Rådsslutsatser för ett öppet vetenskapssystem

26-27 maj 2016 ägde Konkurrenskraftsrådets (Europeiska unionens råd) möte rum i Bryssel. Deltog vid detta möte gjorde bland annat medlemsstaternas forskningsministrar. På agendan låg bland annat att diskutera och besluta om gemensamma rådsslutsatser för omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem. Alla medlemsstater ställde sig bakom dessa rådsslutssatser.

Statssekreterare Karin Röding förde fram Sveriges ståndpunkter i frågan. Nedanstående text är direkt kopierat från den kommenterade dagordningen på svenska för Konkurrenskraftsrådets möte (sid 12ff).

  1. Utkast till rådets slutsatser om övergången till ett öppet vetenskapssystem

– Antagande och riktlinjedebatt ( rådsslutsatserna hanteras först)

Dok. 8309/16

Beslutspunkt

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Rådsslutsatserna betonar särskilt vikten av öppen tillgång till vetenskapliga artiklar och till forskningsdata.

De övergripande motiven för öppen vetenskap är att det bidrar till ökad forskningskvalitet, stärker konkurrenskraften och skapar innovationer, samt främjar medborgarnas delaktighet i den offentligt finansierade forskningen. Dessa aspekter anses vara av stor betydelse när det gäller att gemensamt lösa vår tids angelägna samhällsutmaningar och är viktigt för att EU:s medlemsstater ska kunna vara ledande inom forskning och innovation. Detta framhävs också i rådsslutsatserna.

I rådsslutsatserna poängteras att gemensamma tekniska lösningar för att hantera, dokumentera, lagra och tillgängliggöra forskningsdata, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå, är nödvändiga för att införa öppen vetenskap.

I rådsslutssatserna lyfts också frågan om hur forskningsfinansiärer och politiska beslutsfattare kan undanröja onödiga hinder och istället skapa incitament för öppen tillgång. En viktig del i detta är att se över hur forskningsfinansiärer och lärosäten bedömer vetenskaplig kvalitet och meriter vid fördelning av forskningsmedel.

Rådsslutssatserna tar upp frågan om hur bedömning av vetenskaplig kvalitet görs idag och föreslår alternativ. Idag bedöms forskarens insatser i många fall utifrån i vilken tidskrift denne har publicerat sig. Tidskrifter med hög prestige är normalt prenumerationsbaserade. Sättet på vilket finansiärer och lärosäten bedömer värdet av forskningen motverkar därför idén om öppen vetenskap. Om öppen vetenskap ska förverkligas behöver andra parametrar användas av forskningsfinansiärer och lärosäten.

Rådsslutsatserna noterar att det pågår många initiativ inom öppen vetenskap, både på EU-nivå och nationellt. För att stödja det arbetet har kommissionen initierat en Open Science Policy Platform som regelbundet ska informera medlemsstaterna och andra intressenter om utvecklingen. Vidare noteras den handlingsplan (”Amsterdam Call for Action) som lanserades på Nederländernas ”Open Science Presidency Conference” i april i år. Handlingsplanen följer strukturen i den ”European Open Science Agenda” som har tidigare tagits fram av kommissionen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Öppen vetenskap kan bidra till ökad forskningskvalitet, stärkt konkurrenskraft och samhällsnytta samt främjande av innovation och medborgarnas delaktighet i forskningen. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets utkast till rådslutsatser.

Riktlinjedebatt

(offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning)

Diskussionspunkt

Dok. 8507/16

Tidigare behandling i EU-nämnden

Temat för riktlinjedebatten har diskuterats vid flera tillfällen tidigare i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

I underlaget som det nederländska ordförandeskapet har presenterat inför riktlinjedebatt inbjuds forskningsministrarna att diskutera öppen vetenskap.

Det pågår många initiativ inom öppen vetenskap, både på EU-nivå och nationellt. För att stödja det arbetet har kommissionen initierat en så kallad Open Science Policy Platform som regelbundet ska informera medlemsstaterna och andra intressenter om utvecklingen. Den lanseras formellt den 27 maj 2016. Vidare noteras den handlingsplan (”Amsterdam Call for Action) som lanserades på Nederländernas ”Open Science Presidency Conference” i april i år. Handlingsplanen följer strukturen i den ”European Open Science Agenda” som har tidigare tagits fram av kommissionen.

Forskningsministrarna inbjuds att ta avstamp i ett av dessa initiativ för sina inlägg.

Kommissionen initierade under hösten 2014 ett offentligt samråd om Science 2.0 (som idag benämns Open science på engelska och öppen vetenskap på svenska). Syftet med konsultationen var att kartlägga hur medlemsländerna ser på de faktorer som i allt högre grad driver utvecklingen av dagens forskning: digital teknologi, stora datamängder, globaliseringeringen av samhället i stort och ett behov av att med hjälp av forskning och innovation hantera stora gemensamma samhällsutmaningar.

Vid konkurrenskraftsrådet i mars 2015 informerade kommissionen om det pågående arbetet med uppföljningen av det offentliga samrådet. Vid samma rådsmöte hölls även en riktlinjedebatt om EU:s digitala potential där man kunde notera ett stöd för olika slags öppna vetenskapliga principer, såsom öppen tillgång (open access).

Öppen vetenskap var föremål för en diskussion mellan forskningsministrarna vid rådsmötet den 29 maj 2015.

Begreppet ”öppen vetenskap” omfattar flera olika men överlappande områden såsom öppen tillgång (open access) till forskningsresultat (inklusive såväl vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk, som forskningsdata), datadriven forskning och forskning som involverar medborgarna. Begreppet öppen vetenskap är relativt nytt men många av frågorna som ryms här har varit aktuella länge, framförallt gäller det öppen tillgång till vetenskapliga artiklar och forskningsdata.

Förslag till svensk ståndpunkt

Ett viktigt område i den här debatten är hur politiker och forskningsfinansiärer kan undanröja hinder och skapa incitament för öppen tillgång. En viktig del i detta är att se över hur vetenskaplig kvalité bedöms och meriter vid fördelning av forskningsmedel. Även gemensamma tekniska lösningar för att spara och tillgängliggöra forskningsdata är av vikt, särskilt att utveckla gemensamma standarder som möjliggör dataflöden mellan länder.

[slut citat]

Konkurrenskraftsrådets möte spelades in och går att titta på i sin helhet.

Genom att klicka på den svenska flaggan under Open Science system kan man lyssna på Karin Rödings anförande.

Antagandet av dessa rådslutsatser för omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem har fått stor medial uppmärksamhet. Förutom det nederländska ordförandeskapets pressrelease publicerade organisationer som LERU, Science Europe och SPARC Europe egna kommentarer och sammanfattningar. En mer kritisk respons publicerades av The International Association for Scientific, Technical and Medical Publishers (STM). Detta uttalande bemöttes av LERU som 2,5 pages of nonsense. The Guardian, Science Magazine och Science Business har bland många andra också rapporterat om rådsslutsatserna.

I samband med Konkurrenskraftsrådets möte lanserade även forskningskommissionär Carlos Moedas boken Open Innovation, open science, open to the world. A vision for Europe.

Under mötet presenterades också medlemmarna i Open Science Policy Platform. President Kristiina Hormia-Poutanen representerar LIBER och bibliotekens perspektiv.

Här finns mer info om EU-kommissionens arbete med Open Science.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.