Öppen tillgång till böcker. (UTKAST) Dnr 6.6-2017-487

Sammanfattning av utredningen

Den här utredningen syftar till att utreda förutsättningarna för en omställning mot öppen tillgång för den vetenskapliga boken. I fokus står den vetenskapliga monografin och antologin inom humaniora och samhällsvetenskap.

Sverige har redan idag goda förutsättningar för en omställning till öppen tillgång för monografier och en betydande del av de vetenskapliga böcker som idag publiceras tillgängliggörs open access. Utvecklingen tycks baserat på tillgänglig publiceringsstatistik också gå i rätt riktning. Sannolikt är en av anledningarna till att så är fallet att lärosätena själva till betydande del ombesörjer den vetenskapliga publiceringen. En annan anledning är att det finns flera kommersiella förlag som accepterar att monografier publiceras öppet tillgängligt.

Avhandlingar från svenska lärosäten publiceras idag till klart övervägande del med öppen tillgång, vilket också borgar för att den yngre generationen forskare är väl införstådda med de fördelar som öppen tillgång innebär. Undantag utgörs av avhandlingar som avses publiceras på internationella förlag.

Internationellt sett har frågan diskuterats livligt under ett par år och en rad rapporter har publicerats som visar på utmaningar och möjligheter. Emellertid finns det en genomgående grundproblematik med att överföra dessa resultat och modeller på svenska förhållanden. Den huvudsakliga anledningen är att det svenska publiceringslandskapet för humaniora och samhällsvetenskap skiljer sig från det internationella där det senare har en betoning på en typ av prestigefulla akademiska förlag som saknas i Sverige.

Det är överlag svårt att teckna en enhetlig bild över den vetenskapliga publiceringen av monografier i Sverige. Följande anledningar kan anföras:

  • Den vetenskapliga monografin saknar enhetlig definition och värderas olika inom olika ämnesområden.
  • Svenska forskare använder sig av en rad olika publiceringskanaler för monografier, inklusive ACTA- och skriftserier, svenska kommersiella förlag och internationella förlag. Det går inte att teckna någon enhetlig bild av hur dessa olika publikationsformer förhåller sig till öppen tillgång.
  • Publiceringskulturer varierar även mellan olika ämnesområden och mellan lärosäten. Tillgången till akademiska publikationskanaler varierar dessutom mellan lärosäten.

Den vetenskapliga monografin har en viktig roll för kunskapsutveckling och spridning av forskning inom svensk humaniora och samhällsvetenskap. Trots att den huvudsakliga målgruppen är andra forskare så har publiceringsformen traditionellt inom vissa ämnen varit delvis införlivad i svensk bokmarknad som en del av den tredje uppgiften.

Svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskap ägnar sig åt en varierad publicering. Pluralismen i svensk publicering av monografier kan ses som en styrka inom humaniora och samhällsvetenskap och som en del av områdenas samverkan med det omgivande samhället. Inte minst kan olika publiceringsformer ses som kompletterande och syfta till att nå olika publiker. I regel borde denna samverkan öka vid öppen tillgång till monografier, men pluralismen gör också att vissa former kan missgynnas.

Det finns en rad självklara fördelar med öppen tillgång till monografier vad gäller spridning och tillgänglighet. Det framstår också som fullt rimligt att offentligt finansierad forskning görs tillgänglig utanför betalväggar och akademin. I det fall då böcker publiceras med medel från eller avsedda för akademin så bör öppen tillgång vara en självklarhet.

Trots ett gynnsamt publiceringslandskap finns hinder för en total övergång mot öppen tillgång till vetenskapliga monografier. För det första publicerar sig svenska forskare på en internationell akademisk bokmarknad som idag kräver avgifter för att tillgängliggöra böcker öppet tillgängligt. För det andra finns det delar av humaniora och samhällsvetenskap som av hävd väljer svenska kommersiella förlag för att nå en publik utanför akademin.

Den här utredningen rekommenderar att en rad insatser görs för att underlätta övergången till öppen tillgång till monografier bland annat vad gäller policy; upprättandet av fonder för publicering och infrastruktur; samt informationsspridning. Utredningen rekommenderar särskilt stöd till omställning för svenska förlag samt vid internationell publicering som är förenat med publiceringskostnader för öppet tillgängliga böcker.

Introduktion

2.1 Uppdraget

I de riktlinjer som Vetenskapsrådet tog fram 2015 föreslås att böcker som ”publiceras av svenska förlag och är ett resultat av forskning som är finansierad med offentliga medel, ska vara fritt tillgängliga på internet.” (s. 11).

Uppdragsdirektivet för den här rapporten har varit formulerat som följande: Ta fram rekommendationer för hur monografier, antologier och böcker kan publiceras öppet tillgängligt.

2.2 Avgränsningar

Den här utredningen har i huvudsak fokuserat på den vetenskapliga monografin inom humaniora och samhällsvetenskap. En monografi är en längre framställning av ett sammanhållet ämne, ofta författad av en, men ibland också flera författare. Det ska understrykas att gränserna mellan närliggande genrer som populärvetenskapliga böcker, facklitteratur, rapporter och dylikt är flytande, inte minst i Sverige. Internationellt sett upprätthålls, åtminstone synbart, tydligare gränser vad gäller definitionen av monografi. I rapporten Open Access monographs från 2018 definieras monografi enligt följande: Defined as an academic book written on a single research topic or subject that is usually between 80–100,000 words, the monograph provides a detailed examination of a specific topic, with a carefully constructed presentation of evidence and contextual analysis. The term is also used more broadly to include edited collections of research essays, critical editions of texts and other works. (s. 4)

Inte alla böcker som är författade av forskare vid svenska lärosäten ingår i studien. Särskilt kan nämnas att läroböcker inte omfattas av den här rapporten. Inte heller har böcker med ett huvudsakligt kommersiellt syfte, såsom populärhistoriska böcker, essäböcker eller ämnesöversikter. I centrum står de monografier som är resultat av den offentligt finansierade forskning som bedrivs vid landets lärosäten.

Även om uppdraget inte stipulerar böcker inom ett specifikt ämnesområde gjordes inledningsvis bedömningen att utredningen ska fokuseras till humaniora och samhällsvetenskap, med betoning på det förra vetenskapsområdet. Det huvudsakliga skälet är att monografin uppfattas som central för kunskapsutvecklingen inom dessa vetenskapsområden. Detta är också i linje med hur frågan diskuterats internationellt.

Eftersom statistiken visat att avhandlingar utgör en stor del av den svenska vetenskapliga bokutgivningen samt av hävd, till skillnad från i andra länder, kategoriseras som monografi har dessa inkluderats i rapporten. Flera ämnesfält har också traditionellt publicerat avhandlingar med hjälp av kommersiella förlag.

Antologin utgör en betydande del av forskningspubliceringen inom svensk humaniora och samhällsvetenskap men innehar samtidigt en svårbedömd mellanposition. Även här uppvisas en stor bredd, från vänböcker och festskrifter till sakkunniggranskad forskning, såväl på engelska som på svenska. Publiceringsformen riktar sig ofta direkt till vetenskapssamhället.

Den här rapporten har utgått från följande arbetsdefinition för vetenskaplig monografi:

  • Boken ska i någon mån vara ett resultat av forskningsarbete alternativt en kvalificerad sammanställning av forskningsarbete utifrån gängse vetenskapliga normer och krav.
  • I normalfallet är en vetenskaplig monografi författad av en forskare knuten till något svenskt lärosäte eller annan offentlig institution.
  • Publikationen riktas vanligtvis- om än inte uteslutande – mot forskarsamhället. En heltäckande gränsdragning mellan grundforskning och populärvetenskap är svår att göra, men bör hållas i åtanke.
  • Forskningsarbetet som boken baserar sig på är finansierat med offentliga medel.

I rapporten används termen “bok” synonymt med termen monografi, om ej annat nämns.

Vilka publikationer som de facto innefattas av detta är svårare att precisera. En anledning är att Sverige idag saknar en enhetlig standard för sakkunniggranskning (se nedan/hänvisning till respektive kapitel). En annan anledning är att ämnesområden skiljer sig åt vad gäller synen på ”boken” liksom vilka ideal som är behäftade med den (Francke 2017, s. 8). En tredje är att den tillgängliga publiceringsstatistiken inte tillåter skarpa gränser.

2.3 Offentligt finansierad forskning

Under utredningsarbetet har frågan om vad som utgör offentligt finansierad forskning och dess forskningsresultat återkommande dykt upp. Hur denna definition görs kan förändra bilden av konsekvenserna av ett krav på öppen tillgång på böcker, inte minst vad gäller populärvetenskaplig litteratur. Detta eftersom humaniora och samhällsvetenskap av tradition sett den tredje uppgiften som en viktig del av verksamheten. I VR:s forskningsöversikt för humaniora och samhällsvetenskap 2019 konstateras att samverkan med samhället ”utgör en integrerad del av den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen och att detta sker bland annat genom böcker ”som riktar sig till bredare samhällsgrupper.” (s.16) I detta uppdrag har den kommersiella bokmarknaden tidigare upplevts som central.

Ytterligare en komplikation är att böcker kan vara delvis finansierade av offentliga medel, till exempel inom ramen för tillfälliga tjänster eller tidigare projekt men också författats ofinansierat eller delvis finansieras av royalties eller stipendier. Forskningen som ligger till grund för en monografi kan också tidigare ha redovisats i annan publiceringsform. Avsaknaden av strikta gränser för vad som utgör offentligt finansierad forskning kan exempelvis få konsekvenser för uppföljning av framtida krav.

2.4 Aktörer i det svenska forskningslandskapet

Det svenska forskningslandskapet består av ett flertal aktörer med olika ansvar och olika spelrum att påverka och förändra. De aktörer som främst berörs av rekommendationerna i denna utredning är:

  • Staten med dess myndigheter
  • Lärosäten
  • Forskare
  • Forskningsfinansiärer
  • Förlag

Publicering av monografier är på det praktiska planet en sak mellan forskare och förlag. Dessa två aktörer har dock minst möjlighet och delvis intresse att påverka och förändra systemet. De aktörer som bör ha det största ansvaret i frågan är staten och lärosätena i första hand samt finansiärerna i andra hand. Individnivå och nationell nivå är inte samordnade och det är svårt att lägga lika tungt ansvar på bägge.

Metod och tillvägagångssätt

Utredningsgruppen har använt sig av olika empiriska metoder för att kunna besvara utredningens frågeställning och uppdrag. Förutom att gemensamt läsa och diskutera ett stort antal vetenskapliga publikationer, policydokument, projektsidor och blogginlägg på utredningstemat har även en webbaserad enkätundersökning utförts, ett samtalsmöte med svenska forskningsfinansiärer hållits samt publiceringsstatistik från Swepub och DiVA insamlats. Gruppen har även bjudit in Björn Hammarfelt, universitetslektor vid sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås för en föreläsning om det svenska publiceringslandskapet.

3.1 Litteraturstudier

En stor mängd såväl nationella som internationella studier har ingått i den bredare forskningsöversikt som underbygger rapporten. För svenskt vidkommande har frågan berörts av Katarina Bernhardsson i Ny strategi för vetenskaplig bokpublicering vid Lunds universitet (2011); A National Consortium for Open Academic Books in Sweden (2013). Relevanta frågor tangeras också i rapporten Kunskapens nya rörelser (Östling et al, 2016). Den internationella litteraturen är mer omfattande och består av både rapportutredningar och monografier. Därtill kommer ett antal artiklar. En del av dessa är specifikt inriktade på kostnader medan andra syftar till att undersöka genomslag och spridning.

3.2 Enkätundersökning

Eftersom kravet på öppen tillgång till offentligt finansierad forskning – på ett eller annat sätt – kommer att påverka såväl bokutgivning som publiceringslandskapet i stort är det viktigt

att svenska förlag får komma till tals i utredningsarbetet för att få möjlighet att uttrycka både farhågor och förhoppningar. Utredningsgruppen valde att skicka ut en webbaserad enkät till ett urval svenska förlag. Enkäten var öppen mellan 2018-03-27 till 2018-05-17. Förlagen valdes ut utifrån Svenska förläggareföreningens och NOFF medlemslistor. Medlemsförlagens hemsidor gicks igenom och utifrån en snabb bedömning gällande eventuell vetenskaplig publicering bestämdes om förlagen skulle få enkäten eller ej. Det centrala kriteriet för att få enkäten var att de publicerade någon form av vetenskaplig litteratur.

Sammanlagt skickades enkäten till 72 förlag varav 17 svarade. Enkätresultaten kan inte generaliseras då svarsfrekvensen ligger på 24 procent och kan anses vara låg. Med facit i hand borde dessutom respondentkretsen ha gjorts snävare från början eftersom många förlag som har fått enkäten saknar vetenskaplig utgivning i den bemärkelsen som vi avsåg.

Själva enkäten bestod av 23 frågor uppdelade i tre områden: förlagets profil, ekonomi och behov, policy – öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Frågorna ställdes exempelvis kring förlagets finansiering av utgivningen av vetenskapliga böcker idag samt förlagets behov inför en omställning till öppen tillgång.

3.3 Samtalsmöte

Under våren 2018 har utredningsgruppen bjudit in svenska forskningsfinansiärer till samtalsmöte för att diskutera finansiärernas roll i omställningen till publicering av böcker med öppen tillgång. Samtalet kretsade kring frågor om finansiärernas syn på öppen tillgång i allmänhet och öppen tillgång till böcker i synnerhet.

3.4 Publiceringsstatistik

Publiceringsstatistik utgör ett centralt underlag för att synliggöra hur bokpubliceringen vid svenska lärosäten ser ut. De datakällor som finns att tillgå är Swepub och DiVA, varav båda har sina för- och nackdelar.

I Swepub återfinns publiceringsdata från alla svenska lärosäten, dock finns vissa utmaningar med att finsortera data för att få en mer detaljerad bild av t.ex. en viss vetenskap och publikationstyp. Från Swepub har data hämtats för att redovisa hur bokpubliceringen av forskare på svenska lärosäten har sett ut under perioden 2010-2016. Data från 2017 valdes bort på grund av eftersläpning i registrering av publiceringsdata. Medräknade publikationstyper är bok, bokkapitel, avhandlingar, antologier och rapporter inom samtliga ämnesområden. Även läroböcker är inkluderade här. Statistiken från Swepub bör ses som preliminär eftersom det finns brister i datakvaliteten och felmarginaler kring hur data registreras och publikationstyper klassas. Statistiken ger oss ändå ett hum om hur publiceringen ser ut. Mer om definitioner och riktlinjer för registrering av publikationer kan läsas i Swepubs Nationella riktlinjer för beskrivning av vetenskaplig output: http://kb.se/dokument/SwePub/v-1.2-Nationella-riktlinjer-f%C3%B6r-beskrivning-av-vetenskaplig-output_2015_09_10.pdf

DiVA innehåller inte alla lärosätens publiceringsdata men kan däremot ge en mer detaljerad bild av statistik för böcker och avhandlingar från de lärosäten som är medlemmar i DiVA. Statistik från DiVA har hämtats från sökgränssnittet för utsökning i DiVA-portal som är den gemensamma söktjänsten för forskningspublikationer och studentuppsatser producerade vid de 47 lärosäten, myndigheter och forskningsinstitutioner som använder DiVA http://www.diva-portal.org/smash/aboutdiva.jsf?dswid=4005

Den datamängd som hämtats för bok- och avhandlingsstatistik från DiVA kommer huvudsakligen från universiteten i Linköping, Stockholm, Umeå och Uppsala samt BTH, Karlstads universitet, KTH, Linnèuniversitetet, Södertörns högskola och Örebro universitet, under perioden 2010 till september 2018. I DiVA kan uppgifter om typ av avhandling, dvs. monografi- respektive sammanläggningsavhandlingar urskiljas. DiVA ger också möjligheten att hämta ut den delmängd data som publicerats i förlag och publiceringskanaler som enligt den s.k. norska listan indikerar att det är publiceringskanaler med en vetenskaplig granskningsprocess och internationell läsekrets. https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/Forside

Analys

Utifrån enkätundersökningen, publiceringsstatistik, samtalsmötet samt litteratur kommer följande punkter att diskuteras:

  • Monografins roll i publiceringslandskapet
  • Internationella perspektiv på monografin och OA
  • Det svenska publiceringslandskapet för monografin

4.1 Monografins roll i publiceringslandskapet

Såväl nationellt som internationellt har monografin värderats högt inom humaniora och samhällsvetenskap, både vad gäller kunskapsutveckling samt meriteringsvärde (Universities UK 2018, s. 4). I en enkät från 2014 sammanställd av OAPEN-UK konstateras att 66 % av forskarna inom “arts and humanities” hade publicerat en monografi och att hela 95 % ansåg att det var antingen viktigt eller mycket viktigt att publicera sig i monografiform.

Fördelningen mellan ämnena visar på att bokpubliceringen inom humaniora och samhällsvetenskap är störst.

Tabell 1. Publiceringsstatistik ur Swepub 2010-2016 för svenska lärosäten

Typ av publikation Ej angivet* Humaniora Lantbruksvetenskap Medicin och hälsovetenskap Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Totalsumma
Bok (antal titlar) 538 1758 83 257 471 2524 310 5941

* Avser titlar där uppgift om ämne saknas.

Samtidigt som flera bedömare pekar på att monografin alltjämt innehar en viktig ställning, talar man i andra sammanhang om ”monografins kris”, inte minst på nedåtgående försäljningssiffror (Knowledge Exchange 2017, s. 8). En del bedömare har i sammanhanget anmärkt att monografin tycks ha en närmast mytomspunnen ställning inom humaniora, en ställning som påverkas av såväl känslomässiga som karriärmässiga faktorer (Crossick 2015, s. 39)

Humaniora betraktas vanligen som ett mycket heterogent fält med stora variationer mellan ämnen och discipliner (Hammarfelt 2017a, s. 34). Det föreligger dessutom stora skillnader i publiceringslandskapet mellan europeiska länder, något som uppmärksammas i den rapport som publicerades 2017 av Knowledge Exchange. Exempelvis skiljer bokmarknader sig åt i storlek, både vad gäller läsare och antal titlar och den akademiska publiceringen är därmed olika stark i förhållande till annan utgivning. Finansieringsmöjligheter ser olika ut och olika aktörer samexisterar på olika marknader. Faktorerna får i förlängningen betydelse för vilka möjligheter och svårigheter som finns med öppen tillgång till monografier. Sverige ingår inte i ovan nämnda studie.

Trots att förhållandena ser olika ut går en hel del av diskussionerna om monografins ställning (och förhållande till öppen tillgång) från ett till synes homogent publiceringsmönster (modellerat efter Storbritannien som har en stark marknad för vetenskapliga monografier) kopplat till prestige. Utifrån detta akademiska ekosystem borgar en begränsad mängd akademiska förlag för, i forskarnas ögon, såväl kvalitet som spridning, men framförallt förlänar de prestige som behövs för att hävda sig i konkurrens om tjänster (Universities UK 2018, s. 13). Prestigen, som Martin Paul Eve har uttryckt saken, kan omvandlas till materiella möjligheter i form av fast anställning eller forskningsanslag (Eve, 2014, s. 120; se även Crossick 2015, s. 10; Jubb 2017, s. 30).

Den typ av akademiska förlag som ger ut monografier i utlandet saknas i Sverige (Francke 2017, s. 10). I regel tycks inte heller svenska förlag omedelbart förläna den typ av prestige som dessa ger internationellt, även om enskilda discipliner (och generationer av forskare) kan värdera förlag och publiceringstyp efter ofta outtalade regler.

Trots de stora skillnaderna mellan svenska och internationella förhållanden är frågan om internationell publicering viktig för svenska forskare och finansiärer, eftersom svenska forskare också publicerar sina böcker på internationella förlag och därmed måste förhålla sig till de spelregler och den praxis som gäller på den internationella arenan.

4.2 Internationella perspektiv på monografin och OA

En överblick över den internationella diskussionen om öppen tillgång till vetenskapliga monografin kan sammanfattas i följande punkter. En översikt tillhandahålls även i Open Access Monographs: report and recommendations (2018).

  • Fältet är fortfarande under tidig utveckling, och även om det ständigt tillkommer ny data saknas tydliga mönster för användande och genomslag gällande OA för monografier.
  • OA-policies för monografier är fortfarande ovanliga, vilket även gäller finansieringsmöjligheter.
  • I dagsläget publiceras enbart en liten del av vetenskapliga monografier Open Access internationellt.
  • Många OA-initiativ kan betraktas som experimentella och leder till frågan om ”uppskalning”.
  • Boken har återkommande betraktats som mer problematisk i förhållande till OA-publicering av artiklar. Det finns en samsyn i att frågan om OA för monografier är mer komplex och behöver mer tid och/eller försiktigare steg.
  • Internationellt vetenskapliga förlag tar ut avgifter för att publicera monografier OA. Dessa kostnader skiljer sig kraftigt åt, men ligger på en hög nivå. En stor del av diskussionen har handlat om hur man ska kunna finansiera och/eller hantera dessa kostnader.
  • Trots att monografin upplevs som behäftad med hinder i frågan om OA, finns det uppenbara ambitioner hos finansiärer och forskningsråd att inkludera monografin under framtida OA-krav.

Föga förvånande framhåller många studier och rapporter fördelar med öppen tillgång till monografier. En sammanfattning tillhandahålls av Geoffrey Crossick: Open-access books, freely distributed across the Web, can provide a way for academics and non-academics alike to engage with scholarly material without the obstacles presented by price, location or copyright, […], as a consequence, their wider use, readership and non academic impact can be increased. (s. 34).

I likhet med många andra understryker Crossick även möjligheten att nå en bredare publik utanför akademin, inte minst i delar av världen med små förutsättningar för att betala för tillgång till forskning. Mer konkreta fördelar ges också såsom att digitala böcker är portabla, billigare att transportera och förvara samt kan göras interaktiva och mer läsvänliga. (s. 34-35). I en rapport från JISC (2015) framhålls utöver dessa fördelar även samverkan (impact) och möjligheten att använda forskning i undervisning (s. 10).

Sambandet mellan Open Access och monografins status har också diskuterats internationellt. Här pratar man om ”monografins kris”, dvs. att försäljningen av monografier går ned, vilket underminerar monografins status och begränsar forskarnas val av publiceringskanaler (Knowledge Exchange 2017, s.8) . Trots att upplevelsen av ”monografins kris” är mer vanligt förekommande i Storbritannien har den bilden inte entydigt kunnat stärkas av studier om monografins ställning (Crossick 2015). Det har också uppmärksammats att Open Access har goda förutsättningar för att vitalisera den vetenskapliga bokens ställning inom och utanför forskarsamhället (Crossick 2015, s. 4.).

Ett framträdande perspektiv inom den forskning som rör OA och monografier är att boken har en fundamentalt viktig ställning för kunskapsutvecklingen inom humaniora och att denna publiceringsform värnas om. Ibland innebär detta ett komplicerat förhållande till Open Access (se Wright 2018). Nigel Vincent går till och med så långt och menar att boken inte ”får offras på den öppna tillgångens altare” (s. 107). Även om få andra bedömare uttrycker sig så drastiskt finns i litteraturen en uttalad försiktighet och en betoning av komplexiteten i att göra böcker öppet tillgängliga (se Eve et al 2017, s. 89; Jubb 2017, s. 19).

En annan återkommande synpunkt är att den tryckta boken och den digitala versionen bör samexistera. I Open Access and the Humanities: Contexts, Controversies and the Future konstaterar en av de främsta företrädarna på fältet Martin Paul Eve att det nuvarande publiceringssystemet (delvis känslomässigt) värderar bokens materialitet och kostnad högt, något som alltså står i direkt motsats till idén om Open Access. Med detta menar han att forskare, som alltså utgör den huvudsakliga läsargruppen för monografier, vill tillgodogöra sig längre studier i bokformat och inte på skärmar och att boken har ett pris jämställs med en garant för kvalité (Eve 2014, s. 116). Man betalar med andra ord för att en mellanhand (förlaget) ska gallra i den uppsjö av böcker som existerar.

Det poängteras återkommande att det saknas tillförlitlig data om den vetenskapliga bokens betydelse och ställning, liksom för betydelsen av OA för försäljning och spridning. På senare tid har emellertid en rad studier gjort att bilden klarnat något. Michael Jubb har troligen en poäng i att den ihållande oron för forskningskommunikation i allmänhet och bokens roll i denna i synnerhet är intimt förknippad med oron för förändrade förutsättningar för högre utbildning, inte minst vad gäller humaniora, liksom för förändringar för karriärer, anslag och teknikutveckling (s. 21).

4.3 Det svenska publiceringslandskapet för monografin

Det svenska publiceringslandskapet framstår som brokigt vid internationell jämförelse (se Francke 2017, s. 9). En bidragande faktor är att svenska förlag som ger ut vetenskapliga böcker har varierad profil och utgivning. Enkätresultaten bekräftar att det finns en stor variation gällande förlag som ger ut vetenskaplig litteratur i Sverige. En annan viktig anledning är att publiceringstraditioner inom olika humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner kan skilja sig drastiskt åt. Det innebär bland annat att monografin värderas olika beroende på disciplin, sammanhang och förhållande till det som brukar kallas för den intresserade allmänheten. I vissa ämnen, tex litteraturvetenskap och historia har boken en fortsatt stor betydelse (Hammarfelt & de Rijcke 2015). Inom andra, såsom lingvistik, filosofi och vissa språkämnen, är den engelskspråkiga artikeln mer framträdande. Det finns också skillnader mellan humaniora och samhällsvetenskap, där det senare vetenskapsområdet ofta betraktas som mer inriktad på artikelförfattande i internationell peer review, en utveckling som delvis motarbetats inom humaniora (Östling et al 2016). En del studier menar lika fullt att humanister också delvis förändrat sina publiceringsstrategier (Björkman 2015) och under en längre tid har det påtalats att den akademiska publiceringen blir alltmer riktad mot internationella artiklar (Östling et al 2016, s. 15). Detta är också något som styrks av den publiceringsstatistik som hämtats från DiVA och som visar en tendens till minskning av andelen monografiavhandlingar över år under perioden 2010 till september 2018 (bilaga 1, tabell 3 och 4). Inom humaniora har andelen monografiavhandlingar minskat från 93 till 78 % och inom samhällsvetenskap från 62 till 40 %. När det gäller andelen avhandlingar som publicerats Open Access finns däremot en ökande trend under samma period, mest tydligt inom humaniora, från 50 till 72 % under perioden. Totalt sett är monografin dock fortfarande den klart dominerande publikationsformen jämfört med sammanläggningsavhandlingar.

I regel menar forskare inom humaniora att boken är viktig för att kunna föra längre resonemang och behandla mer komplexa frågor (Bernhardsson 2011, s. 11). Det är också ett vanligt förekommande argument att boken har en längre livslängd (se även Wright 2018, s. 180). Katarina Bernhardsson har i sammanhanget menat att boken är ett uttryck för de humanistiska ämnenas ”epistemiska kultur” (s. 51). Studier visar också att “boken” är alltjämt viktigt för karriär och meritering (Hammarfelt 2017b; jfr Crossick 2015, s. 17-18). Dessutom ger monografin synlighet och genomslag utanför akademins gränser, vilket värderas högt inom vissa discipliner (Francke, s. 10). I kommande studie över hur publiceringsmeriter värderas i samband med docenttillsättningar konstateras också monografins betydelse vid sakkunniggranskning (s. 36).

4.3.1 Sakkunniggranskning och utvärdering

En av huvudanledningarna till att det är svårt att lyfta över den internationella diskussionen om öppen tillgång till monografier på svenska förhållanden är avsaknaden av praxis vad gäller formell sakkunniggranskning för svenska monografier. Även om det idag finns kanaler för sakkunniggranskning, däribland Kriterium (se ovan) och universitetsförlag, så publiceras de allra flesta svenska monografier utan regelmässig sk peer review, något som är en nästan ovillkorlig standard på den internationella marknaden (Björkman 2015; Knowledge Exchange 2017, s. 15). Internationellt sett betraktas nämligen monografin som en vetenskaplig bok sakkunniggranskad efter internationell standard (peer review), och inte bara, såsom är normalfallet i Sverige, med notapparat och forskningsreferenser efter gängse normer (Jubb, 2017, s. 24). Man kan kanske se det som ett symptom på ett diffust publiceringslandskap där sakkunniggranskning kan innebära sinsemellan mycket olika former av granskning, att det sällan förekommer och sällan redovisas tydligt samt även har ett delvis oklart värde för karriär och meritering.

Författarna till rapporten A National Consortium for Open Academic Books in Sweden (2013) uppmärksammar också att skillnaderna mellan svenska förlag är betydande, något som också stärks av enkätsvaren. De svarande förlagen anger att monografin/antologin i de flesta fall inte genomgår sakkunnniggranskning enligt sk peer review. Istället förekommer andra former av granskning såsom faktagranskning, seminariegranskning och korrekturläsning. Denna bild förstärks av publiceringsstatistiken från DiVA som visar att endast omkring 10 % av boktitlar inom humaniora, dvs. 150 av total 1 330 boktitlar under perioden januari 2010 till september 2018, var publicerade i någon av publiceringskanalerna som enligt Norska listan[1] har genomgått sakkunniggranskning och anses hålla högst internationell klass. Inom samhällsvetenskap var motsvarande andel något högre med 20 %, dvs. 374 av 1668 titlar. Det rör sig huvudsakligen om internationella förlag där engelska är det dominerande språket. Endast 8 av böckerna finns publicerade i fulltext öppet tillgängliga i DiVA varav 5 titlar med en CC-BY-licens.

Faktum är att begreppet Open Access i den internationella diskussionen är tätt förknippad med just sakkunniggranskad vetenskaplig forskning, en definition som inte tycks upprätthållas i Sverige i samma omfattning (JISC, s. 25). En del distributionskanaler för öppet tillgängliga vetenskapliga böcker såsom den europeiska plattformen OAPEN kräver också sakkunniggranskning för att inkluderas. Sammantaget innebär det att gränserna för den vetenskapliga monografin är långt mera nebulös i Sverige och tycks vid närmare anblick snarare vara ett konglomerat av sakkunniggranskade, icke-sakkunniggranskade, fackgranskande populärvetenskapliga böcker.

4.3.2 Monografin och förlagspublicering

Generellt är publicering av forskningsresultat i form av monografi och antologi betydligt mindre jämför med publicering i tidskrifter. Enligt Hammarfelt står monografin för endast mellan 5-8 % av publiceringen. Här skiljer sig dock olika discipliner åt. Inom humaniora och samhällsvetenskap är publicering i monografier och antologier mer förekommande än inom medicin, naturvetenskap och teknik vid svenska lärosäten (se tabell 1 ovan). Publiceringsstatistik från Swepub för perioden 2010 – 2016 visar att totalt antal titlar av publikationstyperna bok, bokkapitel, antologier, avhandlingar och rapporter utgörs av drygt 88 0000. Av dessa står bokkapitel för den största delmängden med närmare hälften av titlarna (ca 47 %) medan avhandlingar och rapporter står för ca 20 % vardera. Publikationer klassade som bok respektive antologi utgörs av den lägsta andelen med 5 574 respektive 4 380 titlar (6 % respektive 5 % av totala antalet).

Sammantaget publicerar svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskap sina vetenskapliga monografier i en rad olika kanaler och former. Det gäller både fältet som stort som för enskilda forskare. Publiceringsstatistiken från DiVA visar att omkring 2 100 boktitlar, klassade i nivå 1 och 2 enligt norska listan, var utgivna vid omkring 200 förlag. Av dessa var ca 145 böcker/monografier utgivna vid internationella förlag och 55 titlar vid huvudsakligen svenska men även några nordiska förlag och publiceringskanaler.

Även vissa monografiavhandlingar inom såväl humaniora som samhällsvetenskap är utgivna vid förlag. Av de 1 047 monografiavhandlingar som under perioden publicerades inom humaniora, visar data från DiVA att 134 titlar (ca 15 %) är utgivna på förlag, mestadels svenska förlag. Övriga omkring 85 % av titlarna är utgivna via lärosäten och myndigheter. Vi ser också en minskning av förlagsutgivna avhandlingar under perioden, antalet har ungefär halverats från 25 titlar år 2010 till 11 titlar 2017. När det gäller monografiavhandlingar inom samhällsvetenskap är andelen titlar utgivna på förlag något lägre, ca 8 % (119 av 1541). Även här rör det sig om mindre svenska förlag. Sammanlagt för humaniora och samhällsvetenskap handlar det om ca 10 % förlagsutgivna avhandlingar. Svenska förlag dominerar stort. Endast ett fåtal titlar (8 av 87) under perioden 2010-2018 är utgivna vid internationellt etablerade bokförlag som Harrassowitz Verlag och Walter de Gruyter.

Faktorer som påverkar publiceringsval är förutom ämnestraditioner, bredden av studieobjekt och forskningsfrågor, den blandade publik man vänder sig till, tillgång till finansiering etc. Man ska inte ta lätt på värdet av denna pluralism och möjligheten för forskare att själva bedöma värdet av olika publiceringskanaler för sin forskning vid ett givet tillfälle (jfr. Jubb 2017, s. 183).

Vad gäller svenska förlags inställning till öppen tillgång kan utifrån enkätresultaten sägas att det finns en viss okunskap vad öppen tillgång kan komma betyda för förlag. Det är tydligt att flera av förlagen ser öppen tillgång som en hotande faktor och är oroade för minskad försäljning. De svarande förlagen anger finansiellt stöd som det största behovet inför en omställning till OA. På andra plats kommer teknisk kompetens och tredje platsen delas av juridisk kompetens och information. Vidare anges att plattformar för elektronisk distribution och utbildningsinsatser för författare/forskare och förlag behövs. Förlagen är också någorlunda eniga i att det huvudsakliga finansiella ansvaret i första hand är ett delat ansvar mellan universitet och högskolor samt staten och i andra hand ett ansvar för forskningsfinansiärerna.

Men förlagen är inte enbart negativa till OA-rörelsen. Man ser t.ex. möjligheter till tryck av mindre upplagor samt minskade lagerkostnader och ökad synlighet för förlaget då forskningsresultat i sin tur sprids till fler läsare/kunder. Eftersom svarsfrekvensen var relativt låg och själva omfånget av vetenskaplig bokpublicering också är relativt låg är det svårt att utifrån resultaten precisera den svenska bokmarknadens inställning till öppen tillgång.

4.3.3 Finansiering av monografiutgivning

Svenska förlag kräver i normalfallet kostnadstäckning vid publicering av vetenskapliga monografier i tryckt format. (Bernhardsson 2011, s. 102) Finansiering för detta kommer i många fall från tryckbidrag. Det förekommer även att internationella förlag vill att forskaren själv ombesörjer finansiering. Det är inte ovanligt att kostnaderna ligger på 100 000 SEK för en bok. Även när boken publiceras i tryckt form och parallellt som OA kan det var otydligt hur slutsumman är sammansatt. Enligt svaren i enkätundersökningen anser förlagen inte att det finns särskilda kostnader i samband med publicering med öppen tillgång, däremot ser åtta av 17 förlag minskade försäljningsintäkter som en risk med öppen tillgång. Försäljningsmöjligheterna för en tryckt version av en bok som också publiceras som öppen tillgänglig upplevs som avsevärt sämre av nio av de 17 svarande förlagen.

En del svenska förlag har specialiserat sig på den vetenskapliga monografin och antologin. Andra förlag som ger ut vetenskapliga monografier som är resultat av forskning har en mer varierad utgivning. Finansieringsmodellerna tycks överlag skilja sig mellan förlag och bok vilket också resultaten från enkätundersökningen bekräftar. I de flesta fall finansieras monografiproduktionen via medel från forskningsfinansiär (särskilda tryckbidrag) och via särskilda tryckbidrag från fonder och stiftelser (12 av de svarande förlagen). Erfarenhet av crowdfunding har enbart ett av de svarande förlagen. Och enbart fyra av de svarande förlagen anger att produktionen finansieras via försäljningsintäkter.

För de forskningsområden där publicering i monografi/antologi är en viktig del i ämnesidentiteten kan kraven på öppen tillgång bli kostsam (räknat både i ekonomiska och symboliska termer). Liksom för tidskrifter där APC avgifter som riktar sig till författarna möjliggör publicering av forskningsresultat öppet tillgängligt i tidskrifter, har förlagen utvecklat BPC (Book Processing Charge) avgifter för monografier/antologier. Dessa BPC avgifter skiljer sig mellan olika förlag, men generellt sett är de högre än kostnaderna för publicering i tidskrifter. BPC:ar är dock inte vanligt förekommande på den svenska bokmarknaden utan i huvudsak på den internationella marknaden. Att lägga en pdf-fil öppet tillgänglig, ofta i lärosätets repositorium, kan ofta göras utan extra kostnad. Internationella förlag tar ofta ut BPC:ar. Enligt en färsk rapport från Universities UK Open Access Monographs working group (Open Access Monographs 2018, s.13) ligger BPC-kostnader mellan 3 500 och 15 000 £ per monografi beroende på förlag. Mest prisvärt är att publicera med Open Book Publisher och högsta avgiften tar SpringerOpen.

I samtalet med svenska forskningsfinansiärer framkom det att det generellt finns en positiv inställning till öppen tillgång – inte minst ur tillgänglighetsperspektivet vilket i sin tur ökar synligheten av forskningen samt av forskningsfinansiärerna. I dagsläget har ingen finansiär krav på att monografier publiceras med öppen tillgång, heller inte existerar ett särskilt stöd till publicering av OA-böcker men ifall det införs ett krav följer ett särskilt stöd. Däremot stödjer vissa finansiärer initiativ såsom The Open Library of Humanities. https://www.openlibhums.org/plugins/supporters/ (OLH är ett exempel på en plattform för OA-böcker där inga BPC tillkommer. Finansieringen sker via medlemsinstitutionerna)

Finansiärerna pekar på ökat spridning och fler citeringar som incitament för publicering med öppen tillgång samtidigt som tillgängligheten höjs och biblioteksbudgetar mindre belastas. I diskussionen tydliggjordes också behovet av förändrade publiceringsvanor, såsom en förändrat syn på kopplingen mellan excellens/prestige och öppen tillgång behöver ses över.

4.3.4 Infrastruktur för öppen tillgång till monografier

Idag finns en rad alternativ inom akademin som kan benämnas infrastruktur för OA-publicering av monografier. Dessa inkluderar lärosätenas skriftserier. En undersökning av flera lärosätens samlade skriftserieverksamhet gjord av Katarina Bernhardsson visade att förutsättningarna varierade kraftigt (s. 57-60) mellan lärosäten och det finns anledning att tro att så fortfarande är fallet. Emellertid har flera lärosäten, däribland Uppsala och Lund, tagit ett samlat grepp på sin skriftserieutgivning, något som har skapat goda förutsättningar för monografin.

Ett nationellt initiativ till infrastruktur är Kriterium, en plattform för att sakkunniggranska och tillgängliggöra monografier Open Access (se Francke 2017; Hammar 2017). Kriterium är ett sätt att via förlag ge den vetenskapliga monografin en högre status och samtidigt sprida den via befintliga öppna kanaler, något som förlänar prestige både till boken och till OA. Det ska särskilt framhållas att Kriterium är ett samarbete mellan lärosäten, finansiärer (RJ, VR ingår tillsammans med KB) och som även inkluderar kommersiella förlag, (Makadam förlag och Nordic Academic Press). Kriterium som publiceringskanal finns även upptagen på Norska listan.

Under de senaste åren har flera universitet startat egna förlag med delvis olika profil. De skiljer sig dessutom från internationella universitetsförlag. LU Press vid Lunds universitet har till exempel som syfte att sprida utvald forskning för en större internationell publik och bygger på ett samarbete med Manchester University Press. Böcker från LU Press görs omedelbart öppet tillgängliga. Stockholm University Press utför sakkunniggranskning av lärosätets forskning och publicerar även den Open Access. SUP är dock ett av få svenska förlag som tar ut BPC:er.

Det är vanligtvis universitets- och högskolebiblioteken som driver och samordnar lärosätets förlags- och publiceringsverksamhet, vilket även gäller förvaltning och ansvar för de publiceringsdatabaser som samlar och redovisar forskarnas publicering. Vid biblioteken finns samlad kompetens i frågor som rör publicering och Open Access samt ansvar för att informera och ge stöd till forskare i publiceringsfrågor. Internationellt har behovet av att stödja och utveckla infrastrukturer för Open Access betonats i bland annat en rapport av Knowledge Exchange från 2017 (s.42).

Möjligheter och utmaningar med öppen tillgång

5.1 Varför öppen tillgång till monografier

Från att ha varit satt på undantag har frågan om öppen tillgång till vetenskapliga monografier under de senaste tio åren alltmer seglat upp på dagordningen. Fortfarande betraktas emellertid frågan som delvis avskild från öppen tillgång till vetenskapliga artiklar. Det finns också fog för att behandla frågorna separat även om det givetvis rör sig inom samma övergripande fråga. Detta gäller såväl för svensk som internationell kontext. Liksom i andra frågor om publiceringsmönster ”ärver” också humaniora en del av perspektiven från andra vetenskapsgrenar, inte minst det som kallas STEM (jfr Eve, 2014, s. 136.) Samtidigt har monografin en särskild ställning inom humanvetenskaperna vilket gör frågan särskilt angelägen inom detta fält (Jubb, 2017, s. 10.).

Det finns många skäl till varför den vetenskapliga monografin har mycket att vinna på att ingå i en bredare syn på öppen tillgång till offentligt finansierad forskning och därmed innefattas av samma krav vad gäller öppen tillgång. Samtidigt finns det även skäl att tillåta en längre omställningsprocess. En anledning är att är motiven med att implementera öppen tillgång till böcker inte är identiska med drivkrafterna bakom en omställning till öppen tillgång för artiklar (Knowledge Exchange 2017, s. 20). Som bekant är den kanske största drivkraften bakom att omstöpa publiceringsmönster för artiklar det ohållbara ekosystem som kontrolleras av kommersiella förlag med stora och ökande kostnader för universitetsbiblioteken. Även om inköp av böcker innebär en stor kostnad för bibliotek, har samma problem inte identifierats som centrala vad gäller öppen tillgång till monografier. Däremot kan tilläggas att universitets- och högskolebibliotek förvärvar i mycket lägre utsträckning än förr tryckt litteratur (majoriteten av biblioteksbudgeten går till tidskriftsprenumerationer) samtidigt som en gallringsvåg har sköljt över landets UH-bibliotek bland annat på grund av stigande lokalkostnader.

Monografins särskilda betydelse inom humaniora och samhällsvetenskap kommer inte ändras inom en överskådlig tidsperiod. Däremot kan monografins ställning bli starkare med öppen tillgång (Bernhardsson 2011, s. 110-111). Flera studier har visat att en monografi som publiceras med öppen tillgång hittas och läses i högre grad än icke OA-böcker (dvs. traditionella e-böcker och tryckta böcker). Springer Nature rapporterar att nedladdningssiffrorna för deras OA-böcker är sju gånger högre än för deras icke-OA boktitlar, samt att OA-böcker får 50 % mer citeringar än tryckta böcker och 10 gånger så många omnämnanden online. (The OA effect: How does open access affect the usage of scholarly books? Christina Emery, Mithu Lucraft, Agata Morka, Ros Pyne 2017)

Monografins livslängd förlängs troligen också med öppen tillgång. En tryckt vetenskaplig monografi har en begränsad marknad och ges ofta ut i en begränsad upplaga. Är denna upplaga slutsålt trycks sällan en ny. Universitets- och högskolebibliotek har på grund av stigande lokalkostnader börjat gallra i högre grad än förr vilket innebär att litteratur blir svårare tillgänglig. Om en monografi ges ut öppen tillgängliga stiger också möjligheten till långtidsarkivering samt en lätt åtkomst oavsett var användaren befinner sig kan garanteras.

Demokratiaspekten är ytterligare en anledning till att göra monografier öppen tillgängliga. Både den intresserade allmänheten och diverse yrkesprofessioner är intresserade och i behov av aktuella forskningsresultat. Samhällsaktörer såsom organisationer och myndigheter inom offentlig sektor har i dagsläget ofta små resurser att lägga på prenumerationer och licensavgifter för vetenskaplig litteratur samtidigt som aktuella forskningsresultat kan vara avgörande i arbetet och beslutsfattandet (På vetenskaplig grund, KB, 2017). Dessutom är vidareanvändning av forskningsresultat, t.ex. innovation utanför akademin, en anledning till öppen tillgång. Text- och datautvinning kan ge helt nya möjligheter inom vissa forskningsfält.

5.2 Konsekvenser av öppen tillgång

Två faktorer försvårar analysen av vilka konsekvenser ett strikt krav för öppet tillgängliga monografier kommer få för svensk publicering. För det första att publiceringslandskapet för humaniora och samhällsvetenskap är mycket diversifierat och svåröverskådligt. För det andra att svenska forskare är en del av det internationella publiceringslandskapet.

Ett resultat av denna utredning är att det framstår som att öppet tillgängliga monografier i de allra flesta fall relativt smärtfritt skulle kunna implementeras för svensk offentligt finansierad forskning. Som exempel kan nämnas att avhandlingar redan i hög utsträckning publiceras öppet tillgängliga, att ACTA/skriftserier vid universiteten förordar öppen tillgång, att kommersiella förlag med relativt stor utgivning av böcker inom humaniora accepterar öppen tillgång (guld). Kvantitetsmässigt och kvalitetsmässigt (med undantag av sakkunniggranskning) har akademin själv goda förutsättningar för att kontrollera utgivningen av statsfinansierad forskning i monografiform.

Undantag kan även utgöras av de ämnestraditioner där kommersiell utgivning upplevs som central för fältet, men den tillgängliga statistiken tyder inte på att detta rör sig om en särskilt omfattande produktion. Inte heller skulle kostnaderna för att ersätta förlagen för OA bli särskilt stora. Försäljningen av vetenskapliga monografier har aldrig varit hög, och ur den aspekten är det svårt att hävda att förlagsindustrin riskerar att förlora en inkomstkälla (Björkman 2015, s. 578). Därmed inte sagt att kommersiella förlag inte kan tillhandahålla tjänster som akademin och dess forskare är villiga att betala för, men liksom tidigare har denna affärsöverenskommelse bestått i att forskaren kommit med finansiering till förlagen. Att kräva öppen tillgång när akademin eller finansiärer står för produktionskostnaden framstår förstås som mer rimligt än i de fall där de kommersiella förlagen riskerar att kringskäras ekonomiskt.

Till saken hör också att de flesta försök att utreda hur många böcker som faktiskt ges ut på svenska kommersiella förlag – och som kan kategoriseras som vetenskapliga monografier finansierade av statliga medel – visar att det inte rör sig om någon imponerande utgivningsmängd under de senaste decennierna. Svenska forskare har alltså redan i nuläget hittat och använder sig av många andra publiceringskanaler än den svenska bokmarknaden. Redan idag ombesörjer akademin en stor del av publiceringen av monografier och antologier genom sina skriftserier och, i stigande grad, universitetsförlag. För denna sektor, som redan idag har en stor acceptans för värdet av öppen tillgång, skulle ett krav på öppet tillgängliga monografier innebära mycket små omställningar. Ett undantag kan vara vetenskapliga sällskap som idag finansieras av prenumerationer.

Mer känsligt är det när det kommer till internationell publicering. Akademisk prestige som reellt värde kan här uppfattas som ett stort hinder för öppen tillgång (jfr. Jubb 2017, s. 183.) Här riskerar den ena handen inom akademin inte veta vad den andra gör, eftersom impact, internationalisering och prestige kan komma i direkt konflikt med ett OA-mandat. Här föreligger också risken att man på kort sikt bakbinder svenska forskare med internationell publiceringsprofil om man inte antingen accepterar undantag eller skapar finansiella förutsättningar för att betala för öppen tillgång. Det kan i förlängningen skada svenska forskares möjligheter att tävla om anslag internationellt, och kanske mer paradoxalt även hos de svenska finansiärer som kräver öppen tillgång.

Vad gäller internationell publicering ska dock en rad faktorer omnämnas. För det första finns det förlag som är öppna för öppen tillgång och dessa kommer med stor sannolikhet bara att bli fler. För det andra begränsas ofta spridningen av svensk forskning i realiteten av höga bokpriser hos internationella förlag (vilket i vissa fall torde balanseras av den marknadsföring som vissa prestige-förlag tillhandahåller). Därtill är lagerhållningen hos kommersiella förlag, svenska och internationella mera osäker. Ytterligare en fara är att förlag kan gå i konkurs och upplagan förstöras. (Se även Crossick 2015, s.30-33) Om bibliotekens inköp av tryckta böcker fortsätter att minska innebär detta ytterligare ett problem för tillgängligheten för svensk forskning.

Trots att det i varje enskilt fall skulle innebära en relativt stor summa att betala för öppen tillgång till monografier publicerade på internationella förlag, rör det sig i nuläget troligtvis om ett hanterbart antal böcker inom humaniora och samhällsvetenskap. Värdet av att göra dessa publikationer öppet tillgängliga torde betraktas som mycket stor.

Utredningen har landat i tre frågeställningar som är särskilt relevanta för att en övergång till öppen tillgång till monografier inte ska få oönskade konsekvenser för det svenska publiceringslandskapet.

Fråga: Hur kan akademin på bästa sätt fortsätta att använda kommersiella förlag och uppfylla krav på öppen tillgång?

Svar: Det är viktigt att forskare uppmanas att i första hand välja etablerade kommersiella publiceringskanaler för sina öppet tillgängliga monografier. De finns förlag som i dagsläget tillåter öppen tillgång och samtidigt uppfyller krav på vetenskaplig publicering och dessa betraktas troligtvis i hög utsträckning som vedertagna kanaler vid lärosätena. Förlag som i framtiden vill profilera sig mot vetenskaplig utgivning kan bättre informeras om fördelarna med öppen tillgång, både vad gäller forskningens synlighet och spridning. Eftersom akademin i form av tryckningsbidrag idag redan stödjer utgivningen av vetenskapliga monografier är den finansiella risken för förlagen inte ett tungt vägande argument mot öppen tillgång.

Fråga: Hur kan man bevara den pluralism som idag utmärker publiceringslandskapet för humaniora och samhällsvetenskap samt behålla forskarens egna inflytande över sin publicering och samtidigt uppfylla krav på öppen tillgång?

Svar: Det är som sagt viktigt att forskare själva behåller inflytande över hur de bäst publicerar sig för att nå en rad olika mål med sin forskning. Det föreligger emellertid inga uppenbara hinder för forskare ska kunna fortsätta publicera sig för en varierad publik och samtidigt nå kraven på öppen tillgång. På sikt är dessutom öppen tillgång en garant för mer varierad spridning av forskning. Det kan emellertid påverka val av specifika publiceringskanaler/förlag, inte minst på kort sikt. Forskarna har här den stora makten att förändra inställningen till öppen tillgång hos de förlag som fortfarande tvivlar på möjligheter att kombinera öppen tillgång med förlagsverksamhet. Återigen står akademin ofta själv för notan och bör då kunna diktera villkoren.

Fråga: Hur kan internationell publicering bejakas inom kravbilden för öppen tillgång?

Svar: På många sätt kan detta betraktas som en knäckfråga. Det framstår som viktigt att undantag från krav på öppen tillgång till monografier bör nogsamt övervägas då det riskerar att hamna i konflikt med internationell publicering. Detta gäller både vetenskapliga monografier och avhandlingar. Såväl finansiering av öppen tillgång som parallellpublicering kan i många fall vara ett alternativ. Det ska också påpekas att den internationell akademiska bokmarknaden är idag inne i en förändringsprocess som kontinuerligt bör bevakas för svenskt vidkommande.

Rekommendationer

En övergång till öppen tillgång för monografier skulle innebära en rad stora fördelar för såväl akademin som för det omgivande samhället. Det skulle medföra ökad spridning av forskningsresultat och större möjligheter för samverkan mellan forskare och andra aktörer i samhället. Utredningen menar också att en stor del av de böcker som är ett resultat av offentligt finansierad forskning redan eller inom en snar framtid kan tillgängliggöras öppet tillgängliga. Dessutom kan det även anföras att det är fullt rimligt att kräva öppen tillgång till offentligt finansierad forskning, inte minst då även akademin medfinansierar produktionen av monografier.

Trots detta har den här utredningen identifierat komplikationer som måste beaktas. Till viss del handlar detta om avsaknad av överblick över publiceringslandskapet i sin helhet. En annan faktor är att det i dagsläget är svårt att bedöma förutsättningarna för lärosätenas infrastruktur att hantera monografiutgivning. Det finns därmed anledningar att skynda långsamt för att säkerställa att monografin behåller en stark och pluralistisk ställning inom såväl som utom akademin. Det är också utredningens uppfattning att utvecklingen går åt rätt håll, vilket också talar för att en försiktigare hållning inte medför en betydande förlust för tillgänglighet och spridning av offentligt finansierad forskning.

För att säkerställa att öppen tillgång till monografier i största möjliga mån implementeras som svensk praxis har utredningen följande rekommendationer:

Rekommendation: Inkludering av öppet tillgängliga monografier i lärosätenas och forskningsfinansiärernas policyer för öppen tillgång

Varför: För att tydliggöra nationella riktlinjer och ökad tillgänglighet och spridning av vetenskapliga böcker i Sverige behövs policyer för öppen tillgång på lärosäten och hos finansiärerna som innefattar förhållningssätt vid publicering av böcker. Krav på CC-licens och krav på parallellpublicering gällande monografier ska omfattas av policyn.

Vem: Svenska lärosäten och svenska forskningsfinansiärer

Rekommendation: Upprättande av fonder och likn. för att finansiera publicering av OA monografier och för att finansiera infrastruktur för öppen tillgång

Varför: Det finns ett stort behov av publiceringskanaler som möjliggör publicering av böcker med omedelbar öppen tillgång. Att förlita sig på att förlag upprättar modeller för öppet tillgänglig publicering av böcker är inte nog. Svenska lärosäten och forskningsfinansiärer behöver avsätta medel och skapa fonder (t.ex. genom omdirigering av medel) för att å ena sidan kunna stödja publicering av öppet tillgängliga monografier och å andra sidan stödja infrastruktur för öppet tillgängliga monografier (befintlig och ny). Lärosäten bör uppmanas att utreda och systematisera sin utgivning för att stärka eller etablera öppet tillgängliga publiceringskanaler för böcker som upplevs som lockande för forskare. I de fall då tillfredställande kanaler saknas bör centralt stöd erbjudas alternativ samarbete mellan lärosäten uppmuntras. Infrastrukturer för sakkunniggranskning av böcker bör etableras för att säkerställa forskarkårens tillit till existerande och nya publiceringskanaler på lärosätena.

Vem: Svenska lärosäten och svenska forskningsfinansiärer

Rekommendation: Riktad finansiering mot internationell publicering av böcker med öppen tillgång

Varför: Svenska forskare publicerar sig även på en internationell förlagsmarknad behäftad med stora kostnader för öppet tillgängliga böcker. För att inte Sverige ska missgynnas i internationell konkurrens är det viktigt att denna publicering inte hamnar i direkt konflikt med krav på öppen tillgång för monografier. Särskilda medel bör öronmärkas och/eller omdirigeras för att betala de publiceringsavgifter för öppen tillgång som förlagen kräver.

Vem: Lärosäten och finansiärer

Rekommendation: Finansiellt stöd till svenska förlag för omställning till publicering av öppet tillgängliga böcker

Varför: När öppen tillgång till monografier blir ett krav kommer de förlagen som har profilerat sig mot vetenskaplig utgivning med öppen tillgång ha ett försprång och därmed en marknadsfördel – infrastruktur, kompetens är redan på plats. Faktorer som en öppet tillgänglig publicering behöver innehålla är finansieringsmodell, hållbarhet, författarkontakt, kvalitetssäkring, marketing, synlighet, långtidsarkivering, möjlighet till självarkivering, identifikatorer, distribution, layout, sakkunniggranskning. Många av dessa delmoment är förlagen idag redan bra på, andra moment behöver utvecklas.

För att uppmuntra de kommersiella förlag som ger ut eller vill ge ut svenska vetenskapliga monografier med öppen tillgång kan särskilda stöd ges.

Vem: Staten via lämplig myndighet

Rekommendation: Informationsinsatser om fördelar med öppet tillgängliga monografier gentemot forskare och förlag

Varför: I ett förändrat publiceringslandskap där kraven på öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, som vetenskapliga tidskrifter och monografier/antologier, blir vanligare ökar trycket på forskare och förlag att övergå öppen tillgång. Förlagens incitament att övergå till öppet tillgänglig publicering av monografier/antologier får anses vara få. I olika studier visar det sig dock att försäljningen ökar av tryckta versioner av öppet tillgängliga publikationer. Incitamenten för forskare att publicera sig öppen tillgängliga är inte entydiga. I dagsläget är forskaren i ett limbo – å ena sidan ska det beaktas att publicera sig i en prestigefylld tidskrift eller på ett prestigeförlag, å andra sidan ska forskningsfinansiärers krav på öppen tillgång uppfyllas när publiceringskanal väljs. Såväl forskare som förlag behöver få kunskap om regeringens målbild samt dess innebörd för att kunna bidra till omställningen. För att nå forskarkåren behövs ambassadörer inifrån som lärosätena utser. Information till förlag bör förmedlas via lämplig myndighet.

Vem: Lärosätena och lämplig myndighet

Rekommendation: Förhandling om möjligheter att publicera öppet tillgängliga böcker

Varför: Forskare har mycket att vinna på att deras böcker publiceras öppet tillgänglig.

Individuella forskare bör skapa sig en uppfattning om vilka möjligheter en viss publiceringskanal för böcker har för öppen tillgång och vilka kostnader som är förenade med detta. Forskare bör begära öppet tillgänglig publicering av sina böcker av kommersiella förlag, framförallt i de fall då man tillhandahåller finansiering. I detta bör lärosäten erbjuda ett stöd så att ansvaret inte faller på en enskilda forskaren. Lärosäten bör också fortsättningsvis förhandla om öppen tillgång i avtal (för e-böcker) på ett kollektivt plan.

Vem: Forskare och lärosäten

Rekommendation: Stöd till retrodigitalisering av svenska vetenskapliga monografier

Varför: Ett problem med öppen tillgänglighet till äldre svenska monografier är att kommersiella förlag inte gör nytryck. Ett sätt att lösa detta är genom retrodigitalisering.

Vem: Staten via lämplig myndighet

Bilaga 1

Tabell 2.

De 20 mest förekommande förlagen 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt
Studentlitteratur 69 93 84 110 113 76 77 620
Liber 42 48 51 38 28 39 37 282
Taylor & Francis 20 24 39 28 39 40 42 231
Springer 22 26 18 28 26 31 36 185
NA förlag 39 32 26 22 17 17 16 166
Norstedts förlag 42 32 35 22 21 13 1 165
Uppsala University 8 12 23 15 20 31 46 153
Palgrave Macmillan 7 12 13 25 17 24 24 121
Gleerups Utbildning 21 13 15 19 12 26 12 115
University of Gothenburg 21 8 9 8 11 9 17 82
Stockholm University 6 6 7 11 26 10 8 73
Iustus Förlag 9 11 7 12 9 10 12 70
Carlsson Bokförlag 15 9 13 7 10 8 6 67
Natur & kultur 7 12 14 8 10 7 10 67
Oxford University Press (OUP) 7 14 10 9 12 10 6 66
Lund University 6 10 1 5 7 15 13 57
Cambridge University Press 7 6 10 12 7 4 6 51
Linköping University Electronic Press 2 17 2 9 5 6 4 45
SNS förlag 16 8 3 7 3 3 2 42
Wolters Kluwer 1 3 4 2 8 22 40
Totalsumma 363 392 381 393 391 382 393 2693

 

Tabell 2 visar topp 20-listan över bokpublicering på förlag, fördelat på publiceringsår 2010-2016 och totalt antal titlar. Listan visar stor variation mellan utländska och svenska förlag samt mellan stora kommersiella förlag och mindre specialinriktade. Utifrån utredningens uppdrag och vald avgränsning kan man här bortse från Studentlitteratur och Liber eftersom dessa förlag i huvudsak publicera läroböcker. Intressant att notera är även att flera stora svenska universitet står för en viktig andel av utgivning av böcker.

Tabell 3.

Avhandlingar från DiVA-portal: Humaniora och konst
(
*uttag från september 2018)

År Totalt antal avhandlingar Antal monografi-

avhandlingar

(andel i %)

Antal samman-

läggningar

Antal monografiavh med fulltext/ej fulltext Andel fulltexter

(Monoavh)

2010 151 140 (93 %) 11 70/70 50 %
2011 138 125 (90 %) 13 66/59 53 %
2012 146 130 (90 %) 16 67/63 52 %
2013 127 108 (85 %) 19 63/45 58 %
2014 141 122 (86 %) 19 74/48 61 %
2015 130 109 (84 %) 21 65/44 60 %
2016 168 140 (83 %) 28 96/44 68 %
2017 159 123 (77 %) 36 98/25 80 %
2018* 64 50 (78 %) 14 36/14 72 %
Totalt 1 224 1047 (85 %) 177 (15 %) 635/412 61 %

 

Tabell 4.

Avhandlingar från DiVA-portal: Samhällsvetenskap
(
*uttag från september 2018)

År Totalt antal avhandlingar Antal monografiavh

(andel i %)

Antal sammanläggningar Monografiavh

Med fulltext/ej fulltext

Andel fulltexter

(Monoavh)

2010 322 201 (62 %) 121 125/76 62 %
2011 337 201 (60 %) 136 118/83 56 %
2012 354 180 (51 %) 174 123/57 68 %
2013 377 202 (54 %) 175 131/71 65 %
2014 398 200 (50 %) 198 141/59 70 %
2015 379 165 (44 %) 214 113/52 68 %
2016 382 153 (40 %) 229 118/35 77 %
2017 370 137 (37 %) 233 112/25 82 %
2018* 208 83 (40 %) 125 56/27 67 %
Totalt 3 127 1522 (48 %) 1605 1037/485 68 %

Referenser

  1. Norska listan administreras och uppdateras årligen av vetenskapliga experter inom respektive ämnesområde. Bedömningar baseras på typ av publikation samt publikationskanalens prestige inom fältet. Publiceringskanalerna i norska listan graderas på en skala mellan 0 och 2. Kanaler enligt nivå 0 saknar vetenskaplig granskningsprocess och har huvudsakligen nationell spridning, medan nivå 1 och 2 indikerar att detta är publiceringskanaler med en vetenskaplig granskningsprocess och internationell läsekrets. Nivå 2 utgörs av de 20 procenten av den totala mängden kanaler som anses hålla högsta internationella klass. Eftersom bedömningar görs årligen sker även förändringar i klassningar mellan nivåerna, vilket innebär att en och samma publiceringskanal kan hamna i en ny nivå beroende på rådande vetenskapligt utlåtande. I DiVA är publikationer angivna enligt skalan 0-2 i norska listan med den nivå som gäller för publiceringskanalen det år som publikationen registreras, vilket gör att det finns en viss felkälla för klassningen över tid. I samband med utvärderingar och statistiska analyser av publicering vid flera svenska lärosäten används norska listan som ett viktigt underlag för analys av material som publiceras inom humaniora och samhällsvetenskap eftersom listan förutom tidskrifter även innehåller bokserier och bokförlag.

 

3 svar på “Öppen tillgång till böcker. (UTKAST) Dnr 6.6-2017-487”

  1. Jag har försökt kommentera men det verkar inte gått igenom. Provar igen och ber om ursäkt för dubblering.

    Den första mening om okunskap låter som att det finns någon annan än förlagen som har kunskap om vad OA kan komma att betyda för förlagen – det finns det ju inte.Reference

  2. Här finns referenser för att antalet citeringar verkar öka med öppen tillgång (men det är en svår studie att göra – bl a inget slumpmässigt urval)Reference

  3. Stockholm University Press ger inte bara ut böcker med författare från det egna lärosätet. Det vore bra om detta förtydligades. Vi vill också påpeka att BPC:er endast syftar till att betala för produktionskostnader relaterade till boken. Det utgår ingen vinst till förlaget/biblioteket.Reference

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.