Alla dessa följer SUHF:s rekommendationer gällande redovisning av kostnader för open access.[62] Flera av de lärosäten som ännu inte redovisar data för publiceringskostnader planerar att göra så i framtiden. 13 av de lärosäten som redovisar data levererar eller planerar att leverera data till Open APC Sweden.[63]

I Open APC Sweden[64] finns data över publiceringskostnader för 2 935 öppet tillgängliga artiklar publicerade i “rena” oa-tidskrifter och hybridtidskrifter.[65] Den genomsnittliga publiceringskostnaden i en “ren” oa-tidskrift är 1 298 Euro och i hybridtidskrift 2 173 Euro. I många fall är publiceringskostnaden 0 Euro.[66] Inom ramen för denna utredning beställdes också en analys av publiceringsdata för öppet tillgängliga artiklar av Kungliga bibliotekets bibliometriker.[67] Enligt denna analys uppskattas den öppet tillgängliga publiceringen 2016 till drygt 3500 artiklar med en svensk “corresponding author”[68] i ”rena” open access-tidskrifter och till närmare 3000 artiklar [69] i hybridtidskrifter. Det skattade totala antalet artiklar publicerade med omedelbar öppen tillgång var 6 509. Detta innebär en ökning med 6 % under åren 2013-2016.

[70]

Bildtext ///i en senare version///

5.1.3.1 Publiceringsfonder för öppen tillgång vid lärosäten

Åtta lärosäten har idag en publiceringsfond för kostnader för öppet tillgängliga publikationer. Dessa fonder finansieras på olika sätt genom lärosätets budget. I något av dessa fall stöds inte publicering i hybridtidskrifter och i något fall beviljas inte medel om den sökande författarens externa finansiär erbjuder möjlighet att finansiera publiceringskostnaden. Administrationen av oa-fonder sker på olika sätt vid olika lärosäten. Vid fyra lärosäten sker administrationen via biblioteket. Fem av de svarande lärosätena uppger att de idag inte har en publiceringsfond men att det finns planer på att inrätta en sådan. Tre lärosäten anger även att det finns institutioner eller fakulteter vid lärosätet som har avsatt särskilda medel för publiceringsavgifter.[71]

5.1.3.2 Medel från finansiärer för publiceringsavgifter

Sex av de tio finansiärer som svarade på den enkät som skickats ut inom ramen för utredningsarbetet angav att de ger medel för publiceringsavgifter till beviljade projekt. Dessa sex finansiärer har även krav på att forskare som beviljats forskningsmedel ska publicera sina resultat öppet tillgängligt.[72] Hos några finansiärer är dessa bidrag generella schablonbidrag (30 000 kr eller 50 000 kr) och kopplade t.ex. till särskilda anslag i särskilda utlysningar. Ett par finansiärer ger instruktionen att inkludera publiceringskostnader som en direkt kostnad i varje ansökan om forskningsbidrag. En finansiär ger dessutom möjligheten att ansöka om stöd för öppet tillgänglig publicering även efter att slutredovisningen är gjord.[73] En annan finansiär anger att de ger 35 % påslag i overhead vilket även täcker in publiceringskostnader.[74] Mer nationell kunskap behövs emellertid om hur mycket medel till publiceringsavgifter som betalas ut av respektive forskningsfinansiär. Vad gäller VR kommer uppgifter för de som fick bidrag 2015 att kunna hämtas ut via Prisma.

I sammanställningen av den enkät som fem forskningsfinansiärer (Formas, Forte, RJ, VR och ÖSS) skickat ut till sina respektive finansierade forskare framkommer att 78 % av de forskare som betalade publiceringsavgifter har använt medel från forskningsfinansiärer för detta, antingen från den finansiär som beviljat projektet eller från annan forskningsfinansiär. En av anledningarna som angavs till att forskaren inte publicerat sin artikel öppet tillgänglig var att medel för att betala publiceringsavgift saknades.[75] I denna sammanställning framkommer att drygt hälften av de 478 forskare som svarat på enkäten anser att publiceringsavgifter ska finansieras som en del av forskningsbidraget. Ungefär var femte menar att det bör gå att få särskilda medel för detta från forskningsfinansiärerna och något färre anser att det ska gå att söka särskilda medel via det egna lärosätet.[76]

5.1.4 Stöd till nya publiceringsmodeller

I den enkät som Kungliga biblioteket skickade ut till lärosäten och finansiärer inom ramen för utredningsarbetet svarade 19 lärosäten  att de stödjer nya/alternativa publiceringsmodeller för öppet tillgängliga forskningsresultat. Någon exakt definition av nya/alternativa publiceringsmodeller finns ej etablerad vilket innebär att de svar som inkom varierade.[77] Två av de svarande finansiärerna angav att de ger stöd till alternativa publiceringsmodeller för öppet tillgänglig publicering.[78]

5.2 Estimerade nationella kostnader för 100% omedelbart öppet tillgänglig publicering av vetenskapliga artiklar (Målbild 2020)

Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Öppen tillgång ska utgöra normen och inskränkningar i öppenheten utgör undantag.[79] En sådan omställning skulle innebära att inga avtal ingås för prenumerationslicenser. Dessa “läskostnader” skulle då till 0 mkr per år. En estimering av nationella kostnader för öppet tillgängliga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter av forskare som är huvudförfattare (corresponding author) affilierade vid svenska lärosäten (“rena” oa- och hybridtidskrifter) landar på 330-440 mkr per år. Denna beräkning utgår från antalet huvudförfattare för vetenskapliga artiklar, affilierade vid svenska lärosäten, enligt data i Web of Science[80] om antalet huvudförfattare. De senaste åren har antalet svenska “corresponding author” varit ca 17 000[81] vilket resulterar i en estimerad kostnad om cirka 330 mkr per år.[82]

6 Slutsatser och rekommendationer

Nationella system och infrastrukturer för att administrera och organisera en omställning till ett öppet tillgängligt publiceringssystem behöver omformas för att underlätta processerna. I omställningen från att finansiera prenumerationslicenser till att finansiera publiceringskostnader är det av stor vikt att den ekonomiska bördan inte läggs på den enskilda forskaren. Tillgången till medel får inte påverka möjligheten för varje forskare att fritt publicera sina forskningsresultat. Det är också angeläget att uppmärksamma i vilken utsträckning den så kallade publish-or-perish-kulturen inom forskarsamfundet skapar en grogrund för de vetenskapliga förlagen att sätta sina kommersiella intressen före forskningens kvalitativa värden.

Hur vägen till att uppnå målbilden 2020 för omedelbart öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer kan se ut påverkas också av ett flertal internationella och nationella faktorer. Dessa scenarier kommer även att påverka hur utredningens nedanstående förslag till rekommendationer kan genomföras. Några av dessa faktorer är:

  • Om basanslagen till lärosäten höjs och omfördelning av medel görs mellan lärosäten och finansiärer kommer det att påverka finansiärers och lärosätens möjligheter att finansiera medel till publiceringsavgifter och nya publiceringsmodeller.
  • Vilka offset-avtal som sluts och längden på dessa.
  • Om fler förlagsavtal för prenumerationslicenser sägs upp nationellt och internationellt.
  • Huruvida nya indikatorer för meriterings- och tjänstetillsättningssystem inklusive incitament för öppen tillgång/öppen vetenskap etableras.

Utifrån den nationella och internationella omvärldsanalys och lägesrapport som redovisats ovan föreslår utredningen följande nationella rekommendationer för hur finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem kan lösas.

Rekommendation: Finansiellt ansvar för publiceringskostnader.

En omställning till omedelbar öppen tillgång kommer att kräva en omdirigering av betalningsströmmarna. Exakt hur det finansiella ansvaret bör fördelas har koppling till de nationella resursfördelningssystemen.

Förslag 1: Delat finansiellt ansvar: Huvudsaklig finansiering av publiceringskostnader via forskningsfinansiärer genom medelstilldelning. Lärosäten tilldelas medel för att säkerställa att ingen forskare stängs ute från oa-publicering med APC.

Förslag 2: Enskilt finansiellt ansvar: All finansiering går via lärosätena.

I båda förslagen ingår att den centrala administrationen görs av Kungliga biblioteket genom sin roll som administratör för Bibsamkonsortiet, i samarbete med finansiärer och lärosäten.

Rekommendation: Begränsningar av publiceringskostnader.

Förslag: Införa generellt/nationellt tak för enskilda publiceringskostnader (APC:er). Följa utvecklingen i Europa (Plan S). Bibsamkonsortiet förhandlar om och begränsar publiceringskostnader genom avtal där så är lämpligt. Säkerställa nationell transparens gällande kostnader för vetenskaplig publicering för att kunna jämföra olika internationella aktörers avtal.

Förslag: Forskningsfinansiärer och lärosäten beviljar inte medel för finansiering för publicering i hybridtidskrifter. Övergången behöver ske över tid. Viktigt med nationell uppföljning för att analysera hur detta kan påverka den enskilda forskaren.

Rekommendation: Offset-avtal

Förslag: En övergångslösning under en begränsad period för befintliga och eventuellt nya avtal. Följa utvecklingen i Europa. Fortsätta pågående utvärdering av pågående offset-avtal.

Rekommendation: Nya publiceringsmodeller för sakkunniggranskade forskningsresultat.

Förslag: Ansvarig samordnande myndighet. Utreda det nationella behovet av och motivet till att stödja kvalitetssäkrade publiceringsmodeller. Även andra myndigheter som producerar och/eller använder forskning bör involveras. Nationella avtal/överenskommelser kan tecknas med internationella/nationella initiativ.

Rekommendation: Skapa system för uppföljning, analys och kommunikation kring publiceringskostnader för att skapa kostnadstransparens och kostnadsmedvetenhet

Förslag: Ansvarig samordnande myndighet(er) genomför kontinuerlig uppföljning och analys av publiceringskostnader i omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Ansvarig för att sammanställa, sprida och samordna diskussion för ökad och bibehållen kunskap om kostnader för vetenskaplig publicering.

Referenser

  1. Se t.ex Suber, P 2013. Open Access.
  2. http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9526-2016-INIT/en/pdf
  3. Läs mer om Bibsam under 5. Nationell lägesanalys
  4. Från och med 2018 har Kungliga biblioteket av regeringen fått som återrapporteringskrav att sammanställa de totala utgifterna för vetenskaplig publicering för universitet och högskolor, som har statlig huvudman eller tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Kungl. biblioteket ska vid sammanställningen särskilt beakta prenumerationskostnader, publiceringsavgifter och administrativa utgifter. En första redovisning av dessa kostnader kommer ske under slutet av 2018.
  5. Financial and administrative issues around article publication costs for Open Access. 2017. Knowledge Exchange
  6. https://www.ukri.org/files/legacy/documents/rcukopenaccesspolicy-pdf/
  7. Financial and administrative issues around article publication costs for Open Access The author’s perspective. 2017. Knowledge Exchange
  8. https://www.nwo.nl/en/policies/open+science
  9. Björk, B-C 2017 Growth of hybrid open access 2009-2016
  10. Björk, B-C & Solomon, D 2014. How research funders can finance APCs in full OA and hybrid journals
  11. Se tex. Monitoring the transition to open access, UK https://www.universitiesuk.ac.uk/policy-and-analysis/reports/Pages/monitoring-transition-open-access-2017.aspx, Björk, B-C 2017 Growth of hybrid open access 2009-2016 & Pinfield, S., Salter, J., & Bath, P.A. 2017. A “Gold-Centric” Implementation of Open Access: Hybrid Journals, the “Total Cost of Publication”, and Policy Development in the UK and Beyond.
  12. https://github.com/OpenAPC/openapc-de
  13. Jahn, N & Tullney, M, 2016. A study of institutional spending on open access publication fees in Germany.
  14. A.a.
  15. https://unlockingresearch-blog.lib.cam.ac.uk/?p=1002
  16. http://oad.simmons.edu/oadwiki/OA_publication_funds
  17. https://unlockingresearch-blog.lib.cam.ac.uk/?p=1002
  18. https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/results-fp7-post-grant-open-access-pilot
  19. https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/swd_2018_307_f1_impact_assesment_en_v6_p2_977548.pdf
  20. https://www.fwf.ac.at/en/news-and-media-relations/news/detail/nid/20141219-2097/
  21. https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/results-fp7-post-grant-open-access-pilot
  22. http://openaccess.blogg.kb.se/files/2018/02/Evaluation_of_offset_agreements_SC_Report_3.pdf
  23. http://esac-initiative.org/wp-content/uploads/2016/05/esac_offsetting_joint_understanding_offsetting.pdf
  24. https://insights.uksg.org/articles/10.1629/uksg.419/
  25. Science Europe består av cirka 40 forskningsfinansiärer och forskningsutförande organisationer från 27 europeiska länder. https://www.scienceeurope.org/about-us/
  26. Open Access Business Models and Current Trends in the Open Access Publishing System. https://www.scienceeurope.org/wp-content/uploads/2016/04/SE_Briefing_Paper_OA_Business_Models.pdf
  27. https://www.scienceeurope.org/briefing-paper-on-open-access-business-models-science-europe-experts-help-policy-makers-take-decisive-action/
  28. https://www.scienceeurope.org/briefing-paper-on-open-access-business-models-science-europe-experts-help-policy-makers-take-decisive-action/
  29. A.a.
  30. Se t.ex. https://www.jisc.ac.uk/jisc-collections
  31. Knowledge Exchange Consensus on monitoring OA publications and cost data 2016 s 10-11.
  32. Ett exempel är Open Library of Humanities.https://www.openlibhums.org/
  33. Även om pre-prints ofta inkluderas i definitionen av alternativa/nya publiceringsmodeller ingår denna form av publicering inte inom ramen för föreliggande utredning eftersom de inte är sakkunniggranskade.
  34. https://etendering.ted.europa.eu/cft/cft-display.html?cftId=3418
  35. https://wellcomeopenresearch.org/
  36. https://gatesopenresearch.org/
  37. https://zenodo.org/record/51799#.W6zrYWgzZaR
  38. För uppgifter om stödets omfattning för 2016 se https://www.fwf.ac.at/en/research-funding/open-access-policy/open-access-publication-models/
  39. https://www.openscience.nl/binaries/content/assets/subsites-evenementen/open-science/national_plan_open_science_the_netherlands_february_2017_en_.pdf
  40. Plan S har initierats av EU-kommissionens “Open Access Envoy” Robert-Jan Smits och koalitionen organiseras av Science Europe.
  41. https://www.scienceeurope.org/coalition-s/
  42. https://www.scienceeurope.org/coalition-s/
  43. Detta är en direktöversättning av punkterna till svenska. https://www.scienceeurope.org/coalition-s/
  44. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25ae1/1529480530836/Forslag-nat-riktlinjer-oppen-tillgang-vetenskaplig%20information_VR_2015.pdf
  45. Evaluation of offset agreements – report 4: Springer Compact. Stockholm: Kungliga biblioteket, 2018. ///URL när den finns tillgänglig/// Se mer ang. denna utvärdering under 5.1.1.4
  46. Summan är beräknad utifrån Bibsams omsättning för tidskrifter 2017: 305 mkr, kostnader för lärosätenas lokala avtal 2017: 80 mkr, samt preliminärt beräknade publiceringskostnader för öppet tillgängliga artiklar 2016: 120 mkr. Obs att i Bibsams omsättning för tidskrifter ingår även offset-avtal, t.ex. Springer Compact.
  47. http://www.kb.se/bibliotek/centrala-avtal/Om-bibsamkonsortiet/ I summan ingår även offset-avtal.
  48. LIBER är en ledande organisation för forskningsbibliotek i Europa. https://libereurope.eu/
  49. http://www.kb.se/bibliotek/centrala-avtal/Open-access/LIBERs-five-principles/
  50. http://openaccess.blogg.kb.se/oppen-tillgang-i-bibsamavtalen/
  51. http://openaccess.blogg.kb.se/files/2018/02/Evaluation_of_offset_agreements_SC_Report_3.pdf
  52. http://openaccess.blogg.kb.se/oppen-tillgang-i-bibsamavtalen/
  53. Evaluation of offset agreements – report 3: Springer Compact. Stockholm: Kungliga biblioteket, 2018. http://openaccess.blogg.kb.se/files/2018/02/Evaluation_of_offset_agreements_SC_Report_3.pdf. Denna text ligger också till grund för de kommande två styckena.
  54. http://www.kb.se/bibliotek/centrala-avtal/Open-access/Utvarderingskriterier-OA-forlag/
  55. https://oaspa.org/membership/code-of-conduct/ & https://publicationethics.org/
  56. https://doaj.org/
  57. www.openaccess.se
  58. http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/avtalet-for-bibsamkonsortiet-med-elsevier-upphor-fragor-och-svar/
  59. Mötesanteckningar Bibsamkonsortiets styrgrupp 29/8 2018 http://www.kb.se/bibliotek/Forum-for-nationell-bibliotekssamverkan-och-utveckling/Bibsamkonsortiet/
  60. Enkät till lärosäten
  61. Baserat på medelvärde för publiceringskostnader i Open APC Sweden
  62. http://www.suhf.se/storage/ma/19fba0b2d4244073aeb343345491d256/ce55e32487f2446fb053cec8de6347eb/pdf/AFE2E1057478A6656B464BDE8E4D9D32E478165F/REK%202017-2%20Rekommendation%20redovisning%20av%20kostnader%20f%C3%B6r%20open%20access,%20dnr%200039-17.pdf
  63. KB:s enkät till lärosäten
  64. Kungliga biblioteket driver pilotprojektet Open APC Sweden där i nuläget 10 deltagande lärosäten bidrar med data över publiceringskostnader för öppet tillgängliga artiklar publicerade av forskare affilierade vid ett svenskt lärosäte. Även data från fem förlag tillgängliggörs.
  65. Data från Open APC Sweden# höstas även in i det internationella projektet Open APC Initiative
  66. https://github.com/Kungbib/openapc-se/blob/master/statistics.md
  67. Ulf Kronman, data hämtad från Swepub, 2018
  68. Sakkunniggranskade artiklar, reviews och konferensbidrag
  69. A.a
  70. Bildtext i senare version
  71. Enkät till lärosäten, KB
  72. Enkät finansiärer, KB
  73. Se Rapport om open access-publicering hos fem forskningsfinansiärer, 2017
  74. Enkät till finansiärer, KB
  75. 332 forskare svarade på frågan. 61 % använde medel från den finansiär som finansierat projektet medan 17 % använde medel från annan forskningsfinansiär. Se “Rapport om open accesspublicering hos fem forskningsfinansiärer” (2017).
  76. Se “Rapport om open access-publicering hos fem forskningsfinansiärer” (2017).
  77. I de svar som inkom framkom att sådant stöd gäller t.ex. DOAJ, ArXiv, Kriterium, Knowledge Unlatched, Open Library of Humanities (OLH), BioMed Central, SCOAP3 samt stöd till oa-förlag och egen utgivning av oa-tidskrifter (ofta genom open source-plattformen OJS). Flera lärosäten tog också upp stöd till internationella organisationer såsom Sparc Europe, OASPA och COAR.
  78. I dessa fall gällde stödet DOAJ, Kriterium samt OLH. I ett fall gavs även tidskriftsstöd till en oa-tidskrift.
  79. https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan–for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
  80. Detta kan innebära en underskattning av antalet artiklar publicerade inom humaniora och samhällsvetenskap.
  81. Detta gäller artiklar, reviews och konferensbidrag.
  82. Uträkning gjord av bibliometriker Ulf Kronman, KB.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.