”Staging the Open Access Transformation of Subscription Journals”

Vid den 12:e Berlin Open Access-konferensen samlades d. 8-9 december över 90 representanter från 19 länder för att diskutera ett gemensamt ”Expression of Interest” med syfte att genomföra en storskalig omvandling från ett låst prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Stor konsensus rådde i diskussionerna, men även olika viljor som skulle enas kring dokumentets detaljer. Värd för konferensen var Max Planck institutet. Sverige representerades av Anna Lundén och Beate Eellend, Kungl. biblioteket samt Sofie Wennström, Stockholms universitet.

Som underlag för diskussionerna användes i huvudsak rapporten ”Disrupting the subscription journals’ business model for the necessary large-scale transformation to open access” där Ralf Schimmer et. al. visar att det redan finns tillräckligt med pengar i det globala publiceringssystemet för att uppnå en sådan omvandling till open access. De cirka 7,6 miljarder Euro som globalt används för att betala prenumerationsavgifter skulle kunna styras om och återinvesteras för att täcka kostnader i ett öppet tillgängligt publiceringssystem.

En sådan omvandling skulle innebära att samtidigt som de befintliga tidskrifterna finns kvar med sina väletablerade funktioner, till exempel sakkunniggranskning och varumärkesvärde, så skulle de underliggande betalningsströmmarna genomgå en övergripande omstrukturering. En sådan omvandling kan emellertid enbart genomföras på en global skala och genom att konsensus uppnås mellan världens forskningsorganisationer. Det krävs alltså en samsyn och delad insikt i att de pengar som för närvarande är inlåsta i ett prenumerationssystem måste dras tillbaka och återanvändas i ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Bibliotekens budgetar ska inte belastas ytterligare utan istället ses som en huvudsaklig källa för att möjliggöra en omvandling utan finansiell eller annan form av risk. Målet är alltså att bevara de väletablerade funktioner och tjänster som förlagen erbjuder och som fortfarande efterfrågas av forskarna, samtidigt som det nödvändiga betalningsflödet omdefinieras och omorganiseras till ett system med öppet tillgängliga publikationer.

De senaste åren har den öppna tillgången till vetenskapliga publikationer ökat påfallande. Artiklar som publiceras open access är det som ökar mest inom vetenskaplig publicering och har nu nått en marknadsandel på 13% (i denna summa är inte publiceringar i hybridtidskrifter inräknade, vilka också har ökat). Varför är det då så att även om denna ökning av open access-artiklar innebär en minskning av artiklar i prenumerationsbaserade tidskrifter så återspeglas inte denna tendens i skiftet från prenumerationskostnader till open access-avgifter? Hur kan det vara så att en traditionell publiceringsmodell som i ett modernt, web-baserat ekosystem så uppenbart är dysfunktionell och förlegad, inte bara har överlevt utan faktiskt fortsätter att vara attraktiv för forskarna och de stora förlagen därmed gör större vinster än någonsin? Vad är det som skulle krävas för att skynda på omvandlingen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem?

Med sitt ”white paper” vill författarna alltså visa att det redan finns tillräckligt med pengar i systemet för att uppnå en sådan övergripande omvandling till open access-publikationer. Som nämnts ovan används ca 7,6 miljarder Euro  globalt för att betala prenumerationsavgifter. Målet är att dessa pengar styrs om och återinvesteras för att täcka kostnader i ett publiceringssystem för open access-tidskrifter. 2013 registrerades ca 1,5 miljoner utgivna artiklar i prenumerationsbaserade tidskrifter i Web of Science. Detta innebär en genomsnittlig kostnad på 5 000 Euro per artikel, som är inlåsta bakom så kallade paywalls. Rundas antalet artiklar upp till 2 miljoner (för att även inkludera artiklar som inte är indexerade i WoS) blir den genomsnittliga kostnaden 3 800 Euro per inlåst artikel. Detta är alltså den summa som redan nu, i ett prenumerationsbaserat låst publiceringssystem, betalas per artikel genom bibliotekens budgetar. Genom att samla in data från forskningsinstitutioner och forskningsfinansiärer har Max Planck börjat bygga upp en öppen databas på GitHub över APC-kostnader. Siffror från fakturor i Tyskland visar en genomsnittlig kostnad på drygt 1 200 Euro i APC-kostnad per open access-artikel. Även data från Österrikes forskningsfinansiär FWF, SCOAP3 samt Wellcome Trust har används i en uträkning av genomsnittlig APC-kostnad för att visa att författaravgifterna sällan överstiger 2 000 Euro per open access-artikel. Detta visar att den genomsnittlig APC-kostnaden  för open access-artiklar alltså är lägre än de kostnader per artikel som i nuläget betalas för prenumerationer av låsta tidskrifter.

CfP Elpub 2016 i Göttingen

*** Apologies for cross postings ***

Call for Papers

20th International Conference on Electronic Publishing (Göttingen, Germany)

Positioning and Power in Academic Publishing: Players, Agents and Agendas

7-9 June 2016, Göttingen, Germany

Conference web site: www.elpub.net

FB: https://www.facebook.com/ELPUBConference

Twitter: https://twitter.com/Elpub2016

 

Proceedings will be published open access by IOS Press. Selected papers will be published in a special edition of the Journal Information Services & Use.

SCOPE

The International Conference on Electronic Publishing (Elpub) reaches its 20th anniversary! Elpub 2016 continues the tradition, and brings together scholars, publishers, lecturers, librarians, developers, entrepreneurs, users and all other stakeholders interested in issues regarding electronic publishing in widely differing contexts.

Elpub 2016 will have a fresh look on the current ecosystem of scholarly publishing including the positioning of stakeholders and distribution of economic, technological and discursive power. Elpub will also open the floor for emerging alternatives in how scholars and citizens interact with scholarly content and what role dissemination and publishing plays in these interactions. Questions to be raised include: What is the core of publishing today? How does agenda setting in emerging frameworks like Open Science function and what is the nature of power of the referring scholarly discourses? How does this relate to the European and world-wide Open Science and Open Innovation agenda of funders and institutions, and how does this look like in publishing practice?

The conference will investigate the position and power of players and agents, – e.g. scholars and their networks, legacy and academia-owned publishers, research institutions and e-infrastructures – as well as their respective agendas. When looking at these interlinked topics, we aim to sharpen the view for current challenges and ways forward to reshape the publishing system. You are most welcome to join us in this exciting discussion!

Topics include but are not restricted to:

Enhancing publishing, access and reuse

  • Publishing models on the move (business and funding models, tools, services and roles)
  • Open access revisited (publishing solutions, mandates and compliance, licenses, recommendations, disciplinary initiatives)
  • New publishing paradigm (data publishing and citation, open pre/post publication peer review, executable papers, nano-publications)
  • Interoperability and standards (metadata, identifier, vocabularies, repository integration, scalability, middleware infrastructure)

Quality, trust, skills and competencies

  • Research integrity (authorship and contributor roles, scientific rigor, fraud and paper retraction, reproducible research)
  • Ethical and legal issues (authority, reliability, trust, copyright, privacy)
  • New types of quality assurance (user comments, pre/post publication (open) peer review, etc.)
  • Maintaining high quality standards (cost transparency, management and monitoring of publication costs)

Transforming digital collections

  • Digital collections as data, from processing and visualisation to data citation and new types of publications
  • User engagement and interaction (strategies and incentives, models for participatory projects/experiments, data quality and management, open science, crowd-sourcing)
  • Reader / Information seeking behaviour and testing
  • Enhanced research infrastructures and publishing environments (digital humanities, tools, workflows, interoperability, digital editions)

Data mining and knowledge discovery

  • Big Data and its role in publishing (including use cases, technologies)
  • Text and data mining (natural language processing, text harvesting, dynamic formatting)
  • Open Data, Open Linked Data (solutions, methods, tools, open data challenges)
  • Association mining (knowledge linking, discovery, presentation)
  • Visualization (clustering, graphs, knowledge maps, augmented reality)
  • User behavior and personalization technologies (user studies, social tagging, recommendation services)

Measuring impact and reuse

  • Social networks and interaction analysis (author collaboration trends, publication trends)
  • Bibliometrics and Altmetrics
  • Author identifiers and profiles, citation and attribution

Submission

All submissions are subject to peer review. For each accepted paper, at least one author is expected to register for the conference to present the paper. Inclusion in the proceedings is conditional upon registration of at least one author per paper.

Moreover, upon submitting a workshop or demonstration, the proposers commit that in case their submission is accepted, all people committed to support the event (speakers, lecturers, panel members, etc.) will physically attend and coordinate it.

Papers submitted to this conference must not have been accepted or be under review by another conference or by a journal. The accepted papers will be published by IOS Press in a digital format open access conference proceedings book. Papers will be indexed in DBLP, Scopus and other abstracting and indexing services.

After the conference, selected papers will be published open access in the journal Information Services & Use (http://www.iospress.nl/journal/information-services-use/) under a Creative Commons license, subject to suggested alterations and suitable expansion of the work.

Furthermore, all accepted papers and posters will be archived at the Elpub Digital Library: http://library.elpub.net/. All contents published in the Elpub proceedings are distributed open access via the conference archive under the terms of the Creative Commons Attribution license, which permits unrestricted use, distribution and reproduction in any medium, provided that the original work is properly cited.

Paper submission and review will be managed via the EasyChair system. To submit a paper, please use the appropriate template and follow the specific instructions available at the conference website (http://www.elpub.net).

All full papers, short papers and posters must be written in English and submitted via the EasyChair submission system in PDF format.

Submission guidelines

All submissions should be made via EasyChair. For all submissions follow the EasyChair link instructions and tools which are available at the following URL: https://easychair.org/conferences/?conf=elpub2016

Contributions are invited for the following categories:

  • Full papers (manuscript up to 10 pages)
  • Short papers (manuscript up to 6 pages)
  • Posters (abstract min. of 500 words submission and then with the option to publish a manuscript between 2 – 4 pages if the authors choose).
  • Workshops (abstract min. of 500 words)
  • Demonstrations (abstract min. of 500)

Important dates

26 October 2016 Call for Papers

1 November 2015 Submission Site Open

15 December 2015 Submission Deadline

8 February 2016 Author Decision Notification

7 March 2016 Submission of Camera Ready Version

15 April 2016 Early Bird Registration Deadline

20 May 2016 Final Registration Deadline

7-9 June 2016 Conference

 

Conference dates and location: 7-9 June 2016, University of Göttingen, Germany

Conference Host: University of Göttingen

General Chair: Birgit Schmidt, University of Göttingen, Germany

Programme Chair: Fernando Loizides, University of Wolverhampton, UK

Programme Committee

Ana Alice Baptista, University of Minho,Portugal

Margo                Bargheer          University of Goettingen        Germany

Chiara                Bearzotti           Max Planck Institute for Metereology           Germany

George              Buchanan         City University London            UK

Leslie                  Chan                   University of Toronto               Canada

Jan                      Engelen             Katholieke Universiteit Leuven                         Belgium

Paola                  Gargiulo            CINECA              Italy

Stamatios         Giannoulakis   Cyprus University of Technology                      Cyprus

Herbert             Gruttemeier   CNRS                  France

Arunas               Gudinavicius   Vilnius University                       Lithuania

Alexia                 Kounoudes      Cyprus University of Technology                      Cyprus

Peter                  Linde                  Blekinge Institute of Technology                      Sweden

Natalia               Manola              University of Athens                Greece

Eva                      Méndez Rodríguez                    Universidad Carlos III de Madrid                      Spain

Pierre                 Mounier           Open Edition   France

Panayiota         Polydoratou    Alexander Technological Education Institute of Thessaloniki                         Greece

Andreas            Rauber              TU Wien            Austria

Laurent             Romary             DARIAH             Germany

Anthony           Ross-Hellauer University of Gottingen          Germany

Andrea              Scharnhorst     DANS-KNAW  Netherlands

John                   Smith                 University of Kent                     UK

Josef                  Steinberger     University of West Bohemia Czech Republic

Niels                   Stern                  NORDEN           Denmark

Xenia                  van Edig            Copernicus Publications          Germany

Jens                    Vigen                 CERN                  Switzerland

Marios               Zervas                Cyprus University of Technology                      Cyprus

 

Looking forward to your contributions to Welcoming you the conference,

Birgit Schmidt and Fernando Loizides

ElPub 2016 Chairs

 

———————————————————-

 

Webinarium om Open Access i Horisont2020

Det åligger alla projekt som finansieras med medel från Horisont2020 att publicera sina forskningsresultat i sakkunniggranskade artiklar som är öppet tillgängliga, alltså open access. Med detta åtagande kan ett flertal frågor uppstå, till exempel: vad är det som ska deponeras och var, hur kan open access säkras, vad ínnebär open access och hur kan det stärka forskningen? Syftet med OpenAIRE är att underlätta och främja utvecklingen av open access samt tillhandahålla information om och verktyg för open access.

Vill du lära dig mer om open access och EU:s föreskrifter om open access-publikationer i Horisont2020 samt få veta mer om vilka tjänster som OpenAIRE kan erbjuda? Nu på måndag 19 oktober, 12.00 am-01.00 pm, sänds ett webinarium som leds av Inge Van Niewerburgh, Ghent University.

Webinariet kommer att spelas in och ppt-bilderna finns tillgängliga här. Vill du få länken skickad direkt till dig går det bra att ange detta i anmälningsformuläret.

För att delta logga in på denna sida och ange koden: 1910

Allt du behöver är en internetuppkopplad dator med ljud. Kontrollera vid behov din dator här: www.instantpresenter.com/systemtest

Har du vidare frågor kontakta: info@openaccess.be eller beate.eellend[at]kb.se

Webinarium om “FP7 Post-Grant Open Access publishing funds pilot”

Vill du lära dig mer om EU:s FP7 post-grant open access pilot? På torsdag 15/10 arrangerar OpenAIRE ett webinarium om grundläggande funktioner, tekniska krav och kriterier för att ansöka om medel.

Webinariet leds av Pablo de Castro (Open Access Project Officer – LIBER) och är indelat i två delar. I den första delen presenteras bland annat följande teman:

  • Hur FP7 post-grand open access pilot fungerar.
  • Hur organisationer och institutioner kan samarbeta med LIBER och OpenAIRE för att stödja genomförandet av piloten.
  • Hur ansökningssystemet används.

Under den andra delen av webinariet finns det möjlighet att ställa och få svar på de frågor man har.

Resultaten från pilotstudiens andra uppföljning kommer också att presenteras. 30 september hade 52 ansökningar beviljats finansiering för ren OA-publicering (46 artiklar och 6 böcker). Detta är mer än en dubblering av antal beviljade ansökningar, jämfört med den första rapporten som presenterades i augusti. Storbritannien och Spanien har beviljats flest ansökningar – 16 respektive 12 artiklar – medan Sverige har beviljats 1 ansökan. Den genomsnittliga kostnaden för APC:er är 1,352 Euro.

Andelen svenska publikationer i open access-tidskrifter ökar stadigt

I dagarna publicerade Vetenskapsrådet sin rapport ”Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv”. Analyserna i rapporten ingår i det kunskapsunderlag som Vetenskapsrådet har sammanställt, bland annat för att bidra med underlag till regeringen inför den kommande forskningspropositionen. I rapporten presenteras bibliometriska analyser av svensk forskning vad gäller produktionen av vetenskapliga publikationer samt citeringsgenomslag. Datan i analyserna är hämtade ur Thomson Reuters databas Web of Science, där såväl Science Citation Index Expanded®, Social Science Citation Index® och Arts and Humanities Citation Index® ingår. I rapporten är publicering i open access-tidskrifter ett av flera teman.

I rapporten uppskattas att cirka 12% av världens open access-tidskrifter återfinns i Web of Science. Andelen artiklar i open access-tidskrifter har sedan början av 2000-talet också stadigt ökat, såväl i Sverige som internationellt. 2013 publicerades 13% av den svenska produktionen i open access-tidskrifter med helt fri tillgänglighet, så kallad guld open access. Detta är något högre än världsgenomsnittet. Med detta sagt är det av betydelse att uppmärksamma att andelen open access-artiklar starkt varierar mellan olika ämnesområden, med 5% som minsta och 20% som högsta andel. De ämnesområden med högst andel både i Sverige och resten av världen, är geovetenskap, biomedicin, biologi och klinisk medicin medan humaniora, informations- och kommunikationsteknik, kemi och teknik har en relativt låg andel artiklar i open access-tidskrifter. I sin rapport poängterar Vetenskapsrådet att detta delvis kan bero på olika täckningsgrader i Web of Science men även på att det inom olika ämnesområden finns olika traditioner för publicering i open access-tidskrifter. En sådan skillnad mellan publiceringstraditioner kan vara att vissa ämnesområden i högre utsträckning väljer att parallellpublicera en så kallad pre-print version av artikeln i ett digitalt arkiv, d.v.s. grön open access, eller betalar för att göra publikationer fritt tillgängliga i traditionella prenumerationsbaserade tidskrifter, så kallad hybrid open access.

Vad gäller medelciteringen för svenska open access-artiklar är den högre än världsgenomsnittet. Detta gäller generellt för de olika ämnesområdena och det verkar även finnas en viss, om än osäker, korrelation mellan medelcitering och andel open access-artiklar.

 

Referenser: Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv. Vetenskapsrådets rapporter. 2015