Meriterings- och medelstilldelningssystemen i relation till incitament för öppen tillgång. (UTKAST) Dnr 6.6-2017-485

1. Uppdrag & direktiv

Ta fram rekommendationer för hur meriterings- och medelstilldelningssystem kan omformas och ge incitament för öppen tillgång. Beakta öppet tillgängliga publiceringskanaler i det nationella arbetet med ett tänkt svenskt kanalregister ”svenska listan”.

2. Inledning & problemformulering

2.1 Det heterogena vetenskapssamfundet

Vetenskapssamfundet är heterogent och innefattar ett flertal aktörer som alla har olika roller. Detta har stor betydelse för utformningen av nationella rekommendationer för hur meriterings- och medelstilldelningssystemen kan omformas och ge incitament för öppen tillgång. De aktörer som främst berörs av rekommendationerna i denna utredning är:

  • Forskare
  • Lärosäten
  • Finansiärer
  • Politiker
  • Relevanta myndigheter

Ovan nämnda aktörer har olika drivkrafter, roller och olika ansvar beroende på om fokus ligger på meriterings- eller medelstilldelningssystemen kopplat till incitament för öppen tillgång. Medan medelstilldelningssystemen berör såväl finansiärer och lärosäten som politiker (genom basanslagen) är det framför allt lärosätena som har ansvar för meriteringssystemen. Här finns det såväl skilda som gemensamma kriterier och det är ofta också så att olika system inte överlappar varandra. Det bör dessutom noteras att olika incitamentsystem drar åt olika håll. Myndigheter, såsom Universitetskanslerämbetet, spelar stor roll för lärosätenas möjligheter att skapa incitament för öppen tillgång och öppen vetenskap. En risk är exempelvis när nationella system och kriterier för resursfördelning sprider sig till mikronivå och lärosätenas meriteringssystem och modeller för fördelning därmed får negativa konsekvenser för den enskilda forskaren.

Det bör också understrykas att olika vetenskapliga traditioner skiljer sig mellan discipliner och forskningsområden. De svenska forskarna ingår i ett internationellt sammanhang som även inkluderar medelstilldelning och meritvärdering.Det kan därför redan nu konstateras att genomförandet av föreslagna rekommendationer kommer behöva se olika ut och ha olika tidsplan för att kunna ske i samklang med den forskardrivna utvecklingen inom respektive vetenskapsområde och för att inte på negativt påverka respektive områdes egna arbete att säkerställa en god forskningskvalitet.

Man kan se öppen tillgång som ett uttryck för forskningens ethos att vara öppen fri och tillgänglig för alla som har intresse och kanske kompetens att ta del av den. Vetenskapens normer har beskrivits av den amerikanska vetenskapssociologen Robert Merton under akronymen ‘CUDOS’, som står för Commun(al)ism, Universalism, Disinterestedness och Organized Scepticism.[1] Det sistnämnda operationaliseras i sakkunniggranskningssystemet, peer review’, avsaknad av egenintresse hör samman med Poppers falsifikationstes, och Universalism och fri tillgänglighet handlar både om att forskningen skall granskas utifrån objektiva och impersonella kriterier och att den inte skall ägas av någon. Man kan argumentera för att det endast är i ett öppet publiceringssystem som dessa kriterier uppfylls och att det därför finns ett moraliskt incitament att öppna publiceringssystemet.

2.2 Identifiering av konfliktytor och spänningsfält

Traditionella meriteringssystem lägger mycket vikt på status, dvs publicering i vad som anses vara prestigefyllda tidskrifter och dessa tidskrifter är, för den mesta, de traditionella, publicerade av de kommersiella förlag som är prenumerationsbaserade. En relativt vanlig uppfattning bland forskare är att det inte skulle vara möjligt att samtidigt publicera öppet tillgängligt och i en högrankad tidskrift. En vanligt förekommande uppfattning är att öppet tillgängliga tidskrifter har lägre kvalitet än prenumerationsbaserade tidskrifter. Delvis är detta en resultat av det ökade antal oseriösa förlag, delvis att öppet tillgängliga tidskrifter är yngre men också delvis av okunskap. Till de senare kan exempelvis nämnas den ogrundade uppfattningen att samtliga öppet tillgängliga tidskrifter saknar ett adekvat sakkunniggranskningsförfarande.

Det finns också en uppfattning att det i ett öppet tillgängligt publiceringssystem endast är de som har pengar som kan publicera. Eftersom många tidskrifter i dagsläget använder publiceringsavgifter (APC:er efter Article Processing Charges) för att kunna finansiera sin utgivning hamnar fakturan för detta oftast hos forskaren själv.Flera finansiärer ger medel till publiceringskostnader inom finansierade projekt, men då sådana medel inte alltid är öronmärkta kan uppfattningen att författaravgifter tär på möjligheten att anställa projektmedarbetare uppstå. Då finansieringssystemet för extern finansiering kan skilja sig åt mellan olika ämnen finns det risk att projektmedel inte räcker till för att bekosta såväl lönekostnader som publiceringsavgifter eller att publiceringskostnaderna utgör en stor andel av den totala tilldelningen av forskningsmedel.[2]

Ovanstående problemformuleringar har utredningen som ramverk i arbetet med att föreslå nationella rekommendationer för hur meriterings- och medelstilldelningssystem kan omformas och ge incitament för öppen tillgång.

2.3 Om bibliometriska indikatorer

Kvantitativa analyser av forskning har gjorts i mer än etthundra år. Men att enbart räkna publicerade alster riskerar att leda till “salamipublicering” genom att forskare väljer att dela upp sina forskningsresultat i “minsta publicerbara nämnare”. Att kombinera artikelräkning med ett kvalitetsmått som citeringsgenomslag eller nivåindelning av publikationskanalerna används därför i många prestationsbaserade resurstilldelningsmodeller för att motverka den utspädningseffekt som annars kan väntas uppstå.[3]

På senare tid har många “rena” open access-tidskrifter (icke hybridtidskrifter) börjat producera sina egna “impactfaktormått”, inte sällan baserat på egenhändigt utförda beräkningar i Google Scholar.[4] Det är därmed viktigt att understryka att problemen med att ensidigt använda bibliometriska mått för att mäta forskningens kvalitet inte självklart löser sig i omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Detta bör dock i sin tur inte blandas ihop med att citeringar används för att mäta kvalitet. Här visar t.ex. ett antal studier att öppen tillgång, (“the open access advantage”) av olika anledningar, kan bidra till att öka antalet citeringar.[5] Huruvida denna effekt kvarstår med tiden när andelen öppet tillgängliga publiceringar ökar är mindre säker.

2.4 Avgränsningar och definitioner

Det vetenskapliga publiceringssystemet är ett hela tiden föränderligt system och den föreslagna övergången till ett öppet publiceringssystem är därför bara en av de förändringar som i samverkan påverkar forskares spridning och kommunikation. I och med digitaliseringen och en ökad möjlighet att snabbt dela forskningsresultat via så kallade preprints har nya vägar för kommunikation öppnats. Vanligast är att forskaren laddar upp ett sådan preliminär eller slutgiltig version av sitt manus på en preprint-plattform innan det skickas in till någon vetenskapliga tidskrift för publicering.[6] Eftersom dessa preprints utgörs av manusutkast som ännu ej har genomgått sakkunniggranskning så används dessa sällan när forskning utvärderas, såväl i sakkunnigbedömningar[7] av kvalitativ natur som i bibliometriska utvärderingar. Eftersom preprints icke är sakkunniggranskade vetenskapliga publikationer ligger denna form av öppen tillgång inte i utredningens fokus.

I det följande definieras några av de exempel på kvantitativa mått som förekommer i utredningen.

H-index är ett mått på forskningens produktivitet och genomslag. Det väger samman en forskares ackumulerade publiceringar med deras citeringar till ett kombinerat mått. Eftersom det vare sig tar hänsyn till skillnader i publicerings- eller granskningstradition, liksom till forskarens “akademiska ålder” eller aktivitetsgrad gör det jämförelser mellan forskare väldigt vansklig. H-indexmåttet är databasspecifikt, det vill säga, det beaktar bara citeringarna i en viss databas och olika databaser täcker väldigt skilda material.[8] Dessutom kan inte fältvärderesnormering av diverse citeringsindex, såsom H-index, helt avlägnas effekter från ett forskningsområdes storlek. Citeringar och index baserade på antal citeringar är därför snarast ett mått på ett forskningsområdes popularitet, men förväxlas ofta med kvalitet.

Journal Impact Factor (JIF) är ett mått på tidskrifters genomslag som ofta används som substitut på den däri publicerade forskningens förväntade genomslag. Måttet avspeglar medeltalet för antalet citeringar av artiklar som nyligen publicerats i en särskild tidskrift. Det beräknas som antal citeringar ett år till alla artiklar publicerade i tidskriften under de två föregående åren dividerat med antalet forskningsartiklar publicerade under dessa båda år.[9] Noterbart i detta sammanhang är att många riktigt stora genombrott sällan citeras flitigt de första åren, utan långt senare. Genombrott i forskningen ger därför sällan avtryck i en tidskrifts JIF, vilken snarast avspeglar aktualitet.

“Norska listan” kallas det register över vetenskapliga publiceringskanaler (tidskrifter, serier och förlag) som drivs i Norge på uppdrag av Kunnskapsdepartementet[10]. Dessa är sorterade i olika nivåer av vetenskaplighet och används för att säkerställa att forskares resultat är publicerade enligt god vetenskaplig praxis. Listan utgör ett auktoritetsregister över publiceringskanaler för tidskrifter, bokserier och förlag som graderas på en skala mellan 0 och 2, där kriterierna för att en publiceringskanal skall betraktas som vetenskaplig (nivå 1) bland annat utgörs av att sakkunniggranskning tillämpas och att det finns en spridning av författare så att den inte endast är lokal. En mindre andel publikationskanaler värderas till “hög vetenskaplig nivå (nivå 2) av särskilt utsedda ämnesråd. Den norska listan används även på olika håll i Sverige[11] eftersom någon motsvarande svensk lista ännu ej etablerats.

2.5 Tre spår

Utredningen följer tre spår som alla är kopplade till en nationell och internationell diskussion om behov av ett förändrat meriterings- och medelstilldelningssystem. Dessa tre spår är:

  • Incitament för forskarsamfundet att publicera forskningsresultat öppet tillgängligt.

Detta är utredningens utgångspunkt. Som ovan nämnts behövs denna fråga undersökas utifrån en förståelse för olika aktörers ansvars- och rollfördelning samt för vetenskapssamfundets heterogenitet.

  • Ansvarsfulla indikatorer för utvärdering av forskning (responsible research metrics)

DORA, Leiden, the Metric tide är tre initiativ som anses vara ledande för förändringen av befintliga meriteringssystem inom forskarsamfunden. Alla tre grundar sig i en problematisering av tidskriftsbaserad meritvärdering, där ”journal impact factor” får utgöra det huvudsakliga exemplet på hur kvantitativa indikatorer uteslutande, eller i hög utsträckning, används för att utvärdera forskningens kvalitet. Slutsatsen i såväl DORA, Leidenmanifestet som the Metric Tide är att kvantitativa mått på forskningens värde ska komplettera kvalitativa mått, dvs. peer-review.

  • Öppen tillgång kopplat till samverkan och samhällspåverkan

Under de senaste åren betonas även behovet att kunna mäta forskningens samhälleliga genomslag. Sådan form av genomslag kan t.ex gälla bland beslutsfattare, näringsliv, offentlig sektor och andra sektorer i det omgivande samhället. [12] I diskussioner som rör den tredje uppgiften, dvs lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, finns en potential att koppla samman incitament för samverkan med incitament för öppen tillgång/vetenskap.

3. Metod och material

Förutom att gemensamt läsa och diskutera ett stort antal vetenskapliga publikationer, policydokument, projektsidor och blogginlägg på utredningstemat har även dokumentation sammanställts över ett antal internationella finansiärers policier för öppen tillgång, med fokus på incitament för öppen tillgång. Utredningen har även haft utbyte med CWTS och KNAW i Nederländerna för att diskutera gemensamma frågor kring temat.

Utredningen har genomfört två aktiviteter för att samla kunskap om svenska förhållanden kopplat till utredningens syfte. En undersökning om praxis vid meritvärdering av publicerings-meriter för befordran till docent har genomförts av två medlemmar i gruppen (C-FH och GN) tillsammans med en forskare vid Högskolan i Borås (Fil Dr. Erik Joelsson). Ett dialogseminarium med ordföranden för anställningskommittéer/lärarförslagsnämnder vid fyra svenska lärosäten har också arrangerats inom ramen för utredningen. En enkät har skickats ut till 11 av Sveriges forskningsfinansiärer, varav 10 stycken besvarade enkäten.[13]

4. Nulägesbeskrivning nationellt

I det följande görs en beskrivning av de förutsättningar och villkor som aktörer inom det vetenskapliga systemet nationellt har att förhålla sig till i nuläget.

4.1 Forskningsfinansiärer

4.1.1 Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer

I januari 2015 slutrapporterades Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. Under temat “Meriterings- och medelstilldelningssystemet versus krav om open accesspublicering” konstateras att när forskaren bedöms på en tidskrifts ”impact factor” eller på förlagets respektive tidskriftens renommé när hen söker bidrag eller anställning, styrs forskarna att publicera sig i de etablerade kanalerna. Dessa är ofta prenumerationsbaserade. Sverige kan driva utvecklingen mot publicering i open accesstidskrifter genom att uppmana forskningsråd, universitet och högskolor att göra bedömningar av det enskilda verket, istället för en bedömning av tidskriften eller förlaget.[14]

4.1.2 Forskningsfinansiärer om öppen tillgång som merit

I Vetenskapsrådets forskningsöversikt för humaniora och samhällsvetenskap behandlas ett antal åtgärder för öppen tillgång till forskningsresultat och data. I ett öppet utkast, publicerat september 2018, konstateras bland annat: För att stärka utvecklingen mot ökad tillgänglighet bör aktiviteter som strävar mot ökad tillgänglighet, samt publicering av egna data, ges ett mervärde vid meritbedömningar.[15]

I Sverige har flera forskningsråd och stiftelser policyer för öppen tillgång. Dessa är till exempel Vetenskapsrådet, Formas, Forte, Riksbankens jubileumsfond, Östersjöstiftelsen, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Mistra. I den enkät som skickades ut till forskningsfinansiärerna ställdes frågan om öppet tillgängliga publikationer värderas som en merit i finansiärernas bedömningsprocesser. Samtliga finansiärer svarade att så icke var fallet. På frågan om det finns planer på att inkludera öppen tillgång i framtida meritvärderingar svarade någon att frågan är aktuell men kräver en större översyn av hela bedömningsprocessen. En annan finansiär svarade att myndigheten enligt ett styrelsebeslut ska utarbeta en process som premierar publicering i “rena” open access-tidskrifter, samt även utreda hur öppet tillgänglig publicering på sikt kan inkluderas som en aspekt vid bedömningar av bidragsansökningar. Denna myndigheten avvaktar i nuläget resultatet av det arbete som pågår inom denna utredning. En annan myndighet svarade att några sådana planer ännu inte finns men att man följer utvecklingen vid andra forskningsråd, framför allt Vetenskapsrådet.

I enkäten svarade finansiärerna även på frågan om de använder några kriterier vid bedömning av projektansökningar som är särskilt relevanta för öppen tillgång. Här svarade en finansiär att de har fokus på nyttiggörande, där öppen tillgång givetvis kan spela en roll. En annan angav att delkriteriet som berör kommunikation med brukare, som används vid bedömning av ansökningar, är särskilt relevant för öppen tillgång. I likhet med detta svarade ytterligare en finansiär att spridning av forskningsresultat genom öppen tillgång är en parameter som är relevant för bedömningen av ett projekts ”varaktighet och betydelse”.

På frågan om tidskrifternas ”impact factor” används som grund vid bedömning av ansökningar svarade enbart en finansiär att så var fallet. I enkäten ställdes den öppna frågan vad finansiärerna ansåg vara viktigast att arbeta med för att påskynda omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Här svarade sju finansiärer bland annat att befintliga meriterings- och medelstilldelningssystem behöver förändras och inkludera incitament för öppen tillgång.

Fem finansiärer[16] genomförde 2017 en uppföljning av sina policyer för öppen tillgång. I rapporten redovisas svar från de forskare som deltog i enkäten. Här går det att finna flera likheter mellan de svar som framkom i den enkät som Kungliga biblioteket skickades ut till finansiärerna och de svar som redovisas från enkäten till forskarna. En av frågorna behandlade till exempel hur forskningsfinansiärer, lärosäten och andra aktörer kan verka för att öppet tillgänglig publicering ska räknas som meriterande i den akademiska karriären. De forskare som var positiva till detta gav även ett antal förslag på hur det konkret skulle kunna göras. Några av de exempel som gavs var att finansiärerna vid utlysningar kan ange att publicering med öppen tillgång är meriterande och att det kan vara obligatoriskt att uppge andelen öppet tillgängliga publiceringar i projektansökningarna. Mer radikala förslag innefattade att öppet tillgängliga publiceringar ska ge högre poäng i det akademiska bedömningssystemet och att det ska vara ett krav för att få söka finansiering. Andra förslag innebar att finansiärerna själva skulle kunna ansvara för obligatorisk publicering av alla finansierade projekt, exempelvis genom att göra avtal med open access-förlag eller att etablera egna publiceringsplattformar. De forskare som var mer skeptiska till öppet tillgänglig publicering menade bland annat att det är forskningens kvalitet som ska ligga till grund för meritering, inte var eller hur resultaten publiceras. Kopplat till detta menade många att det finns en risk att forskarna hamnar i kläm mellan kraven på att publicera öppet tillgängligt och de krav som finns inom det befintliga meriteringssystemet.[17] Generellt sett menade många att en grundförutsättning för att öppet tillgänglig publicering ska kunna vara meriterande är att behovet meriterings- och bedömningssystemet, i högre grad än vad som är fallet idag, värderar samverkan (”tredje uppgiften”) och att öppen tillgång kan användas som exempel på detta.[18]

4.1.3 Vetenskapsrådets rapport: “Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla uppföljning av svensk forskning”

I sin redovisning av regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet att tillsammans med Universitetskanslersämbetet utveckla uppföljningen av svensk forskning föreslår VR, för punktsatsen ”samverkan och samhällspåverkan ska öka”, en indikator för att mäta förutsättningar för samhällspåverkan genom öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

4.1.4 Svenska listan

Eftersom Sverige saknar ett register över publiceringskanaler med vetenskaplig bedömning (sk. auktoritetsregister) över publiceringskanaler, arbetar Vetenskapsrådet med att upprätta ett sådant baserat på det arbetet som redan har skett i Danmark, Finland och Norge samt dataunderlag från Swepub. Detta auktoritetsregister har arbetsnamnet ”Svenska listan”. Det bör emellertid betonas att syftet med det svenska auktoritetsregistret skiljer sig från den danska, finska och norska motsvarigheten, då den inte använder sig av ett poängsystem som syftar till att lyfta fram särskilda publikationskanaler som mer prestigefyllda än andra.[19] Svenska listan kommer alltså ej ha graderad nivåindelning eller ranka publikationskanaler mot varandra, utan enbart indikera om en publikationskanal är sakkunniggranskad eller ej, dvs 1 (vetenskaplig publikationskanal) och 0 (icke-vetenskaplig publikationskanal). Listan är tänkt att fungera som ett stöd för forskarna samt kunna användas i utvärderings- och analyssammanhang t.ex. av svenska publiceringsmönster. Vetenskapsrådets arbete med svenska listan sker parallellt med ett nordiskt samarbete kring en nordisk lista. Syftet med detta samarbete är att samla de olika listorna på en ”nordic-list-portal”. Via denna plattform ska det vara möjligt att söka en publikationskanal och se hur de olika nordiska länderna har kategoriserat den. Den nordiska arbetsgruppen har inlett ett samarbete med DOAJ och använder deras granskningssystem för kvalitetssäkrade open access-tidskrifter. DOAJ används, tillsammans med Web of Science även i processen för framtagandet av en svensk lista.[20]

4.2 Lärosäten

2004 beslöt SUHF att underteckna den sk. Berlindeklarationen för öppen tillgång.[21]  Mot bakgrund av detta beslutade SUHF:s styrelse rekommendera medlemmarna att vidta följande åtgärder i syfte att förverkliga Berlin-deklarationen: 1. Införa en policy som starkt rekommenderar att deras forskare deponerar en kopia av varje publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv och 2. Uppmuntra forskarna att publicera sina forskningsartiklar i fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter när en lämplig sådan existerar och ge det stöd som krävs för att detta ska vara möjligt.[22] Till följd av detta har i stort sett alla Sveriges universitet och högskolor en policy för öppen tillgång, som kan vara i form av rekommendationer eller krav. I den enkät som skickades ut av Kungliga biblioteket inom ramen för föreliggande utredningsarbete framkommer att tolv av de 35 svarande lärosätena på olika sätt följer upp dessa rekommendationer.

4.2.1 Dialogseminarium med ordföranden för lärarförslagsnämnder/anställningskommittéer

Fyra ordföranden för anställningskommittéer/lärarförslagsnämnder vid lika många lärosäten bjöds under utredningsarbetet in till ett dialogseminarium. För att täcka in erfarenheter från såväl medicin, teknik, humaniora och samhällsvetenskap representerade deltagarna olika fakulteter vid sina respektive lärosäten. Temat för seminariet var “Meritvärdering, publiceringar och incitament för öppen tillgång” och syftet var att samla kunskap kring ordförandenas erfarenheter kring meritvärdering i tjänstetillsättningsärenden och huruvida öppen tillgång är eller kan vara en parameter i dessa sammanhang.

Även om såväl publiceringstraditioner som värdering av publicering skilde sig åt mellan de olika fakulteterna och inom de olika ämnesområdena delade ordförandena samma erfarenhet av att praktiker att publicera sina resultat öppet tillgängligt överhuvudtaget inte diskuterades eller prioriteras som en merit i sammanhanget, varken av anställningskommittéer/lärarförslagsnämnder eller i sakkunnigutlåtanden. Snarare vittnade flertalet om att öppet tillgängliga tidskrifter bedömdes som lägre rankade och med sämre kvalitet än de traditionella prenumerationsbaserade tidskrifterna. Även den sakkunniges syn på öppen tillgång påverkade bedömningen. Trots att det finns olikheter i hur sakkunniga värderar öppen tillgång, så gjordes bedömningen att många är tveksamma till tidskrifter med öppen tillgång

Journal impact factor (JIF), eller motsvarande bedömning av publikationskanalens prestigevärde, ansågs ha stor betydelse i rekryteringsprocessen nu och i framtiden. Och parallellt med att ordförandena beskrev att publikationskanalens anseende och prestigevärde vägde tungt i bedömningarna delade de även uppfattningen att de allra flesta öppet tillgängliga tidskrifter inte publicerade forskning av hög kvalitet.

Samtidigt fanns det en samstämmighet i uppfattningen att om problemet inte var lika stort om den öppet tillgängliga tidskriften även hade hög JIF. Dessutom diskuterades det faktum att discipliner utvecklas och att behov av nya tidskrifter uppkommer, som inte har någon hög impact factor. Under seminariet framkom att lärosätenas policy för öppen tillgång inte hade någon uttalad betydelse för de riktlinjer som gavs till de sakkunniga. I något fall kände inte ordföranden heller till att lärosätet hade krav på open access-publicering. Någon refererade emellertid till möjligheten att publicera sina resultat öppet tillgängligt gratis via lärosätets repositorium. Diskussionen kretsade även kring h-index och citeringarnas roll i rekryteringsprocessen. Här var erfarenheterna mer delade. Oftast fanns h-index och citeringar inte med i riktlinjerna till de sakkunniga, men det kunde ibland förekomma att anställningskommitéen tittade på h-index och Google Scholar, som ett stöd för att konfirmera de sakkunnigas bedömningar.

För att få mer kunskap kring i vilken utsträckning samverkansaspekten fanns med i rekryteringsprocessen ställdes under seminariet även frågor om detta. Det framkom att detta kunde se olika ut inom olika lärosäten och fakulteter. T.ex. kunde det på ett lärosäte, där i princip allt som görs har samverkanspotential, vara så att anställningskommittéen inte självklart såg detta som meriterande i befordransärenden och tjänstetillsättningar. På ett annat lärosäte var “nätverk” en faktor som alltid togs upp under intervjuer, och samverkan med samhälle, företag, internationella grupper och forskare vägdes in som en merit.

Ett perspektiv som betonades under seminariet var behovet av internationell samstämmighet så att inte Sverige driver omställningen till öppen tillgång på egen hand. Att processen i Sverige följer det som sker t.ex. på EU-nivå ansågs vara viktigt för att inte svenska forskare riskerar att förlora anslag och anseende internationellt.

Ordförandena gav uttryck för en misstänksamhet gentemot öppet tillgängliga tidskrifter. Denna grundade sig i den mängd e-post som skickas ut till forskarna från oseriösa tidskrifter vilket negativt påverkar synen på öppet tillgängliga tidskrifter generellt. Dessutom fanns tankar kring vad det skulle innebära om tidskrifter med högt meritvärde skulle publicera alla artiklar öppet tillgängliga. Särskilt diskuterades den oftast höga publiceringskostnad som det innebär att publicera sin artikel öppet tillgänglig i högrankade hybridtidskrifter.

Under seminariet diskuterades även möjligheten att ta fram ett register över seriösa öppet tillgängliga tidskrifter, vilket ansågs skulle underlätta för forskarna. Uppfattningen var att om alla öppet tillgängliga tidskrifter höll hög kvalitet, och hade en slags kvalitetsstämpel, så skulle det gynna publicering med öppen tillgång.

Under seminariet diskuterades hur riktlinjer förhåller sig till de sakkunnigas praxis och hur processen går till för att uppdatera och förändra instruktionerna till de sakkunniga. Ovan har visats att ordförandena beskrev att de sakkunnigas syn på öppen tillgång påverkade bedömningen av den öppna publiceringens värde negativt. Att öppen tillgång i framtiden skulle ingå som en faktor i bedömningsprocessen ansågs vara en stor, närmast revolutionär förändring, och att journal impact factor inte skulle förlora betydelse i meriterings- och rekryteringsprocessen upplevdes som otroligt. Att riktlinjer är under kontinuerlig översyn och förbättring var emellertid en process som alla ordföranden beskrev. Tydliga instruktioner ansågs också vara viktiga för att de sakkunniga i så hög utsträckning som möjligt skulle följa dem.

4.2.2 Undersökning av publiceringsmeriter i det akademiska systemet

Inom ramen för utredningen genomfördes en undersökning av värdering av publikationsmeriter vid befordran till docent med särskilt fokus på betydelsen av öppen tillgång, nedan kallad “docentundersökningen”.[23] Bakgrunden till studien var att samtidigt som det finns indikationer på att procedurer för meritering kan påverka publiceringsmönster så saknas det en bra överblick över hur publikationer värderas inom akademiska meriteringsförfaranden i Sverige, och inte minst hur detta görs inom olika ämnesområden[24]. Ett sådant underlag behövdes för att med större precision kunna diskutera hur meritvärderingar kan forma publiceringsmönster liksom möjligheterna till en övergång mot ökad öppen tillgång. Därför genomfördes en sådan studie.

Undersökningen studerade ett urval av riktlinjer och sakkunnigutlåtanden avseende befordran till docent. Urvalet gjordes av ärenden från 2017 från sex lärosäten över ämnesområdena humaniora, medicin, naturvetenskap/teknik, samt samhällsvetenskap. Totalt studerades 17 olika riktlinjer och 112 sakkunnigutlåtanden. Undersökningen syftade till att se om meritvärderingen av publikationer varierade mellan ämnesområden och om publicering med öppen tillgång beaktades. Ytterst handlade studien om att få ett underlag om vilka uttryck i meritvärderingen som förefaller främja respektive motverka öppen tillgång. Ett huvudresultat i undersökningen är att frågan om öppen tillgång inte alls berörs i det urval av dokument som vi har studerat. Eftersom studien baseras på ett urval kan frågan om öppen tillgång trots detta förekomma i andra motsvarande dokument rörande befordran till docent. Det går dock med stöd i studien med säkerhet fastslå att frågan om öppen tillgång är kraftigt underordnad andra diskussioner om hur publiceringsmeriter ska värderas: Aspekter såsom hur publikationer är skrivna, hur författarkonstellationen ser ut, eller var publikationen är publicerad (kanal) är långt mer centrala i såväl riktlinjer som sakkunnigutlåtanden. Vidare framgår att publikationers kvalitet samt kvaliteten på olika publikationskanaler i hög utsträckning beaktas. Sådana diskussioner återfanns i princip i varje dokument som studerades.

Studien gjorde flera andra väsentliga observationer med bäring på frågan om hur publiceringsmeriter värderas och vad det kan innebära för öppen tillgång. Det finns, för det första, flera väsentliga skillnader mellan ämnesområden i hur publiceringsmeriter värderas. Inom medicin, naturvetenskap och teknik tenderar riktlinjerna att i långt högre utsträckning betona betydelsen av publiceringskanalen för att värdera publiceringsmeriter. Riktlinjer inom humaniora och samhällsvetenskap tenderar att diskutera kvaliteten på publikationen utifrån specimen (den publicerade texten) och utifrån kanalen såsom två distinkt olika kvaliteter. Särskilt inom medicinen så likställs en värdering av kanalen särskilt med en värdering av själva publikationen. Dessa mönster återkom i sakkunnigutlåtandena, även om det fanns vissa centrala skillnader. Ett exempel på det senare är att det i en del sakkunnigutlåtanden förekom en värdering av publiceringsmeriter som tog sin utgångspunkt i publikationernas genomslag, trots att just denna värderingsform i princip helt saknas i riktlinjerna. En annan sådan skillnad som kunde observeras var att flera sakkunnigutlåtanden inom samhällsvetenskapen diskuterade publiceringskanaler trots att dessa inte särskilt betonades i motsvarande riktlinjer. Den stora skillnaden är att medan det i medicin och naturvetenskap/teknik nästan uteslutande refererades i Journal Impact Factor (JIF) när rankning eller top-level (journals) diskuteras, medan det i samhällsvetenskaperna där kanalen också oftare handlar om att bedöma kvaliteten på kanalen i kvalitativa termer eller relaterat den sk Norska listan. Detta återkommer i humaniora där “välrenommerade kanaler” täcker ett bredare spektrum på publicering än endast tidskriftsproduktion.

Bibliometrisk evaluering genom citeringsanalys av den sökandes publikationer förekom i mer än en tredjedel av såväl de naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga utlåtandena, samt en fjärdedel av de medicinska. Inom utlåtandena i humaniora förekom det relativt sällan och då snarare som en upplysning om att den sökandes verk hade blivit citerade. I övriga ämnesområden gavs oftare exakta citeringsmått, samt kvalitativa värderingar om att forskningen exempelvis citerats högt. Vad “högt” innebar skiljde sig dock i relativt hög grad mellan olika ämnesområden.

Avseende frågan om hur nuvarande praxis i värderingen av publiceringsmeriter kan främja eller motverka öppen tillgång kan vi utifrån studien konstatera följande:

Det finns väsentliga skillnader i praxis mellan ämnesområden, vilket till en del också är knutet till skillnader i publiceringspraxis. (Tex hur många författare som vanligen förekommer på publikationer avspeglas i diskussioner om hur medförfattarskap ska värderas.) Detta gör att det kan finnas aktiviteter som gynnar öppen tillgång inom vissa ämnesområden men som starkt motverkar det i andra. Publiceringsspråk, publicering i kanaler med spridning utanför de traditionellt akademiska kretsarna på förlag som även betjänar en intresserad allmänhet står inför skilda utmaningar än akademiska förlag som huvudsakligen har institutioner och bibliotek som kunder leder till skilda villkor för publicering som kan vara svåra att förena under en modell.

Det framgår också att det finns ett visst glapp mellan vad som stipuleras i riktlinjer och hur sakkunniga de facto värderar publiceringsmeriter. Detta gör det åter svårt att förespråka enskilda modeller när enskilda discipliner, specialiteter som ibland kan vara väldigt lokala gör egna tolkningar av hur god kvalitet skall bedömas.

Inom de områden där det särskilt betonas vikten av att publicera i väl etablerade kanaler, så förefaller detta riskera att motverka en övergång till publicering med öppen tillgång eftersom många av dessa kanaler tenderar att än så länge vara mindre etablerade och prestigefulla i forskarsamfundet. Där exempelvis JIF framhålls som mått på publiceringars kvalitet så missgynnas rena öppet tillgängliga publiceringskanaler (såväl sådana som begagnar sig av författaravgifter som sådana som där finansiering sker genom vetenskapliga akademier, eller av värdlärosäten) då många av dessa inte har hunnit etableras i lika hög utsträckning som tidskrifter som finansieras genom prenumerationsavgifter. Det dröjer också en viss tid innan nya tidskrifter (efter utvärdering) blir indexerade av Clarivate Web of Science, vilket är en förutsättning för att de skall erhålla ett mått på Journal Impact Factor. Så kallad “parallellpublicering”, arkivering av accepterade manuskript i institutionella repositorier eller på enskilda forskares webbplatser är mindre drabbad av “impact factor-tendensen”, men kan i ljuset av målen att förändra publiceringssystemet till ett system där forskarna inte tvingas att betala både för att läsa tidskrifterna och för att publicera sig i demsamma, ha en betydelse här.

Det är sammanfattningsvis tydligt att frågan om publiceringsmeriternas värdering är av betydelse för en övergång till öppen tillgång. Mot bakgrund av de resultat som redovisas i studien så är samtidigt tydligt att det inte skulle vara särskilt lätt att kraftigt ensa distinkt olika traditioner i hur publiceringsmeriter värderas.

4.3 Politiska ambitioner

I regeringens forskningsproposition Kunskap i samverkan” (2016/17:50) konstateras att öppen tillgång till forskningsresultat bidrar till att upprätthålla och främja en hög forskningskvalitet och att öppen tillgång är angeläget för hela samhället. Vad gäller belöningsstrukturer konstaterar regeringen särskilt att det behövs tydliga incitament och mekanismer som uppmuntrar forskarna att publicera sina forskningsresultat med öppen tillgång. Övergången till öppen tillgång till forskningsresultat hindras bl.a. av att det saknas tydliga incitament för forskarna att öppet tillgängliggöra forskningsresultaten. För vetenskapliga publikationer saknas i dag en mekanism för att uppmuntra forskare att publicera i tidskrifter med öppen tillgång till artiklarna i stället för i traditionella tidskrifter som ofta har större genomslag.[25]

5. Nulägesbeskrivning internationellt

5.1 Finansiärer

Inom ramen för utredningsarbetet genomfördes en internationell litteraturstudie av ett antal forskningsfinansiärers policyer för open access inklusive eventuella incitament för forskarna att publicera sina forskningsresultat öppet tillgängliga.[26] Resultatet av detta är att öppen tillgång i nuläget finns med som parameter i meriterings- och belöningssystem enbart hos en av de undersökta forskningsfinansiärer. Wellcome Trust utgör därmed ett viktigt undantag.

I sin policy för öppen tillgång informerar Wellcome Trust de sökanden om att de följer upp forskningspublikationer från forskare som erhållit forskningsmedel för att säkerställa att de följer policyn. Detta inkluderar utvärderingen av de publikationslistor som forskare rapporterar in för pågående eller avslutade forskningsprojekt. I tillägg till detta erbjuds de sökanden att presentera en spridningsplan, som redogör för hur forskningsresultaten ska hanteras och användas för att öka den potentiella nyttan inklusive en plan för samverkan med det omgivande samhället.Wellcome Trust har även sanktioner för de finansierade forskare som inte följer policyn för öppet tillgängliga publikationer. Dessa är:

  • Applicants will be required to ensure that all their Wellcome-funded original research papers resulting from current or previous grants are compliant before we issue formal notification of any funding renewals or new grants.
  • Where non-compliant research papers, book chapters and scholarly monographs are identified in an end of grant report, we will withhold the final 10 per cent of the total grant budget until all outputs comply. See our 10 per cent retention policy.[27]

I instruktionerna till de sakkunniga informeras även om att Wellcome Trust stödjer öppen tillgång till vetenskapliga publikationer (samt delandet av data, mjukvara och material). Dessutom understryks att Wellcome Trust har undertecknat DORA och därmed fokuserar på de vetenskapliga publikationernas innehåll och kvalitet, snarare än deras antal, publikationskanal eller tidskriftens “impact factor”. Mer uttryckligen ber Wellcome Trust de sakkunniga att tänka på DORA:s principer är de utvärderar de sökandes CV och då särskilt genom att:

  • Focus on the content and quality of publications, rather than their number, the venue of publication, or the impact factors of the journals in which they were published.
  • Take into account the diverse range of possible research outputs. Outputs vary between disciplines, and may include data, reagents, software, intellectual property and policy changes, in addition to research articles.
  • Be sensitive to legitimate delays in research publication, and personal factors (parental or other types of leave, part-time working and disability) that may have affected the applicant’s record of outputs.[28]

Wellcome Trust deltar även i den internationella gruppen “Open Research Funders Group” och har tillsammans med the National Academy of Science arrangerat ett rundabordssamtal før att titta närmare på hur finansiärer och lärosäten bäst kan samarbeta för att stödja ansvarsfull utvärdering och öppen vetenskap.[29]

5.1.2 cOAlition S och Plan S

De forskningsråd i Europa, inkl. ERC, som ingår i cOAlition S ställer sig bakom nyckelprincipen att alla vetenskapliga publikationer, som är ett resultat av forskning finansierad med offentliga medel genom bidrag från nationella och europeiska forskningsråd, måste publiceras omedelbart öppet tillgänglig, i sk. rena open access-tidskrifter eller open access-plattformar. I Sverige deltar i nuläget forskningsrådet Formas i cOAlition S.[30] Bakom de tio principer[31] som förs fram för detta ställningstagande ligger bland annat en förståelse att forskare drivs till att publicera sina resultat inlåsta i prenumerationsbaserade tidskrifter och vilja till en första åtgärd för att revidera de vetenskapliga incitaments- och belöningssystemen.[32] We also understand that researchers may be driven to do so by a misdirected reward system which puts emphasis on the wrong indicators (e.g. journal impact factor). We therefore commit to fundamentally revise the incentive and reward system of science, using the San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA) as a starting point.[33]

5.2. Lärosäten

Även internationellt pågår det och har genomförts ett litet antal studier angående meriteringar och tjänstetillsättningar i relation till incitament för öppen tillgång. I likhet med den undersökning som genomförts inom ramen för utredningsarbetet visar resultaten att öppen tillgång inte finns med som parameter. En annan likhet med den svenska studien är att de sakkunniga grundar sina beslut främst på tidskriftens prestigevärde.

5.2.1 Review, Promotion & Tenure

Ett pågående forskningsprojekt i USA och Kanada kring ovanstående frågor har som syfte att närmare studera dessa frågor. While we believe changes in RPT[34] guidelines and forms may provide the impetus for behavioral change, leading to broader interest and adoption of open access principles, the reality is that very little is known about current RPT practices as they relate to questions of openness. This project seeks to examine the RPT process in the US and Canada in ways that can directly inform actions likely to translate into behavioural change and to a greater opening of research.[35]

Av studiens första resultat framkommer att enbart 5% av de 850 riktlinjer för meritering och tjänstetillsättning explicit tar upp öppen tillgång, och i flertalet av dessa fall så görs detta med syfte att understryka en potentiell problematik med open access-tidskrifter, som då ofta beskrivs ha sämre kvalitet är prenumerationsbaserade tidskrifter.[36] Detta faktum framkommer också i en liknande studie “Open Access and Promotion and Tenure Evaluation Plans and the University of Wisconsin-Eau Claire”. I denna studie understryks även att om lärosäten har antagit policys för öppen tillgång, så bör detta också avspeglas i lärosätets processer för meritering och tjänstetillsättning. Här refereras till resultatet av en enkät som gjordes vid University of California, där det noterades: A traditional system of tenure and promotion was seen as hindering changes in faculty behaviour regarding scholarly communication, i.e., deciding to publish in open-access journals or posting their publications in institutional repositories.[37]

Även om öppen tillgång inte explicit nämndes i dokumenten som studerades fanns presenteras i studien emellertid exempel på möjliga vägar att gå. Bland annat erkändes vid en institution “articles in refereed journals, in print or on-line” och en annan institution refererade till “electronic or online scholarship”. Två dokument uppmärksammade även värdet av att sprida sina forskningsresultat utanför akademin.

I artikeln “Rewarding open access scholarship in promotion and tenure: Driving institutional change” beskrivs det arbete som har genomförts vid Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI). 2015 lade IUPUI “Office for Academic Affairs” till följande formulering i “Chief Academic Officer’s Guidelines for Preparing and Reviewing Promotion and Tenure Dossiers 2016-2017”:

  • IUPUI is committed to disseminating the fruits of its research and scholarly activities as widely as possible and as such supports faculty participating in digital open access distribution of their scholarship. The IUPUI Open Access Policy provides a no-cost, opt out approach to increase access to scholarly articles authored by campus faculty members.
  • Open access supports many of IUPUI’s Institutional Values including: Civic Engagement; Collaboration; Diversity, Equity and Inclusion; Economic Development; Interdisciplinary Work and Publication; International Work and Publication; Public Scholars; and Translational Research.[38]

Med detta ställningstagande görs en uttalad koppling mellan IUPUI’s generella värden som lärosäte och deras policy för öppen tillgång. De sakkunniga i tjänstetillsättningsärenden görs därmed uppmärksamma på lärosätets ställningstagande och policy för öppen tillgång samtidigt som de sökande finner tillit till att deras öppet tillgängliga publikationer värderas av de sakkunniga.[39] Förutom att kontinuerligt sprida information om den öppet tillgängliga publiceringen vid lärosätet till lärarförslagsnämnder/anställningskommittéer kan lärosätet även ge användbara verktyg för att förbättra och förnya bedömningsprocesserna. Without further guidance, evaluators may rely on outdated documentation, impact factors, reputational proxies, and old habits. [40]

5.2.2 Nederländerna

Inom ramen för den nederländska planen för öppen vetenskap har Utrecht University tagit fram ett program för öppen vetenskap 2018-2020. I detta program har såväl en målbild som en handlingsplan tagits fram för universitetet. Här framgår t.ex att universitet år 2017 undertecknade DORA och ska fortsatt arbeta för att stödja DORA genom att initiera diskussioner kring att begränsa användandet av tidskriftens värde och förlagens namn som ett meritvärde. Målbilden för 2020 är: The way Utrecht University evaluates research and researchers is geared to foster high quality research with a maximum value for society, by including openness characteristics (participation, sharing of outcomes, and public engagement) and by considering all types of output/activities when evaluating research and researchers.

För att nå målbilden ska universitetet fram till 2020 bland annat:

  • Have conducted research into the incentives and disincentives in various disciplines and academic roles for applying open science practices at the UU.
  • Have adapted evaluation as well as the tenure and promotion procedure systems to include openness characteristics. Also have fully implemented the San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA) and moved away from using and promoting university rankings based on impact factors and other simple publication counts.
  • Have a code of conduct in place that includes open science.
  • Provide mini-grants (€10K-€50K) to stimulate exemplary open science projects.[41]

5.2.3 Tjänsteutlysningar i Europa och Nordamerika

Både i Europa och Nordamerika inkluderar ett ökande antal lärosäten öppna vetenskapspraktiker i tjänsteutlysningar. Flera exempel på detta finns vid tyska universitet. Noterbart är att detta främst verkar gälla olika institutioner inom psykologiämnet. Från och med 2015 har till exempel psykologiska institutionen vid LMU Munich till en tillagd paragraf i texten för professorsutlysningar. Our department embraces the values of open science and strives for replicable and reproducible research. For this goal we support transparent research with open data, open materials, and study pre-registration. Candidates are asked to describe in what way they already pursued and plan to pursue these goals.[42]

Liknande formuleringar återfinns i utlysningar vid ett flertal andra psykologiska institutioner vid olika universitet i Tyskland.[43] Även i Kanada och USA finns exempel på detta. Så skriver till exempel University of Toronto följande i arbetsbeskrivningen för en docenttjänst i socialpsykologi: Our department embrace the values of open science and strives for replicable and reproducible research. We therefore support transparent research with open data, open material, and pre-registrations. Candidates are asked to describe in what way they have already pursued and/or plan to pursue open science.[44]

I ett antal utlysningar vid psykologiska institutionen, University of British Columbia Vancouver Campus, uppmuntras sökanden att “discuss their past and/or planned research approach in the context of ongoing discussion in the sciences about research practices, replicability, and open science”.[45]

5.2.4 LERU:s rekommendationer

LERU (The League of European Research Universities) är en sammanslutning med de 23 ledande forskningsintensiva universiteten i 12 länder i Europa. De är engagerade i omställningen till ett öppet vetenskapssystem och har publicerat ett flertal rapporter, upprop och rekommendationer i frågan. I publikationen “Open Science and its role in universities. A roadmap for cultural change” (2018) ger de rekommendationer för åtta områden som berör öppen vetenskap vid universiteten (samma som återfinns i OSPP:s rekommendationer). Ett av dessa områden är “Rewards and incentives”.

Eftersom allt fler forskare mer eller mindre rutinmässigt använder sig av öppna vetenskapspraktiker, och därmed bidrar till att öka forskningens tillgänglighet, reproducerbarhet och transparens betonar LERU att det inte är mer än rätt att sådana prestationer inte enbart bör värderade och uppmuntrade utan även bli professionellt erkända och belönade. I realiteten är så oftast inte fallet och detta behöver förbättras. They still tend to rely heavily on traditional and often quantitative measurements to evaluate researchers’ performance, some of which are not fit-for-purpose, e.g. journal impact factors. To be sure, both quantitative (metrics informed) and qualitative (involving expert judgement) approaches to assessment are appropriate in science (open or closed). LERU views the role of the former to support, not to replace, the latter (LERU, 2012).[46]

LERU erkänner att denna del av omställningen till ett öppet vetenskapssystem är en av de största utmaningarna och kräver en djupgående förändring av kultur och sinne, inte bara hos forskare och forskningsinstitutioner utan även hos finansiärer, myndigheter och departement. Även om det finns stark konsensus kring behovet av en reformering av vetenskapliga meriterings- och utvärderingssystem är incitament och belöningar känsliga policyfrågor som är nära kopplat till forskares karriärer och det finns signifikanta skillnader på nationell, regional och institutionell nivå. Därmed bör tillvägagångssättet i implementeringar av riktlinjer och rekommendationer för incitament- , utvärderings- och belöningssystem harmoniseras och ske i samverkan med medlemsstater och andra länder. Utifrån dessa konstateranden ger LERU sex rekommendationer gällande incitament och belöning.

  • Endeavour to integrate Open Science dimensions in their HR and career frameworks as an explicit element in recruitment, performance evaluation and career advancement policies, so that research and teaching staff are appropriately recognised and rewarded for practicing Open Science.
  • Develop institutional policies for recognising and rewarding Open Science practice anchored in broadbased support; communicate them clearly and transparently, make them easy to find and access, and provide proper guidance or training to those who are involved in staff recruitment, appraisal and promotion in the university.
  • Develop individual HR criteria for recognising and rewarding Open Science in job descriptions, performance appraisals and promotion criteria, for all or most research and teaching staff, which take into account their multiple responsibilities, in terms of research output, process, impact, teaching and supervision, leadership, service to the university, public engagement, professional experience, as well as considering collaborative and team accomplishments in addition to individual accomplishments when appropriate.
  • Embed Open Science principles in the institutional research assessment system, shifting away from an excessive reliance on publication-based journal impact factors and citation cultures and recognising Open Science approaches such as OA publishing, data/code/ reagent sharing, recognising pre-prints, etc.
  • Offer appropriate support, professional development and training opportunities for Open Science, aligned with employees’ different needs depending on discipline, career progression, seniority and goals, including moving outside the university (cf. recommendations on education and skills).
  • Periodically monitor, reflect on and update their Open Science rewards system so it remains fresh and fit-for-purpose.[47]

5.2.5 EUA

EUA (European University Association) är en organisation som representerar universitet och lärosätesföreningar i 48 europeiska länder. De stödjer europeiska lärosäten i olika frågor, t.ex. i omställningen till ett öppet vetenskapssystem. I EUA:s färdplan för “Research Assessment in the Transition to Open Science” problematiseras dominansen av Journal Impact Factor som mätvärde i vetenskapliga utvärderings- och belöningssystem eftersom “the quality of a journal article should be assessed based on the merit of the research/article itself, not on the reputation of the journal in which the article is published”. EUA åtar sig att uppmuntra och stödja förändringar i vetenskapliga utvärderingssystem som baseras på sakkunniggranskning och mätningar på artikelnivå och som bidrar till en mer rättvis och transparent utvärdering av forskning. En sådan omfattande förändring, som tar hänsyn till mångfaldiga faktorer, är nödvändig för att förändra attityder och normer för att därmed underlätta omställningen till ett mer öppet och transparent vetenskapssystem. I detta arbete kommer EUA att fokusera på följande områden:

  • Encouraging the development of flexible, transparent, fair and robust research assessment approaches that take into account the need to recognise and reward Open Science contributions. These approaches should also adapt to differences in all academic disciplines, inter- and multi-disciplinary research, and those between fundamental and applied research.
  • Promoting flexible, transparent, responsible and robust approaches in the career assessment of researchers, particularly encouraging assessment practices that take into account the different stages of researchers’ careers.
  • Supporting European universities and national rectors’ conferences in developing and implementing new approaches for research assessment, namely regarding the career assessment of researchers.

5.3 Politiska ambitioner

EU-kommissionen är en stark forskningspolitisk aktör när det gäller omställningen till ett öppet tillgänglig publicering som del i ett öppet vetenskapssystem. Inte minst i utformandet av de olika ramprogrammen för forskning, FP7, Horizon2020 och Horizon Europe har tydliga ställningstaganden för öppen tillgång och öppen vetenskap gjorts[48]. Under senare år har även behovet av ett internationellt förändrat meriteringssystem, som belönar praktiker för öppen tillgång och öppen vetenskap, lyfts högre upp på den europeiska forskningspolitiska agendan.

5.3.1 Konkurrenskraftsrådets slutsatser för öppen vetenskap

I maj 2016 undertecknade alla forskningsministrar inom EU gemensamma rådsslutsatser om övergången till ett öppet vetenskapssystem. Här konstateras bland annat även att öppen vetenskap har en potential att öka kvaliteten, påverkan och nyttan med forskning. I rådsslutsatserna lyfts även frågan om hur forskningsfinansiärer och politiska beslutsfattare kan undanröja onödiga hinder i omställningen och istället skapa incitament för öppen tillgång. Här bedöms det vara viktigt att se över hur forskningsfinansiärer och lärosäten bedömer vetenskaplig kvalitet och meriter vid fördelningen av forskningsmedel. Frågan om hur bedömning av vetenskaplig kvalitet görs idag tas också upp och alternativ föreslås.

  • Considers that assessing scientific quality should be based on the work itself and be broadened to include an assessment of the impact of science on society at large, while the current focus is on indicators based on impact of journals and publication citation counts.
  • Encourages the Commission, Member States and the stakeholders to further develop and implement, in a coordinated way, initiatives for better quality assurance in their review and evaluation systems.
  • Stresses that incentive mechanisms need to be put in place to reward researchers (and research stakeholders) for sharing the results of their research for reuse.[49] [50]

5.3.2 OSPP

EC:s rådgivande forum “Open Science Policy Platform” (OSPP) har i uppdrag att ge råd till EU-kommissionen om hur en policy för öppen vetenskap kan vidareutvecklas och praktiskt implementeras. Förutom att ge stöd i policyformuleringar hjälper plattformen till med att identifiera särskilda teman och tillhandahåller rekommendationer till EU-kommissionen om vilka handlingar som krävs på policynivå.[51] OSPP har tagit fram rekommendationer för åtta olika områden för öppen vetenskap. Rekommendationerna vänder sig till alla aktörer inom det vetenskapliga systemet, dvs. finansiärer och lärosäten, inklusive bibliotek, organisationer och institutioner, forskare själva samt förlag. Ett av dessa åtta teman är incitamentsstrukturer och belöningssystem.

  • Funders, research institutions and other evaluators of researchers should actively develop/adjust evaluation practices and routines to give extra credit to individuals, groups and projects who integrate Open Science within their research practice.
  • Studies must be commissioned and funded to propose guidelines for best practice and tools for research assessment by 2019, together with an active delivery plan and associated timeline for their implementation. These guidelines must take into account career stage and discipline, and be appropriately tailored to their target such as individual, institution and so forth. Exemplars of innovation and good open science practice must be collated, taking into account the DORA Declaration, the Leiden Manifesto, the OSCAM and other relevant initiatives.
  • Public research performing and funding organisations (RPOs/RFOs) should provide public and easily accessible information about the approaches and measures being used to evaluate researchers, research and research proposals.
  • The traditional academic career structure disincentivises Open Science because of the current focus on tenured positions based solely or largely on publication output. Institutions need to have a career and reward structure for all researchers, and particularly for Early Career Researchers (ECRs), that values and promotes a diverse range of outputs, activities and career directions. This should include facilitating a means by which researchers can, for example, move between academia and industry or between national jurisdictions.

Dessa rekommendationer grundar sig i den rapport som en expertgrupperna inom OSSP har publicerat: “Evaluation of Research Careers fully acknowledging Open Science Practices Rewards, incentives and/or recognition for researchers practicing Open Science”. I denna rapport presenteras en matris, så kallad OS-Cam (The Career Evaluation Matrix), med konkreta rekommendationer som kan implementeras av beslutsfattare, finansiärer och forskare för att stärka bruket av öppna vetenskapspraktiker. Rapporten ger en handlingsplan för hur incitament- och belöningsstrukturer kan användas i såväl tjänstetillsättning, meritering och medelstilldelning. Ett par av många parametrar som ingår i utvärderingsmatrisen är att göra sina forskningspublikationer användbara för alla aktörsgrupper, via öppet tillgängliga tidskrifter, plattformar och repositorier.[52]

5.3.3 EU-kommissionens instruktioner till medlemsstaterna

Matrisen OS-Cam finns också med i EU-kommissionens uppdaterade instruktioner till medlemsstaterna gällande tillgång och bevarande av vetenskaplig information.[53] Under punkt 10 behandlas de vetenskapliga incitament- och belöningssystemen. Incitament och belöningar är viktiga aspekter i en yrkeskarriär. Trots att forskare uppmuntras att röra sig över gränser och mellan discipliner och sektorer, och att delta i en kultur där man delar sina resultat, belönas eller återspeglas detta ofta inte i deras karriärutveckling. Transparenta och vederhäftiga indikatorer håller på att utvecklas till stöd för genomförandet av praxis för öppen forskning på moderna universitet. Uppgraderade belöningsmekanismer som tar hänsyn till nya moderna mått skulle kunna användas för att bättre mäta den europeiska forskningens kvalitet och ge värdefulla incitament till forskare att dela med sig av resultaten av sin forskning, och för universitet att bli mer entreprenörsinriktade och samtidigt främja konkurrensen inom den inre marknaden. (s. 134/13)

Dessa frågor utvecklas vidare med konkreta rekommendationer till medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör fastställa och genomföra tydliga strategier (som beskrivs i nationella handlingsplaner) för anpassning när det gäller vetenskaplig information, systemet för rekrytering av och karriärutvärdering för forskare, utvärderingssystemet för beviljande av forskningsanslag till forskare och utvärderingssystemen för forskningsinstitutioner. Dessa strategier och handlingsplaner bör omfatta följande:

  • Konkreta mål och indikatorer för att mäta framsteg.
  • Genomförandeplaner, inklusive fördelning av ansvar.
  • Tillhörande ekonomisk planering.

Medlemsstaterna bör även se till att dessa strategier eller handlingsplaner får följande effekter:

  • Det akademiska karriärsystemet stödjer och belönar forskare som deltar i en kultur där man delar med sig av sina forskningsresultat, särskilt genom att man ser till att tidigt dela och ge fri tillgång till sina publikationer och andra forskningsresultat.
  • Institutioner med ansvar för hantering av offentliga forskningsmedel och offentligt finansierade akademiska institutioner bistår i genomförandet av nationella strategier genom att införa mekanismer som möjliggör, mäter och belönar utbyte av vetenskaplig information.
  • System för utvärdering av forskning och karriärer berikas genom införande av ytterligare indikatorer och mått som kan ligga till grund för bedömning om öppenhet, inbegripet, men inte enbart, avseende forskningens övergripande sociala effekter och på en forskares individuella nivå (”nya generationens mått”).[54]

En annan expertgrupp inom OSPP har tagit fram rapporten “New generation metrics. Responsible metrics and evaluation for open science” (se “nya generationens mått” ovan). Även resultatet i denna rapport finns med i de rekommendationer som OSPP har gett till EU-kommissionen. Här betonas bland annat att tidskriftens prestigevärde eller eller “impact factor” inte bör användas i utvärderingen av enskilda forskare och forskargrupper. Those responsible for hiring, promotion, funding and/or the evaluation of researchers must use a broader, tailored range of quantitative and qualitative indicators of research activity, progression and impact that incentivises and rewards open research practice.[55]

5.3.4 OECD & G7

Liksom EU-kommissionen använder internationella organisationer så som OECD och G7 begreppet open science (öppen vetenskap) och räknar här in framför allt öppen tillgång till publikationer och forskningsdata men även samverkan med det omgivande samhället och medborgarforskning. Såväl OECD och G7 konstaterar i olika rapporter att incitament och belöningsstrukturer saknas för att uppmuntra och stödja forskarna i att använda sig av öppna vetenskapspraktiker.I en rapport från G7:s expertgrupp för öppen vetenskap fokuseras på två viktiga aspekter av öppen vetenskap:; incitament och infrastruktur.[56] Vad gäller incitament rekommenderas att G7-nationer bör samverka med aktörer i vetenskapssystemet för att identifiera och implementera förbättringar av forskningsutvärdering och belöningssystem så att dessa inkluderar forskares och forskningsinstitutioners öppna vetenskapspraktiker. Teman som här kan diskuteras är t.ex.:

  • Recognizing Open Science practices during evaluation of research funding proposals, and research outcomes;
  • Recognizing and rewarding research productivity and impact that reflect open science activities by researchers during career advancement reviews[57]

5.3.5 Nederländerna

I Nederländerna antogs 2017 en nationell plan för öppen vetenskap. Involverade aktörer i framtagandet av denna plan var såväl forskare, lärosäten och bibliotek, finansiärer, departement samt andra organisationer inom vetenskapssystemet. Dessa aktörer bildar även en “Open Science Platform” vars syfte är att säkerställa att Nederländerna framgångsrikt når målet om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata 2020 samt att överblicka och analysera utvecklingen. Ett av tre nyckelområden för att möjliggöra detta är “Corresponding evaluation and valuation systems”: In the current evaluation and valuation systems, the focus often lies on the number of publications in renowned high impact journals, often by established publishers, and not on open access. The culture of ‘publish or perish’ is therefore retained. Open science encourages a wider set of evaluation criteria than simply research output and quality, such as quality of education, valorisation, leadership and good data stewardship.[59]

En arbetsgrupp på temat “Recognising and assessing researchers” har, ledd av KNAW (The Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences), tagit fram rekommendationer för detta, som i tre olika avsnitt, behandlar utvärdering av forskare, utvärdering av forskningsansökningar samt utvärdering av forskning. Även här gäller rekommendationerna öppen vetenskap, där öppet tillgängliga publikationer är en viktig del. När det gäller utvärdering av forskare adresseras lärosäten i deras roll som arbetsgivare. De två rekommendationerna för detta område är 1.) att inkludera (realiserade och förväntade) bidrag till öppen vetenskap som ett kriterium i rekryteringsprocesser. 2.) att inkludera öppen vetenskap i riktlinjer vad gäller stöd och belöningar till forskare och anställda.

Den andra gruppen som adresseras är de nationella forskningsfinansiärerna. Här rekommenderas att säkerställa att utvärderingen av forskningsansökningar innefattar positiv värdering av forskares eller forskargruppers öppna vetenskapspraktiker (öppen tillgång till publikationer, FAIR data, samarbete med andra samhällsaktörer) samt att kontinuerligt utbilda sakkunniga. Dessutom bör ett antal krav inkluderas i ansökningskriterierna, varav öppen tillgång till vetenskapliga publikationer är ett.

Den tredje gruppen berör bland annat de aktörer som är utvecklar det nationella utvärderingssystemet för forskning i Nederländerna, SEP (Standard Evaluation Protocol). Dessa rekommenderas att 1.) bjuda in och föra samtal med de forskningsenheter (research units) som 2018-2021 skickar in egna utvärderingar baserade på SEP eller BKO (Branch Protocol for Quality Assurance in Research, för att reflektera över sina bidrag till öppen vetenskap i alla lämpliga aspekter. Dessutom rekommenderas 2.att det i kommande SEP (2021-2027) och BKO (2022-2028) inkluderas en matris för värdering och mätning av öppna vetenskapspraktiker, som även möjliggör ett urval utifrån disciplinära skillnader samt tar hänsyn till såväl nationell som internationell utveckling inom området. Dessutom bör i utvärderingen inkluderas hur forskningsenheterna samarbetar med andra samhällsaktörer.[60]

5.3.6 Frankrike & Tyskland

Även Frankrike och Tyskland är exempel på hur incitament för öppet tillgänglig publicering inkluderas i nationella riktlinjer för öppen tillgång/öppen vetenskap. I Tysklands riktlinjer uppmärksammas situationen att öppet tillgängliga tidskrifter inte lika väletablerade jämfört med traditionella tidskrifter hos de stora förlagen. Det understryks att öppet tillgängliga publikationer bör räknas in i medelstilldelning och tjänstetillsättningar. [61]

I de franska nationella riktlinjerna betonas att utvärderingssystemen för forskare och forskningsinstitutioner måste uppdateras för att värdera praktiker för öppen vetenskap. Här inkluderas att kvalitet ska ges större vikt än kvantitet, så som det beskrivs i DORA och Leidenmanifestet. Även öppna citeringar bör användas, så som det beskrivs i initiativet för öppna citeringar (I4OC). I Frankrike vill man också öka incitamenten för att arbeta öppet genom att instifta ett “Open Science-certifikat” för utbildningar på avancerad och forskarnivå, samt genom att upprätta en så kallad “Open Science Monitor” för att följa den nationella utvecklingen och trender för öppen tillgång.[62]

5.4 Internationella initiativ

Ett flertal internationella initiativ har tagits för att lyfta behovet av nya sätt att mäta forskningens kvalitet. Några av de mest inflytelserika initiativen är the San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA), the Leiden Manifesto samt the Metric Tide.

5.4.1 DORA

“The San Franscisco Declaration on Research Assessment” understryker ett brådskande behov att förändra och förbättra metoderna för hur forskning bedöms. 18 rekommendationer har tagits fram som gäller ett antal uppgifter:

  • behovet att undvika tidskriftsbaserade mätvärden, så som Journal Impact Factor, i bedömningar som gäller finansiering, meritering och tjänstetillsättnig
  • behovet att värdera kvaliteten på själva forskningen i stället för den tidskrift där forskningen publiceras
  • behovet att dra nytta av att möjligheterna att publicera forskningsresultat online

Även om DORA inte tillhandahåller någon färdplan för hur rekommendationerna kan implementeras i praktiken ges många goda exempel på utvärdering av forskning.[63] I dagsläget har över 500 organisationer och 12500 enskilda personer undertecknat DORA.[64] I Norges nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig publicering lyfts DORA fram som ett viktigt verktyg. Større åpenhet i forskningen er også et viktig ledd i arbeidet med å forbedre praksis for å vurdere forskning, jf. The San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA).[65]

5.4.2 Leidenmanifestet

Leidenmanifestet för bibliometri innefattar 10 principer för ansvarsfullt användande av bibliometriska data i utvärderingen av forskning.[66] Det har författats av ett antal ledande forskare inom forskningspolitiska studier, scientometri och samhällsvetenskaper vilka noterar att “we have watched with increasing alarm the pervasive misapplication of indicators to the evaluation of scientific performance.”[67]:

  • kvantitativ utvärdering skall inte användas för sig utan som stöd för kvalitativ expertutvärdering.
  • mät prestationen i förhållande till institutionens, gruppens eller forskarens forskningsuppdrag.
  • värna om forskningsexcellens i forskning som har lokal betydelse.
  • låt datainsamlingen och de analytiska processerna vara öppna, transparenta och enkla.
  • ge de forskare som utvärderas möjligheten att verifiera data och analyser.
  • ta i beaktande att det finns skillnader i praxis för publicering och citering mellan olika vetenskapsgrenar.
  • basera utvärderingen av enskilda forskare på en kvalitativ bedömning av deras portfolio.
  • undvik missriktad konkretisering och falsk precision
  • var medveten om systemeffekterna av utvärdering och indikatorer.
  • utvärdera och uppdatera indikatorerna regelbundet.[68]

5.4.3 The Metric Tide (UK)

Rapporten har tagits fram av en multidisciplinär styrgrupp med experter inom forskningsfinansiering, forskningspolitik, förlag, scientometri, lärosätesledning och administration. Den publicerades 2015 och dess effekter har även utvärderats efter tre år. Rapporten underströk olika mätmetoders potential för att stödja öppenhet, ansvar och en bättre förståelse för forskningssystemet och varnade även för att alltför snäva och bristfälligt utformade mätmetoder och felaktig användning av dessa, kan ha signifikant negativa konsekvenser. Förutom ett antal rekommendationer till lärosäten, finansiärer och forskare (särskilt kopplat till REF) formulerade rapporten även fem principer för ett ansvarsfullt användande av mätmetoder för forskning.

  • Robustness: basing metrics on the best possible data in terms of accuracy and scope;
  • Humility: recognising that quantitative evaluation should support – but not supplant – qualitative, expert assessment;
  • Transparency: keeping data collection and analytical processes open and transparent, so that those being evaluated can test and verify the results;
  • Diversity: accounting for variation by field, and using a range of indicators to reflect and support a plurality of research and researcher career paths across the system;
  • Reflexivity: recognising and anticipating the systemic and potential effects of indicators, and updating them in response.

Som ett resultat av rapporten etablerades även “the UK Forum for Responsible Research Metrics (FFRRM). Syftet med detta forum är att tillhandahålla stöd i processen att ansvarsfullt använda mätmetoder för forskning.[69]

5.4.4 Råds- och forumgrupper för öppen tillgång/öppen vetenskap

I Nederländerna stöds “National Open Science Platform” av departementet för utbildning, kultur och vetenskap. Detta görs genom att departementet har organiserat etableringen av plattformen, vilken innefattar ett kansli och en webbsida. De aktörer som deltar i plattformen är: Researchers at universities, the KNAW, The Young Academy, the PhD Candidates Network of the Netherlands and PostdocNL, Educational and research institutions and libraries: the VSNU, NFU, VH, the Royal Library, the UKB, and the CvDUR. Government policy and funding: Ministry of Education, Culture and Science, Ministry of Economic Affairs, NWO and ZonMw. • Supporting organisations, platforms in science: DANS, Netherlands eScience Center, DTL, 4TU.Centre for Research Data, SURF, LCRDM, Data4lifesciences and Health-RI.

Förutom dessa parter är plattformen öppen för alla aktörer inom eller utanför det vetenskapliga samfundet som önskar delta. Plattformen har även en styrgrupp som består av ledare för de organisationer och myndigheter som aktivt ingår i den nederländska planen för öppen vetenskap “National Plan Open Science”. Syftet med plattformen är att underlätta och stödja omställningen till ett öppet vetenskapssystem.[70] Fokusområden är samma som ingår i den nederländska planen för öppen vetenskap:

  • 100% open access publishing
  • Optimal reuse of research data
  • Corresponding evaluation and valuation systems.[71]

“The UK Forum för Responsible Research Metrics” samlar en grupp av forskare, lärosäten, forskningsfinansiärer och experter på forskningsinfrastruktur som samarbetar för att främja ett ansvarsfullt användande av utvärderingsmått på forskning. De huvudområden som forumet arbetar med är:

  • Advice to the higher education funding bodies on quantitative indicators in the Research Excellence Framework (REF) 2021
  • Advice on, and work to improve, the data infrastructure that underpins metric use Advocacy and leadership on the use of research metrics responsibly
  • International engagement on the use of metrics in research and researcher assessment

I Tysklands nationella strategi för öppen tillgång anges att ett “BMBF-Dialogforum zu Open Access” ska etableras. Ansvaret för omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem är gemensamt för alla aktörer i det vetenskapliga systemet. Departementet för bildning och forskning har därför initierat ett dialogforum för dessa aktörer. I detta forum samlas nyckelaktörerna i det tyska vetenskapssystemet för att föra dialog kring och vidareutveckla strategier och regelverk för öppen tillgång. [72]

6. Slutsatser och rekommendationer

I forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” (2016/17:50) konstaterar
regeringen att: Övergången till öppen tillgång till forskningsresultat hindras bl.a. av att det saknas tydliga incitament för forskarna att öppet tillgängliggöra forskningsresultaten. För vetenskapliga publikationer saknas i dag en mekanism för att uppmuntra forskare att publicera i tidskrifter med öppen tillgång till artiklarna i stället för i traditionella tidskrifter som ofta har större genomslag. (sid 107)

Förutom detta konstaterande grundar sig föreliggande utredning även på Vetenskapsrådets rekommendation, i sitt förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (2015), att vidare utreda ”Meriterings- och medelstilldelningssystemet versus krav om open accesspublicering”. Bedöms forskaren på tidskriftens ”journal impact factor” eller på förlagets respektive tidskriftens anseende när han eller hon söker bidrag eller anställning, styrs forskarna att i hög grad publicera i de etablerade kanalerna, som många gånger är prenumerationsbaserade. Sverige kan driva utvecklingen mot publicering i open accesstidskrifter genom att uppmana forskningsråd, universitet och högskolor att göra bedömningar av det enskilda verket, istället för en bedömning av tidskriften eller förlaget. (sid 12)

Utredningen har visat att det såväl nationellt som internationellt finns en generell diskrepans mellan riktlinjer och rekommendationer på policynivå och vetenskapssamhällets praxis. Denna praxis varierar dessutom i betydande grad, vilket gör det möjligt att tala om att det präglas av flera olika kulturer och traditioner. Detta har betydande konsekvenser för hur befintliga meriterings- och medeltilldelningssystem kan förändras för att främja publicering med öppen tillgång samt hur sådana förändringar kan genomföras. Utredningen kan därvid konstatera att förslag till åtgärder för att öka incitamenten för publicering med öppen tillgång måste beakta de skillnader som finns inom olika ämnesområden. Vidare behöver förändringar i riktning mot att öka incitamenten för publicering med öppen tillgång förankras och implementeras på praxisnivå i det vetenskapliga systemet och i samspel med centrala aktörer och aktörskollektiv. Det handlar här om såväl olika delar av universitetsväsendet, forskningsfinansiärer, men också vetenskapliga sammanslutningar inom olika vetenskapsområden, som kan relatera dessa frågor till rådande praxis inom olika ämnesområden. Utredningen anser vidare att frågans komplexitet kräver att flera olika vägar och olika verktyg prövas. För att främja en utveckling där meritvärdering och medelstilldelning går i riktning att öka incitamenten för publicering med öppen tillgång har de olika berörda aktörerna gemensamt ansvar, men olika roller. Förändringen bör ske synkroniserat men i olika steg och på olika nivåer, samt i samverkan och ömsesidig dialog mellan alla involverade parter.

Utifrån den nationella och internationella lägesrapport som redovisats ovan föreslår utredningen följande nationella rekommendationer för hur meriterings- och medelstilldelningssystemet kan stödja incitament för öppet tillgänglig publicering. [73] Det övergripande syftet med följande rekommendationer är att underlätta omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem.

Rekommendation: Att finansiärers och lärosätens policyer för öppen tillgång ska utvecklas samt inkluderas och förklaras i riktlinjer till och utbildning av sakkunniga samt att denna tillämpning följs upp.

Rekommendation: Att riktlinjer för meritvärdering hos lärosäten och finansiärer undanröjer aspekter som negativt påverkar publicering med öppen tillgång.

Rekommendation: I ovanstående två punkter får SUHF en för lärosätena central samordnande roll.

Rekommendation: Att publicering med öppen tillgång kan vara en komponent i meritvärdering där samverkan med det omgivande samhället ingår som kriterium.

Rekommendation: Att Universitetskanslerämbetet inkluderar lärosätenas implementering av öppen tillgång och öppen vetenskap i bedömningar av kvalitetssäkring av forskning vid UoH.

Rekommendation: Att Utbildningsdepartmentet etablerar ett nationellt forum för öppen tillgång, öppen vetenskap och ansvarsfull forskningsutvärdering, med representanter t.ex. från lärosätesledningar inkl. bibliotek, forskningsfinansiärernas ledningar, forskarsamhället representerat av akademiska sammanslutningar och forskare på olika stadier i sin karriär samt ledningar för andra relevanta myndigheter som har en roll i det vetenskapliga systemet.

Rekommendation: En viktig uppgift för ett sådant forum är att följa upp föreliggande utredningsarbete samt att ta fram internationellt förankrat stöd för forskare att välja kvalitetssäkrade öppet tillgängliga tidskrifter.

Referenser:

  1. Merton, R. K. (1973 [1942]). The Normative Structure of Science The sociology of science: theoretical and empirical investigations (pp. 267-278). Chicago: The University of Chicago Press.
  2. Det bör i sammanhanget noteras att forskare även till en betydande del med forskningsmedel finansierar den kommersiellt drivna prenumerationsbaserade utgivningen av vetenskapliga publikationer. Detta sker genom den andel av OH-påslag som tas ut av lärosäten och som sedan används för betalningen av de betydande prenumerationsavgifterna.
  3. Jämför såväl den svenska som den norska modellen som båda använder sig av mått på “kvalitet” (fältnormaliserade citeringar eller nivåindelade tidskriftslistor) för att motverka
  4. Se t.ex. https://www.omicsonline.org/open-access-journals-impact-factors.php
  5. Gargouri, Yassine, et al. (2010). Self-selected or mandated, open access increases citation impact for higher quality research. PLoS ONE, vol. 5, nr 10. e13636. (= 12 s.). Tillgänglig via http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0013636
  6. https://en.wikipedia.org/wiki/Preprint
  7. Se exempelvis riktlinjerna som redovisas i den genomförda undersökningen nedan.
  8. http://www.helsinki.fi/kirjasto/sv/hjalp/forskningens-synlighet/citeringsanalys/vad-ar-h-index/
  9. https://clarivate.com/essays/impact-factor/
  10. https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/Forside
  11. Hammarfelt, B., Nelhans, G., Eklund, P., & Åström, F. (2016). The heterogeneous landscape of bibliometric indicators: Evaluating models for allocating resources at Swedish universities. Research Evaluation, 25(3), 292-305. doi:10.1093/reseval/rvv040
  12. Bornmann, L. High Educ (2017) 73: 775 Measuring impact in research evaluations: a thorough discussion of methods for, effects of and problems with impact measurementshttps://link.springer.com/article/10.1007/s10734-016-9995-x
  13. Dessa finansiärer är: Formas, Forte, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet, Vinnova, Vitterhetsakademien, Östersjöstiftelsen
  14. Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. Vetenskapsrådet 20015, sid 12 https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25ae1/1529480530836/Forslag-nat-riktlinjer-oppen-tillgang-vetenskaplig%20information_VR_2015.pdf
  15. Forskningsöversikt. Humaniora och samhällsvetenskap.Vetenskapsrådet 2019, sid 16 https://www.vr.se/download/18.30d42bf1659263a4d91e14/1537775497453/Forskningso%CC%88versikt%20humaniora%20och%20samh%C3%A4llsvetenskap%202019.pdf
  16. Formas, Forte, RJ, VR och ÖSS
  17. Rapport om open accesspublicering hos fem forskningsfinansiärer: Formas, Forte, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Östersjöstiftelsen (2017) https://www.rj.se/globalassets/for-forskare/open-access/rapport-om-oa-publicering-hos-fem-forskningsfinansiarer-2017.pdf
  18. A.a.
  19. Underlag från Jonas Gurell, VR
  20. Mötesanteckningar Gruppen för öppen tillgång 14.3.2018
  21. https://openaccess.mpg.de/Berlin-Declaration
  22. https://www.hkr.se/globalassets/avdelningar/lrc/rekommendationer_berlin_declaration_juni_2005.pdf
  23. Joelsson E., Nelhans, G. och Helgesson, C-F (2018). Hur värderas publiceringsmeriter i det svenska akademiska systemet? – En undersökning av värderingen av befordran till docent med särskilt fokus på betydelsen av öppen tillgång. Manuskript till rapport för utgivning av Kungliga Biblioteket.
  24. Ett par (tre) notabla undantag finns, som i det ena fallet inte täcker flera discipliner: Brommesson, Douglas, och Gissur Ó Erlingsson. 2012. Vad krävs i praktiken för att bli docent? ​Ekonomisk Debatt​ 40 (3):5-18, eller den specifika typen av meritvärdering som docentansökan utgör Hammarfelt, B. and Rushforth, A.D. (2017), “Indicators as judgment devices: an empirical study of citizen bibliometrics in research evaluation”, Research Evaluation, 26(3) 169-180, doi: https://doi.org/10.1093/reseval/rvx018, samt Hammarfelt, B. (2017) ”Recognition and reward in the academy: Valuing publication oeuvres in biomedicine, economics and history”, Aslib Journal of Information Management, Vol. 69 Issue: 5, pp.607-623, https://doi.org/10.1108/AJIM-01-2017-0006
  25. Se sid. 107. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/
  26. ERC; Wellcome Trust, UK; FWF, AU; UK Research and Innovation; Nordiska forskningsfinansiärer; NWO, NL; NSF, USA.
  27. https://wellcome.ac.uk/funding/guidance/complying-our-open-access-policy
  28. https://wellcome.ac.uk/sites/default/files/induction-pack-for-committee-members.pdf
  29. https://wellcome.ac.uk/news/how-we-judge-research-outputs-when-making-funding-decisions
  30. http://www.formas.se/sv/Press-Nyheter/Nyheter/Formas-med-i-koalition-for-oppen-tillgang-till-vetenskapliga-publikationer/
  31. https://www.scienceeurope.org/wp-content/uploads/2018/09/Plan_S.pdf
  32. https://www.scienceeurope.org/coalition-s/
  33. https://www.scienceeurope.org/wp-content/uploads/2018/09/cOAlitionS_Preamble.pdf
  34. RPT är en förkortning för Review, Promotion & Tenure
  35. https://www.scholcommlab.ca/research/rpt-project/
  36. https://www.scholcommlab.ca/2018/05/30/preliminary-findings-from-the-review-promotion-and-tenure-study/ Även om det ännu inte publicerats några resultat av studien går undersökningens dataset att finna här: https://dataverse.harvard.edu/dataset.xhtml?persistentId=doi:10.7910/DVN/VY4TJE
  37. Corbett, 2009:126. The crisis in scholarly communication, part 1: Understanding the issues and engaging your faculty. Technical Services Quarterly, 26(2), 125-134
  38. https://crln.acrl.org/index.php/crlnews/article/view/9518/10824
  39. A.a.
  40. A.a. sid 9
  41. https://open-science.sites.uu.nl/wp-content/uploads/sites/321/2017/10/Open-Science-Programme-2018-2020-Draft-for-consultation-version-0.51.pdf
  42. http://www.fak11.lmu.de/dep_psychologie/osc/open-science-hiring-policy/index.html
  43. https://osf.io/kgnva/wiki/Universities/
  44. https://utoronto.taleo.net/careersection/10050/jobdetail.ftl?job=1803593&tz=GMT-04:00
  45. https://psych.ubc.ca/job-posting-developmental-psychology-assistant-professor/
  46. Open Science and its role in universities: A roadmap for cultural change. ADVICE PAPER no.24 – may 2018, LERU s.17
  47. https://www.leru.org/files/LERU-AP24-Open-Science-full-paper.pdf
  48. Till öppen vetenskap räknas huvudsakligen öppen tillgång till vetenskapliga publikationer samt forskningsdata.
  49. Outcome of Proceedings. The transition towards an Open Science system – Council conclusions (adopted on 27/05/2016) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9526-2016-INIT/en/pdf
  50. Denna formulering återfinns även i den svenska ståndpunkten. Konkurrenskraftsrådets möte den 26-27 maj 2016 .Kommenterad dagordning. S. 13.
  51. https://ec.europa.eu/research/openscience/index.cfm?pg=open-science-policy-platform-faqs
  52. https://ec.europa.eu/research/openscience/pdf/os_rewards_wgreport_final.pdf#view=fit&pagemode=none
  53. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018H0790&from=EN 31.5.2018
  54. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018H0790&from=EN
  55. Open Science Policy Platform Recommendations s. 7.
  56. G7 SCIENCE MINISTERS’ COMMUNIQUÉ. Turin, 27 – 28 September. http://www.g7italy.it/sites/default/files/documents/G7%20Science%20Communiqu%C3%A9_1.pdf ↑På liknande sätt tas belöningssystem för öppen vetenskap även upp i OECD:s rapport “Making Open Science a Reality”
  57. http://www.g8.utoronto.ca/science/2017-G7-Annex4-Open-Science.pdf
  58. OECD (2015), “Making Open Science a Reality”, OECD Science, Technology and Industry Policy Papers, No. 25, OECD Publishing, Paris.
  59. https://www.openscience.nl/en/national-platform-open-science/the-key-areas/index
  60. Memo – Researcher Recognition and Rewarding. 16 maj 2018.
  61. Open Access in Germany. The Strategy of the German Federal Ministry of Education and Research. 2016. s. 11
  62. NATIONAL PLAN FOR OPEN SCIENCE. 2018 https://libereurope.eu/wp-content/uploads/2018/07/SO_A4_2018_05-EN_print.pdf
  63. https://sfdora.org/
  64. Enligt icke-officiell info har Formas undertecknat DORA
  65. https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/nasjonale-mal-og-retningslinjer-for-apen-tilgang-til-vitenskapelige-artikler/id2567591/
  66. http://www.leidenmanifesto.org
  67. Hicks, D., Wouters, P., Waltman, L., Rijcke, S. d., & Rafols, I. (2015). The Leiden Manifesto for research metrics. Nature, 520, 429-431. doi:10.1038/520429a
  68. http://yliopistokirjastot.fi/wp-content/uploads/2016/12/Leidenmanifestet.pdf
  69. https://www.universitiesuk.ac.uk/policy-and-analysis/research-policy/open-science/The%20Forum%20for%20Responsible%20Research%20Metrics/UK%20progress%20towards%20the%20use%20of%20metrics%20responsibly%2010072018.pdf
  70. https://www.openscience.nl/en/national-platform-open-science
  71. https://www.openscience.nl/en/national-platform-open-science/the-key-areas/index
  72. https://www.bmbf.de/pub/Open_Access_in_Deutschland.pdf
  73. Rekommendationerna kan även utökas till att även gälla öppen vetenskap, som då inkluderar t.ex. öppna forskningsdata, öppen källkod och olika aspekter av samverkan med det omgivande samhället, exempelvis medborgarforskning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.