ESAC:s workshop om effektiv hantering av författaravgifter

Idag hanteras avgifter för open access-publicering på flera sätt hos inblandade parter –förlag, finansiärer, forskare, bibliotek och offentligt finansierade forskande myndigheter och lärosäten. Den 9-10 mars deltog därför Annica Wentzel och Camilla Smith från Kungliga biblioteket på ESAC:s workshop i Wien med temat ”Putting pay-as-you-publish into practice: Towards an automated APC handling”.

Annica Wentzel och Camilla Smith utanför Bundesministerium für Bildung (BMB). Foto: Solveig Wikstrøm

Workshoppen handlade om praxis kring offset- och open access-avtal samt rekommendationer för hantering av författaravgifter. Under de två dagarna stod tre teman i fokus:

  • Författar- och artikelidentifiering & verifiering
  • Information om finansiärer & finansiering
  • Fakturering & rapportering

Deltagarna var överens om att förlagen bör automatisera processen för identifiering av författare och open access-artiklar, så långt det är möjligt. Bland annat diskuterades användning av standardiserade identifikatorer som ORCID för forskare och Ringgold för organisationer. Ett problem som särskilt framhölls var den komplexa situationen när en forskare byter affiliering och hur det ska hanteras.

När det gäller att identifiera vilken organisation som ska betala författaravgifterna blir användningen av rollen ‘corresponding author’ alltmer vedertagen. Det behövs dock en mer tydlig definition av begreppet. Under workshoppen framkom det också att uppgifter om vem som finansierat författaravgifterna är otydliga, vilket  gör det svårt att etablera gemensamma arbetssätt.

Deltagare på ESAC:s workshop. Foto: Annica Wentzel

Deltagarna var eniga kring behovet av standardiserade metadata om fakturerade artiklar direkt från förlagen. Slutligen diskuterades vilka uppgifter som bör specificeras i förlagens fakturor för en effektiv hantering av författaravgifter.

Resultatet av workshoppen har nu publicerats i form av rekommendationer: ”Customer Recommendations for Article Workflows and Services for Offsetting” (1st Draft, March 2017).

Publicerat i ESAC, Finansiering, Författaravgifter, Licenser, Nyheter, OA_Intact, Open Access, Vetenskaplig publicering, Workshop | Lämna en kommentar

Stor ökning av antal beviljade ansökningar från Sverige i FP7 Post-Grant Open Access Pilot

Från mars 2016 till mars 2017 ökade antalet beviljade ansökningar från Sverige i FP7 Post-Grant Open Access Pilot från 10 stycken till 23 stycken.

Piloten har pågått sedan 30 maj 2015 och det återstår enbart två månader innan projektet har nått sitt slut. Hittills har 799 ansökningar till medel för publiceringsavgifter för forskningsprojekt inom FP7 beviljats. 743 av dessa har gällt forskningsartiklar och 43 har gällt monografier och böcker. Resterande är konferensrapporter eller kapitel i böcker.

Läs mer i den 9:e rapporten här.

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Swedish OpenAIRE event “Opportunities in Open Science”

This blog post was previously posted on the OpenAIRE blog

On January 19th the National Library of Sweden organised a national OpenAIRE seminar, in collaboration with the Swedish Research Council and Vinnova, the Swedish Agency for Innovation Systems.

Recordnings and ppt-slides are available here.

This is a summary of the seminar:

Gunilla Herdenberg, National Librarian and Director General of the National Library of Sweden, opened the seminar ”Opportunities in Open Science”, which was held in a full auditorium at the National Library of Sweden on the 19th of January 2017. Gunilla Herdenberg welcomed the considerable interest shown for the seminar, which was a joint arrangement by the National Library of Sweden, the Swedish Research Council and Vinnova. The National Library of Sweden has a government assignment to coordinate the implementation of national principles for Open Access to scientific publications.

“We know that nation-wide collaboration between stakeholders is needed in order to achieve the goal of Open Access.”

Sven Stafström, Director General of the Swedish Research Council also welcomed the audience and noted that the seminar constitutes an important opportunity to discuss the significance of Open Access for Sweden. The Swedish Research Council has a certain interest in Open Access, having a government assignment to meet the goals set out in the Research Bill, but Sven Stafström also stressed that the issue is far-reaching.

Making research more accessible to the general public underpins the work against post-truth and false news. Benefiting society at large is also part of Open Science”.

Jean Claude Burgelman, Head of Unit, Directorate General for Research and Innovation of the European Commission held the opening address, stating that Open Science is already a reality today and something which will become increasingly apparent in the coming few years.

“Open Science can be compared to e-commerce, and its effect on economic transactions. Digitisation is changing the nature of science and how we value publishing and the merit system.”

Jean Claude Burgelman asked the audience to ponder the speed of development, what it was like in 2010, what it is like today and what it will be like in five years time. Today new digital possibilities enable researchers to publish a peer-reviewed article within one month instead of it taking two years, as was previously the case.

“If you publish your research in a blog instead of in Nature, how will it be assessed in five years time?”

Jean Claude Burgelman emphasised that the development will bring increased value to the taxpayers and a more sound relation between science and society, but there are many issues to take into consideration and much work still to do. Measures have to be taken to address key issues about the system for financing scholarly publishing, how to measure and evaluate research quality and impact, how to realise Open Data and how to embed Open Science in society through Citizen Science and Open Education.

According to Jean Claude Burgelman, there is already a new ecosystem of services in place, which will change the current situation, and there is wide consensus and a strong will at the European level to realise the Open Science Policy. EU’s ”Open Science Policy Platform”, which Burgelman is operating within, is key for this work and they also consult with and collect stakeholder’s input and best practices, and advise the European Commission directly.

”The Open Science Policy Platform can catalyse ideas but we need to have an overarching view as the research community is divided and we need everyone on board.”

To be able to publish Open Research Data there have to be regulations, but also technical considerations which allow researchers to publish Open Data without them needing to be engineers. Jean Claude Burgelman referred to the FAIR data sharing principles (Findable, Accessible, Interoperable and Re-usable) as a prerequisite for researchers in the European Union to be able to collect, analyse and publish research data without leaving one’s desk.

”Everything is connected. Open Science constitutes a paradigm shift where nothing evolves in a linear fashion but evolves simultaneously. It is difficult, therefore, to create regulations making this transition self-generating and self-perpetuating in order for it continue evolving even at the dissolution of the European Union.”

Beate Eellend, Open Access Coordinator at the National Library of Sweden, commenced her presentation with pointing out that the seminar ”Opportunities in Open Science,” which she has been the main organiser of, is part of the National Library of Sweden’s work as National Open Access Desk (NOAD) for OpenAire.

Beate Eellend emphasised the goals set out in the Swedish Research Bill concerning Open Access, and the fact that stakeholders must now cooperate in order to meet these. As the national coordinating office for Open Access in Sweden, the National Library will, within its government assignment, coordinate the transition to Open Access to scientific publications.

”In regards to publications, we have come a long way, even though we have not yet met all objectives. Concerning research data though, there remains a great deal to achieve, both nationally and internationally.”

Beate Eellend pointed out that transparency on the total cost of publication (TCP) is a very important factor in the shift to Open Access. It concerns having control of both subscription fees and author processing charges (APCs) paid in order to cover the cost of open access publishing. Other important aspects are to create incentives for Open Access and to meausure and evaluate compliance with policy recommendations and mandates by research funders and higher education institutions.

Sofie Björling, Director of the Department of Research Infrastructures, the Swedish Research Council, underlined that cooperation and coordination are important aspects of realising Open Science. The Swedish Research Council will receive the governments assignment to coordinate open research data in Sweden.

”Open Access to scholarly publications and research data are interconnected. The process of making research data accessible requires looking at the whole data management cycle and coordinating stakeholders. Higher education institutions play a key role in this cooperation.

Karin Röding, State Secretary to Helene Hellmark Knutsson, Sweden’s Minister for Higher Education and Research, summarised the goal set out in the Research Bill regarding Open Access to research output. She stated that scholarly publications, as well as research data, should be made openly accessible as soon as possible. To make this possible she emphasised cooperation, as previous speakers had done.

”It feels very satisfying to see representation from all concerned stakeholders, including research funders and higher education institutions.”

Karin Röding also noted that considerable efforts will be needed in order to realise such extensive changes as the transition to Open Access, but that it must be realised by the stakeholders. However, the Ministry of Education and Research have no plans to intervene in this process.

Birgit Schmidt, Scientific Manager of OpenAIRE, Goettingen State and University Library, reported on the work on Open Access to publications and research data respectively. Horizon 2020 is the EU framework programme for research and innovation, which stipulates that Open Access should be the norm and that open access to publications should be ensured, and publications should be deposited, as soon as possible. OpenAIRE supports researchers depositing their publications within the stipulated 6-12 month embargo period. OpenAire offers the possiblity to publish with Zenodo if there are no other possible repositories available to a researcher. ”It is reasonable to expect that researchers should plan how to reach the highest possible degree of Open Access. This could mean describing which route to take to accomplish this in the research proposal,” said Birgit Schmidt.

The advice Birgit Schmidt gave to researchers was: ”Give it a try. Negotiate with your chosen publisher. Press for Open Access. Do not bend. If they say no, opt out of publishing with them”.

To reach the goal of Open research data, the European Union is backing a standard for data management called FAIR, which stands for Findable, Accessible, Interoperable and Re-usable. The objective is to secure the highest possible level of access to research data, which could mean using open, non-proprietary formats, for example CSV instead of Excel.

A very important aspect of FAIR is that one can choose NOT to publish data, e.g. on grounds of ethical concerns or commercial reasons. A central tenet of Open research data is not only to make research output visible, but also the method, such as workflow, tools, code etc.

 The FAIR-project has produced guidelines and a template for Data Management Plan (DMP), to assist researchers in planning on how to save and license research data in an accessible way.

”Give it a try, it is actualy quite simple. For support, please contact OpenAIRE’s helpdesk.”

A panel of researchers with experiences in Open Science discussed and shared best practices.

Sara Hägg, Associate Professor, Karolinska institutet: ”Open research data empowers my genetic research which would not have been possible had I not had access to these open structures. In part it concerns getting access to the big data needed, partly due to the fact that I can immediately use the results of other studies in my own research. A challenge in the field of Open Science is that many researchers work in ignorance of each other, even while working with the same data.”

Dick Kasperowski, Senior Lecturer, The University of Gothenburg: “The possibilities are endless. There is, for example, enormous interest among citizens to contribute data to projects like “Galaxy Zoo.” It is a goldmine if we can make use of such Citizen Science. Data driven research is a development which will bring about a paradigm shift. The challenge facing us now is to develop protocols that will facilitate data access and sharing.”

Björn Nystedt, Head of Facility, SciLifeLab: “It is of course extremely useful and efficient with Open Science, which many have pointed out today, but it is also great fun. The party has just begun. Now is the time to learn how to handle this big data we will get access to, since it will demand a completely new level of science. Ethical issues must also be addressed openly as Google will soon find out whether you have Alzheimers long before you learn about it yourself.”

Lukas Smas, Senior Research Fellow, Nordregio: “The party has certainly only begun, so we do not yet now what is going to happen. Among many good things there will also be much that will be difficult with this transition. Many parties are involved in a project and many expectations will clash. In successful projects there should be a win-win situation, so it is important at the outset to take a clear stance so that all parties are aware of current practice and principles.”

The concluding dialogue on some of the challenges Sweden faces with Open Science, was held by a panel comprising representatives from the scientific community, business and the public sector.

Jens Hjerling-Leffler, Associate Professor, Young Academy of Sweden: “The most important thing is not to discuss the positive aspects alone, since they are so incredibly obvious. There are for example financial issues which must be solved. We must not create a system whereby researchers pay to publish, which would then be exploited by scholarly journals.”

Eva-Marie Rigné, Research and Development Officer, Swedish Association of Local Authorities and Regions: “How will knowledge created outside of universities and research organisations be included, for example research carried out at a clinic of a regional hospital? We have discussed this issue with the Swedish Research Council and how such research results can be included in the national publications database SwePub, but as yet have reached no solution.”

Jan-Eric Sundgren, Senior Adviser, Association of Swedish Engineering Industries: “Since this is only the “beginning of the party,” we must ensure that the business community is involved in these issues going forward. This is not the case today. If I were to go to my colleagues and ask: “What do you know about Open Science?” the answer would be: “What?”. My experience from Volvo is that Open Science can bring great opportunities, but companies are very different from each other, and they exist primarily to create value for their shareholders, not to create knowledge per se. There has to be an opt-out clause, therefore, when companies participate in research projects. It is also of importance to regulate ownership of Open research data.”

Annelies Wilder-Smith, Professor, Norrland’s University Hospital, Umeå University: “Open Science is fundamental in the work on the Zika virus, and there is no way around this development. However, we must be aware of the risks, one of which is data violation and its use in unethical ways.”

This text is written by Dag Kättström, Freelance Journalist and published under a CC-By license.



Publicerat i EU, Horizon 2020, Konferenser, Nyheter, Open Access, OpenAIRE, Vetenskaplig publicering, Vetenskapsrådet | Lämna en kommentar

Inför en enda licens för open access

I en debattartikel i tidningen Curie argumenterar Laurent Fournier, licenshandläggare på Kungliga biblioteket, för en av de mest generösa licenserna, Creative Commons Erkännande (CC-By), som standard. Läs hela debattinlägget här.

Publicerat i Creative Commons, Licenser, Nyheter, Open Access | Lämna en kommentar

OAI10 Workshop in Geneva 21-23 June 2017

The OAI10 CERN-UNIGE Workshop on Innovations in Scholarly Communication is taking place at University of Geneva, Geneva, on 21-23 June 2017. The meeting’s web site is

There are six plenary sessions:

  • Technical Session
  • Copyright and Licensing
  • OA Transformation – From Subscription to OA
  • OA Outside the Academy
  • Social Media as a Research Data Source
  • The Future of Repositories

The tutorials, which start the Workshop on Wednesday, are devoted to:

  • Open Science Café ”all you ever wanted to know about open science but were afraid to ask”
  • Interoperability for Discovery and Navigation: ResourceSync and Signposting
  • An IP-law Perspective on Research Data Usability and Interoperability
  • Playing the Name Game: Best (and Worst) Practices for Collecting and Using ORCID iDs
  • Authoring, annotations, and notifications in decentralised Web
  • All Aboard! Open Science Workflows for Widespread Adoption

Instead of breakout groups, an ”unconference” will take place on Thursday afternoon. It will allow participants to propose, vote on and run sessions themselves.

There will also be 30+ posters displayed, with a minute-madness session for authors to present them. We will soon issue a call for posters.

The OAI Workshops provide a space for all those interested in developments in scholarly communication to come together to learn from each other, to exchange ideas, and to hear papers from leading experts in the field. They are rather prominent European events in the year in which they are held. Registration is open at

The OAI Organisers (see look forward to meeting you all in Geneva in June.

From the OAI10 Organising Committee with cheers

// Ulf Kronman, Kungliga biblioteket för Jens Vigen, CERN 

Publicerat i Möten, Nyheter | Lämna en kommentar

OpenAIRE Newsletter February 2017

If you can’t see this e-mail, view it online

Connecting e-Infrastructures through facts in literature

Making archeological data more discoverable, accessible, interconnected,  complete

1.Ariadne smallHow is a rural settlement in England related to the ”Inheritance, ecology and the evolution of the canoes of East Oceania”? The ARIADNE e-Infra ecosystem recently developed linkages to OpenAIRE. Using text mining we idenitifed ~300 relations from Grey Literature Reports by the Archaeological Data Service (ADS) and OpenAIRE publications, covering the broader archaeological field, including anthropology, biology, palaeontology, ceramics, architecture.
Read More
- - -

The EU is alive with the sound of copyright reform!

Looking at the process of EU copyright reform with a focus on the issue of  text and data mining

2 smallIt is an exciting time at European level if you are involved in copyright reform and access to data. Launched by the European Commission in September 2016, a proposal on copyright in the Digital Single Market is currently making its way through the European Parliament. This involves a fairly complex procedure where the original text is examined, debated  and amended by parliamentarians  in a number of selected committees. One MEP (in this case Therese Comodini-Cachia) is given the mammoth task of steering the parliament Report to a final plenary vote scheduled to take place in July of this year.
Read More

- - -

Research data management training materials

Supporting and facilitating your research data management

3a EUDAT logo smallLooking for training materials on research data management? Check out the EUDAT training programme and Research data management open training materials collection curated by Laura Molloy on Zenodo.
Read More

- - -

February open access and open science policy news

National Open Access Strategy in Switzerland and National Plan Open Science in the Netherlands

4 cover nationaal plan open science smallThe Rectors’ Conference of Swiss Higher Education Institutions adopted a national Open Access Strategy, which envisages that all publicly funded publications must be freely accessible by 2024. And National Plan Open Science in the Netherlands calls for full open access to publications in 2020; making research data optimally suited for reuse; examining together how open science can be an element of the evaluation and reward system for researchers, research groups and research proposals; and establishing a ‘clearing house’ for all information regarding all available research support.
Read More

- - -

Enlighten Your Research launches 2017 call for Eastern Partnership participation EYR@EaP

Combining Science with Technology

6 EYR EAPlogo2 smallCall for Participation is open for researchers from Armenia, Azerbaijan, Belarus, Georgia, the Republic of Moldova and Ukraine to submit proposals that highlight how access to internet and compute technologies could significantly improve their research process. The deadline is midnight CET on Friday 7 April 2017. OpenAIRE will provide guidance on open data and open science to the winning applicants.
Read More

- - -

Next generation repositories – now open for public comments!

Publication of initial outcomes of the COAR Next Generation Repositories Working Group for public comment

7 coar logo smallThe working group presents 12 user stories that outline priority functionalities for repositories. The document, to which you can provide public comments directly, is available here: Public comments are open from February 7 – March 3, 2017.
Read More

- - -

On the road towards a sustainable open access publishing market

Closing workshop of the OpenAIRE FP7 Post Grant Open Access Pilot

8 lighthouse smallApril 20, 2017, The Hague at the National Library of the Netherlands (Koninklijke Bibliotheek). During this workshop, we will not only present the preliminary results from the two-year FP7 Post-Grant Open Access Pilot, but we will also gather input from the participants on a Roadmap towards a qualitative and sustainable open access publishing market – one of the intended outcomes of the Pilot. We invite librarians, open access publishers, OpenAIRE NOADs, researchers and other stakeholders interested in sustainable open access publishing. The workshop is free of charge, but as places are limited, registration is required.
Read More

- - -

Next OpenAIRE Workshop: Legal Issues in Open Research Data

April 4, 2017, Barcelona. Co-associated with RDA 9th Plenary

5B legal workshop smallOpenAIRE is pleased to announce its next workshop! In this interactive workshop we will be exploring the legal challenges of Open Research Data as well as presenting the upcoming OpenAIRE legal study and the data anonymization service developed by the OpenAIRE IT experts.
Read More

Publicerat i Horizon 2020, Nyheter, OpenAIRE | Lämna en kommentar

Anmälan öppen till Mötesplats Open Access 2017

Varmt välkommen att anmäla dig till Mötesplats Open Access 2017!

Konferensen äger rum 26-27 april och arrangeras i samverkan mellan Kungliga biblioteket och Karlstads universitet.

Program och info finns här.

MOA 2017 fokuserar på öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och betonar kopplingen till öppen tillgång till forskningsdata.

Konferensen öppnar upp brett kring olika teman om open access och tittar närmare på ekonomiska och juridiska aspekter samt forskarstöd och incitament. Hur går Sverige vidare mot implementeringen av nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information? Hur kan vi samarbeta nationellt och internationellt för att stödja och stimulera forskarsamhället i omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem? Hur kan forskningsbibliotekens roller och funktioner utvecklas i dessa sammanhang?

Anmäl dig här!

Konferensen spelas in och kommer tillgängliggöras på internet.


Varmt välkomna önskar programkommittén för MOA 2017!

Annelie Ekberg Andersson, Magnus Åberg, Nadja Neumann, Karlstads universitet, Margareta Fathli, KTH; Leif Friberg, Eva Spångberg, Stockholms universitet, Sara Kjellberg, Malmö högskola, Karl Isaksson, Beate Eellend, Kungliga biblioteket

För frågor angående programmet kontakta: beate.eellend[at]

För frågor angående anmälan kontakta: annelie.ekberg-andersson[at]

Publicerat i Konferenser, Mötesplats Open Access MOA, Open Access, Vetenskaplig kommunikation, Vetenskaplig publicering, Workshop | Kommentarer inaktiverade för Anmälan öppen till Mötesplats Open Access 2017

The Impact and Measurement of Open Access. Inspelning av konferensen

Den 14 februari arrangerade OpenAIRE en workshop/konferens på temat ”The impact and measurement of open access”. Konferensen organiserades i samarbete med norska CRIStin och ägde rum på Högskolan i Oslo og Akershus. Presentationerna spelades in och går att titta på här.

The work on international standardisation of statistics and indicators for measuring Open Access is still in its early stages of development. The same goes for mapping and measuring the impact of Open Access on both the research community and society at large. Aiming to make a contribution towards determining the current state of affairs, the OpenAIRE workshop ”Impact and Measurement of Open Access” hope to provide both meaningful insights and a valuable meeting place.

Among the invited speakers are Crossref, the European Research Council (ERC), Knowledge Exchange and many others. One aim of the workshop is to bring together a wide variety of stakeholder groups. E.g. research performing institutions, funders, publishers, research administrators, infrastructure providers, etc.

Publicerat i EU, Finansiering, FP7, Horizon 2020, Konferenser, Open Access, OpenAIRE, Policy, Publiceringsmönster, Vetenskaplig kommunikation, Vetenskaplig publicering, Workshop | Kommentarer inaktiverade för The Impact and Measurement of Open Access. Inspelning av konferensen

Utvärdering av Springer Compact – halvårsrapport 1

Springer Compact är ett så kallat offsetavtal mellan förlaget Springer och 40 svenska organisationer genom Bibsam-konsortiet med stöd av Kungliga Biblioteket och Vetenskapsrådet, som syftar till att kombinera prenumerations- och publiceringsavgifter. Avtalet kommer att utvärderas halvårsvis och utvärderingsgruppen har nu levererat sin första delrapport, som innefattar dataunderlag från juli-augusti 2016.


Uppdraget är att utvärdera konsekvenser och effekter av svenska offsetmodeller utifrån fyra perspektiv: ekonomi, administration, attityder och spridning.

Utvärderingen ska:

  • ligga till grund för fortsatta förhandlingar med Springer och andra förlag,
  • studera om uppfyllandet av svenska lärosätens och forskningsfinansiärers krav säkerställs,
  • undersöka möjligheterna att omdirigera betalningsströmmar beroende på var finansieringen kommer ifrån, samt
  • kunna användas i strategiska diskussioner med lärosätesledningar, forskningsfinansiärer och företrädare från utbildningsdepartementet kring framtida offset-modeller, tak för APC:er i hybridtidskrifter etc.

Den första rapporten som finns tillgänglig via länkarna nedan redovisar hur många artiklar som publicerats inom avtalet och vilket genomslag dessa fått i sociala medier. Den beskriver också den administrativa processen vid två lärosäten för att publicera artiklar med Springer Compact.


Utvärderingsgruppen består av Helena Francke, Högskolan i Borås; Niklas Willén, Uppsala universitet; Ulf Kronman, Kungliga biblioteket; Henrik Aldberg, Vetenskapsrådet; Thomas Neidenmark, Stockholms universitet (sammankallande till och med 2017-02-12) och Lisa Olsson, Stockholms universitet (sammankallande från 2017-02-13).


Summary in English

Springer Compact is an offset agreement between Springer and 40 Swedish institutions negotiated through the Bibsam consortium, supported by the Swedish Research Council and the Swedish National Library. The purpose of the agreement is to get more Swedish articles published as open access and to control expenditure by combining subscription and publishing fees.[1] The Springer Compact agreement will be evaluated biannually throughout the duration of the agreement (mid-2016 to 2018). This document is a summary of the first report, covering July – December 2016.

[1] More on the agreement: (2017-01-10)

Publicerat i Licenser, Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Utvärdering av Springer Compact – halvårsrapport 1

Opportunities in Open Science. Sammanfattning av seminariet 19 januari 2017

Seminariet spelades in och har publicerats på internet. All dokumentation finns tillgänglig här. Nedanstående dokumentation är gjord av frilansjournalisten Dag Kättström.

Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie, hälsade välkommen till det fullbokade seminariet som hölls på Kungliga biblioteket. Det arrangerades av KB, Vetenskapsrådet och Vinnova och intresset hade varit mycket stort, vilket Gunilla Herdenberg välkomnade. Kungliga biblioteket har fått i uppdrag av regeringen att nationellt samordna införandet av principer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

“Vi vet att det behövs ett brett nationellt samarbete mellan alla spelare för att uppnå målen för öppen tillgång”.

Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet hälsade också välkommen och konstaterade att seminariet gav en viktig möjlighet att diskutera vad öppen tillgång betyder för Sverige. Vetenskapsrådet har ett speciellt intresse eftersom man har i uppdrag att genomföra forskningspropositionens mål, men framhöll att frågan är bred.

Att göra forskning mer tillgänglig för allmänheten är ett verktyg i exempelvis arbetet mot faktaresistens och falska nyheter. Att göra gott i samhället är också en del av öppen vetenskap”.

Jean Claude Burgelman, ordförande för EU:s Open Science Task Force inom generaldirektoratet för forskning och innovation, inledningstalade. Han menade att öppen vetenskap (på engelska open science) är verklighet redan idag och det kommer att bli allt tydligare de närmaste åren.

“Öppen vetenskap går att jämföra med vad e-handel har inneburit för transaktioner. Genom digitaliseringen förändras vetenskapens natur, hur vi värderar publicering och karriär.”

Jean Claude Burgelman bad åhörarna att fundera över hur snabbt utvecklingen går, på hur det var 2010, hur det är nu och hur det kan se ut om fem år. Tack vare nya digitala möjligheter kan forskarna idag publicera en referentgranskad artikel på en månad istället för två år.

“Om du publicerar i en blogg istället för Nature, hur kommer det att värderas om fem år?”

Jean Claude Burgelman lyfte fram att utvecklingen kommer att ge mer värde för skattebetalarna och en sundare relation mellan forskning och samhälle, men det är mycket som måste falla på plats och mycket arbete kvar att göra. De punkter som måste åtgärdas handlar om systemen kring finansiering av vetenskaplig publicering, hur man mäter kvalitet och genomslag, hur öppna forskningsdata ska bli verklighet och hur öppen vetenskap blir en del av samhället genom medborgarforskning och öppen utbildning.

Enligt Jean Claude Burgelman har ett nytt ekosystem av tjänster som håller på att förändra villkoren redan uppstått och det finns en bred konsensus och en stark vilja på EU-nivå att driva igenom principerna för öppen vetenskap. EU:s “Open Science Policy Platform” som Burgelman är verksam inom är nyckeln till det fortsatta arbetet och man inhämtar erfarenheter och ger råd direkt till kommissionen.

”Plattformen kan katalysera idéerna, men forskarvärlden är splittrad och vi måste ha alla med oss. Samtidigt som vi måste ha överblicken”.

 För att till exempel kunna publicera öppna forskningsdata måste det finnas regleringar, men också tekniska förutsättningar för att forskare ska kunna publicera öppna data utan att behöva vara ingenjörer. Jean Claude Burgelman lyfte fram “FAIR data sharing” som ett viktigt system för att alla forskare i EU ska kunna hämta, analysera och publicera forskningsdata utan att lämna skrivbordet.

”Allt hör ihop. Det är ett systemskifte och det är inget som händer linjärt, allt händer samtidigt. Det svåra är att skapa regleringar som gör att utvecklingen blir självgenererande och fortsätter även om EU skulle upphöra”.

Beate Eellend, samordnare för öppen tillgång vid Kungliga biblioteket, tog upp att seminariet, som hon lett arbetet med att anordna, är en del av KB:s arbete som kontaktnod inom EU-projektet OpenAIRE.

Hon framhöll att det finns tydliga mål om öppen tillgång i forskningspropositionen, och att det nu är viktigt att alla parter arbetar vidare tillsammans för att uppfylla dessa mål. Detta arbete kommer Kungliga biblioteket samordna inom ramen för sitt regeringsuppdrag gällande öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

”När det gäller publikationer har vi kommit en bit på väg, även om målet inte är uppnått. När det gäller öppen tillgång till forskningsdata har vi en hel del kvar att göra, både nationellt och internationellt.

Beate Eellend underströk att de totala kostnaderna för vetenskaplig publicering är en mycket viktigt faktor. Det handlar om att ha kontroll över kostnaderna från flöden i form av prenumerationskostnader till att täcka publiceringskostnader för öppet tillgängliga publikationer. Andra viktiga faktorer är att skapa incitament för öppen tillgång samt att följa upp och utvärdera de krav och rekommendationer som finansiärer och lärosäten redan har.

Sofie Björling, chef för Vetenskapsrådets avdelning för forskningsinfrastruktur, underströk att samarbete och koordination är viktigt för att göra öppen vetenskap en verklighet. Vetenskapsrådet kommer att få det nationella ansvaret för att genomföra forskningspropositionens intentioner på området öppna forskningsdata

“ Öppen tillgång till publikationer och till forskningsdata hör ihop. Processen att tillgängliggöra forskningsdata kräver att man tittar på hela cykeln och införlivar alla parter i samarbetet. Universiteten har en nyckelroll i denna samverkan”.

 Karin Röding, statssekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, sammanfattade forskningspropositionens mål gällande öppen tillgång till forskningsresultat. Hon konstaterade att vetenskapliga publikationer liksom forskningsdata ska göras öppet tillgängliga så fort som möjligt. För att det ska bli verklighet lyfte hon, liksom flera andra av dagens talare, fram ordet “samverkan”.

“Det känns jättebra att se att det i publiken här finns representanter från alla de parter som måste vara med, inklusive forskningsfinansiärer och universitet”

Karin Röding konstaterade också att det krävs ansenliga insatser för att genomföra den omfattande förändring som detta är, men att arbetet ska genomföras av parterna. Man har inga planer från departementshåll på att gå in och lägga sig i – ännu.

Birgit Schmidt, Göttingens universitetsbibliotek och EU-projektet OpenAIRE, berättade på seminariet om arbetet med öppen tillgång till publikationer respektive forskningsdata.

EU:s forskningssatsning Horizon 2020 stipulerar att open access är standard och att öppet tillgänglig publicering ska ske så snart som möjligt. Man stödjer forskarna att deponera sina publikationer i öppna arkiv så snart som möjligt men inte med längre embargotid än 6-12 månader. OpenAIRE, tillhandahåller också publiceringsplattformen Zenodo om inga andra alternativ är tillgängliga för forskaren

“Det är vettigt för alla forskare att planera och fundera över hur man ska uppnå maximal öppen tillgång. Det kan handla om att redan i ansökan beskriva vilken väg man vill ta”, sa Birgit Schmidt och påpekade att OpenAIRE har en helpdesk med rådgivning.

“Gör ett försök, förhandla med det förlag där du vill publicera. Pressa på för open access. Ge dig inte. Eller välj bort dem”, var tipset från Birgit Schmidt till forskarna.

För att nå målen om öppna forskningsdata satsar EU på en standard för datahantering som fått namnet FAIR, vilket står för Findable, Accessible, Interoperable och Re-useable. Målet är att säkra så hög tillgång till forskningsdata som möjligt. Det kan till exempel handla om att tabeller inte ska sparas i Excel utan i ett format som kan läsas utan specifik programvara.

En viktig aspekt av FAIR är att man kan välja att INTE publicera data, på grund av exempelvis etiska avväganden eller affärsmässiga hänsyn. En central del av öppna forskningsdata är också att man inte bara ska tillgängliggöra resultat utan även metod, såsom arbetsflöde, verktyg, kod etc.

FAIR-projektet har hjälpdokument (Data Management Plan) kring hur man planerar för att spara ner och licensiera forskningsdata på ett tillgängligt sätt.

“Gör ett försök, det är faktiskt ganska lätt”, sa Birgit Schmidt. Även på detta område kan OpenAIRE ge support via helpdesk-funktionen.

En panel med forskare som har erfarenhet av öppen vetenskap i vardagen, diskuterade därefter frågan utifrån sina olika perspektiv.

Sara Hägg, docent på Karolinska institutet:

“Öppna forskningsdata ger min genetiska forskning en kraft som vore omöjlig om jag inte hade tillgång till dessa öppna strukturer. Dels handlar det om att vi får tag i de mängder data som behövs, dels att jag kan använda resultat av andra studier direkt i forskningen. En utmaning på området är att många forskare ovetande om varandra jobbar med samma data”.

Dick Kasperowski, universitetslektor, Göteborgs universitet:

“Möjligheterna är enorma. Det finns till exempel ett jätteintresse bland medborgare att bidra med data, inom projekt som till exempel “Galaxy Zoo”. Det är en guldgruva om vi kan ta tillvara sådan medborgarforskning. Datadriven forskning är en utveckling som kommer att innebär paradigmskiften. Utmaningen nu är att utveckla protokoll som gör det lättare att bidra med och utvinna data.”.

Björn Nystedt, dekanus, SciLifeLab:

“Det är förstås extremt nyttigt och effektivt med öppen vetenskap, vilket många har påpekat idag, men det är också fantastiskt kul. Partyt har bara startat. Nu gäller det att lära sig hantera mängderna data som vi får tillgång till och för det krävs en ny nivå av vetenskap. Det offentliga måste också börja diskutera etiska frågeställningar för snart kommer till exempel Google att veta om du har demens långt innan du själv märker något”.

Lukas Smas, senior forskare, Nordregio:

“Partyt har definitivt bara startat, så vi vet inte vad som kommer att hända. Bland mycket bra finns förstås också mycket som kommer att bli besvärligt med den här transformationen. Många parter är inblandade i ett projekt och många olika förväntningar kommer att krocka. I lyckade projekt ska alla ha något att vinna, så det är viktigt att man redan från början gör tydliga ställningstaganden så att alla vet som vad som gäller”.

Som avslutning diskuterade en panel med representanter från forskarsamhälle, näringsliv och offentlig sektor några av de utmaningar som implementeringen av ett öppet vetenskapssystem kan innebära för Sverige.

Jens Hjerling-Leffler docent, Sveriges unga akademi:

”Det viktigaste är inte att enbart diskutera de positiva aspekterna, för de är så otroligt uppenbara. Det finns till exempel finansiella frågor som måste lösas. Vi får inte skapa ett system där forskare betalar för att publicera sig. Det kommer tidskrifterna att utnyttja”.

Eva-Marie Rigné, forsknings- och utvecklingssamordnare på SKL, Sveriges kommuner och landsting:

”Hur ska kunskap som bedrivs utanför universiteten och de nationella instituten inkluderas? Till exempel forskning producerad på en klinik i ett regionalt sjukhus? Vi har diskuterat med Vetenskapsrådet om hur sådan forskning ska kunna inkluderas i databasen SwePub, men än så länge har vi inte hittat någon lösning”.

Jan-Eric Sundgren, rådgivare till Teknikföretagen och tidigare bland annat i Volvos koncernledning:

”Eftersom detta bara är “början av partyt”, måste man säkra att näringslivet är involverad i frågorna. Idag är så inte fallet. Om jag skulle gå ut till mina kollegor i näringslivet och fråga “vad vet du om open science?”, så skulle svaret bli “va?”. Min erfarenhet från Volvo är att öppen vetenskap ger större möjligheter, men företag är mycket olika och de finns till för att skapa värde för sina ägare, inte för att skapa kunskap. Därför måste det finnas en “opt-out” när företag medverkar i forskningsprojekt. Det är också viktigt att reglera ägarskap av öppna forskningsdata”.

Annelies Wilder-Smith, professor på Umeå universitet.

“I arbetet med Zikaviruset är öppen vetenskap helt grundläggande, så det finns ingen väg runt den här utvecklingen. Däremot måste vi vara medvetna om riskerna. En sådan är att data missbrukas och används på oetiska sätt”.

Seminariet avslutades med mingel som förhoppningsvis ledde till flera goda diskussioner om samverkan för ett öppet vetenskapssystem.

Publicerat i Horizon 2020, Konferenser, Nyheter, Open Access, OpenAIRE, Policy, Publikationer, Seminarier, Vetenskaplig publicering, Vetenskapsrådet | Kommentarer inaktiverade för Opportunities in Open Science. Sammanfattning av seminariet 19 januari 2017