Ökat antal beviljade medel för svensk OA-publicering inom ”FP7 post-grant OA publishing funds”

Den senaste statistiken för inkomna ansökningar till ”post-grant OA publishing funds” visar att 7 svenska publikationer hittills har beviljats finansiering för OA-publicering inom FP7. Detta innebär att Sverige nu ligger på 8:e plats på listan som toppas av UK och Spanien med 36 respektive 26 beviljade ansökningar. Sedan 1/1 2015 har totalt 225 publikationer från 197 projekt beviljats medel. 227,871 Euro har betalats ut med en genomsnittlig APC-kostnad på 1,391 Euro per artikel, 5,612 Euro per monografi och 1,988 Euro per bokkapitel.

För mer info om ”FP7 post-grant OA publishing funds” se t.ex tidigare inlägg i denna blogg här, här och här.

Ett webinarium på temat finns här.

 

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Färdplan för en storskalig omvandling till ett öppet tillgängligt publiceringssystem

Som det tidigare har skrivits om i denna blogg var syftet med Berlin12-konferensen att diskutera en gemensam viljeinriktning för att genomföra en storskalig omvandling från ett låst prenumerationsbaserat system till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Konkret handlar det om hur bibliotekens tidskriftsbudgetar för prenumerationskostnader ska kunna omvandlas till att i stället täcka APC-kostnader. 96 deltagare från 19 länder från Asien, Europa och Nordamerika deltog i diskussionerna kring att stödja, delta i och driva detta initiativ. All dokumentation från konferensen finns samlad här.

Flera presentationer gavs, bland annat av Ralf Schimmer från Max Planck Digital Library som presenterade grundprinciperna och mekanismerna bakom den storskaliga omvandlingen. Denna grundidé bygger alltså på att det, både globalt och nationellt, redan finns tillräckligt mycket pengar i publiceringssystemet för att omvandla det till ett öppet tillgängligt.

Ralf Schimmer presenterade även en färdplan, ”transformation roadmap” för hur en sådan omvandling kan genomföras:

Transformation Roadmap

Arbetet i varje land inleds med att ”Expression of Interest” undertecknas. En nationell kontaktpunkt utses, så kallad NCP (National Contact Point), i varje land för att etablera ett nätverk med nationella organ, intressegrupper och beslutsfattare och för att påbörja ett strategiskt och målinriktat påverkansarbete. Färdplanen delas in i följande fyra faser:

Fas 1: Analys

Öka kunskapen och förståelsen för publiceringsproduktivitet och kostnadsfördelning, nationellt och per lärosäte. Få överblick över nuvarande prenumerations- och APC-kostnader, dvs. stärka kapaciteten att kunna ta fram och anlysera dessa data, t.ex. genom att upprätta en öppen APC-databas.

Fas 2: Organisering

Förberedelser för att omorganisera betalningsflöden och omforma grunderna i avtalen med förlagen. T.ex. införa OA-publiceringsfonder och slå ihop prenumerationskostnader med OA-fonder. Även diskutera principer för ”tak” på APC-kostnader.

Fas 3: Förhandling

Ompröva taktiken gentemot förlagen och bli mer ambitiös i förhandlingar. T.ex. sammanföra prenumerationer och OA i avtalen och sätta off-setting-modeller på agendan. Även inkludera klausuler om text- och datutvinning (TDM). Följa och lära av andra länders tillvägagångssätt och framgångar.

Fas 4: Utbyte

Koppla ihop, samarbeta och utbyta erfarenheter. Nytt möte i Berlin 2017.

 

 

Mer information om denna process följer under våren 2016. För frågor kontakta gärna beate.eellend[at]kb.se

Lästips: Thomas Mattsons inlägg ”OA och biblioteksbudgeten” på sin blogg Bibliotekshorisonten.

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Rapport från Utbildningsdepartementets hearing om open access

Som tidigare informerats om bjöd Utbildningsdepartementet den 16 december 2015 in till en hearing gällande förslaget till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. Deltog gjorde ett hundratal representanter för lärosäten, finansiärer, forsknings- och biblioteksorganisationer samt forskare.

Dåvarande statssekreterare Anders Lönn inledde hearingen med utgångspunkten att Sverige är en av de främsta forskningsnationerna och konstaterade att den öppna tillgången till vetenskaplig information är ett framtidsinriktat och viktigt ämne. Fokus för hearingen var därför att, utifrån förslaget om nationella riktlinjer för öppen tillgång, diskutera hur Sverige och regeringen kan gå vidare i omvandlingen till ett system där vetenskaplig information publiceras öppet tillgängligt. Denna omställning väcker många och komplexa frågor där många aspekter behöver belysas för att falla på plats. En gemensam diskussion behövs där de olika aktörernas roller och betydelser definieras för att alla tillsammans ska kunna arbeta för att nå den angivna målbilden för 2025. Syftet var sålunda att samla in mer kunskap om hur uppdrag och instruktioner ska kunna utformas och vad som ska ingå i den kommande forskningspropositionen.

Departementssekreterare Eva Stensköld underströk att det är regeringens uppfattning att Sverige ska ta en tätposition i omvandlingen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Eftersom föreslagen målbild ligger fast handlar det inte OM detta ska genomföras utan HUR. I linje med Anders Lönn poängterade Eva Stensköld behovet att diskutera de problem som behöver lösas och de åtgårder som krävs för att målbilden ska uppnås. Hearingen var därmed den sista delen i remissförfarandet som ska ge input till regeringens fortsatta arbete. Den presenterade tidsplanen för att ta fram nationella OA-riktlinjer gav följande ramar:

2016: inga direkta uppdrag rörande open access ges till KB eller VR

2016 september: Budgetproposition 2017

2016 oktober: Forskningspropositionen innehåller riktlinjer för perioden fram till 2020 men har ett 10-års perspektiv.

2017: uppdrag ges i regleringsbrev till KB, VR, lärosäten och andra relevanta aktörer

2020: reviderade riktlinjer för 2020-2025 för att uppnå målbilden. Målbilden kan då tas upp för förnyad prövning.

2020: Regeringens forskningsproposition för 2021-2024

Sammanfattningsvis kan sägas att det rådde såväl god stämning som konsensus under hearingen.

Vad gäller den öppna tillgången till forskningsdata konstaterades behovet av nationell överblick över erfarenheter som gjorts inom redan befintliga pilotstudier och projekt samt att de olika disciplinernas skilda villkor och förutsättningar måste uppmärksammas.

Angående den öppna tillgången till vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk kom diskussionen bland annat att fokusera på att omvandlingen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem på många sätt är avhängigt meriterings- tjänste- och resurstilldelningssystemen. Aspekter som Journal Impact Factor (JIF) och denna mätmetods nära koppling till de kommersiella förlagen problematiserades. Det behövs starka incitament för forskarna att publicera sig open access. Det finns vidare ett såväl nationellt som internationellt behov av att få kontroll över både prenumerationskostnader och författaravgifter, så kallade APC (Article Processing Charges), för att underlätta omställningen till ett öppet tillgängligt system. Alternativa publiceringsmodeller för såväl artiklar som böcker behöver uppmärksammas och stödjas för att skapa mångfald i publiceringslandskapet. Här är det också av betydelse att synliggöra olika discipliners publiceringstraditioner och behov.

Det framkom att såväl lärosäten som finansiärer är villiga att samarbeta och ta ansvar i processen att nå målbilden om omedelbart öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk. Här underströks emellertid från de konstnärliga utbildningarna att den konstnärliga forskningens särskilda villkor och behov inte får komma i skymundan.

Läs även Svensk biblioteksförenings rapport från hearingen: http://www.biblioteksforeningen.org/kraftsamling-kring-open-access-2/

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Anmälan öppen till Mötesplats Open Access (MOA) 2016

Varmt välkomna att anmäla er till Mötesplats Open Access (MOA) 2016! Fullständigt program samt anmälningsformulär finns här.

OBS! Sista anmälningsdag 5 april 2016

Publicerat i Mötesplats Open Access MOA, Open Access | Lämna en kommentar

OpenAIRE testar Open Peer Review

OpenEdition är en digital plattform som samlar elektroniska resurser inom humaniora och samhällsvetenskap. Plattformen deltar i OpenAIRE2020 och prövar, tillsammans med det franska Couperin-konsortiet och den miljövetenskapliga tidskriften VertigO, olika vägar inom området ”open peer review” och ”open commentary”. Läs mer om detta i OpenAIRE:s senaste bloggpost.

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Open Science-konferens arrangeras under det nederländska ordförandeskapet i EU

Open Science (öppen vetenskap) är ett prioriterat område under det nederländska ordförandeskapet i EU. Nederländerna är starkt engagerade i open access till vetenskapliga publikationer och forskningsdata och vill påskynda utvecklingen av open science. I samband med detta arrangeras 4-5 april en open science-konferens i Amsterdam. Under konferensen ska bland annat ”the Open Science Policy Platform” lanseras och ett utkast till en gemensam handlingsplan formuleras.

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Dokumentation från Berlin12-konferensen tillgänglig

Agenda, presentationer och rapporter från Berlin12-konferensen 8-9 december 2015 finns nu tillgängliga.

Se tidigare inlägg på OA-bloggen.

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

OBS! CFP MOA 2016 Förlängt datum till 25/1

Mötesplats Open Access 2016

Call for papers: Mötesplats Open Access (MOA)

26-27 april 2016

Arrangeras i samarbete med Stockholms universitet

MOA 2016 öppnar upp brett för olika frågor och teman om open access. Vi utgår från open access av vetenskapliga artiklar och fördjupar oss i den öppna tillgången till konstnärliga verk, forskningsdata, monografier och alternativa publiceringsformer. Vad innebär open access inom olika ämnen? Hur skapar man bäst förutsättningar för open access-publicering grundat i forskarnas arbete?

Open access handlar inte enbart om kommunikation mellan forskare utan minst lika mycket om kommunikation och delaktighet med det omgivande samhället. Forskning sprids och skapas i nya former, på nya sätt och med nya målgrupper. Hur kan forskningsbibliotekens roller och funktioner utvecklas i dessa sammanhang?

Vi välkomnar bidrag som på olika sätt berör ovan beskrivna frågor och teman. Bidrag kan presenteras på två olika sätt:

  • Föredrag (20 min)
  • Open Space Session: delta med poster, demo eller projekt inklusive 1-2 frågeställningar. Presentera kortfattat (One Minute Madness) i plenum och diskutera sedan med konferensdeltagarna under Open Space Mingel. Avslutas med kort sammanfattning av diskussionen i plenum.

Skicka rubrik för din presentation, en kort beskrivning på cirka tio rader samt vilket alternativ du önskar till: beate.eellend[at]kb.se, senast den 25 januari 2016. Har du frågor får du gärna vända dig till Beate Eellend.

Huvudtalare på MOA 2016 är:

Tid: tisdag 26 april – onsdag 27 april 2016 Plats: Aula Magna, Stockholms universitet Tagg: #moa2016

Väl mött önskar programkommittén för MOA 2016!

Birgitta Hellmark Lindgren, Leif Friberg, Jonas Holm, Anna Visuri, Eva Spångberg, Stockholms universitet; Jessica Lindholm, Chalmers; Sara Kjellberg, Malmö högskola; Anders Wändahl, Karolinska institutet; Klemens Karlsson, Konstfack; Margareta Fathli, KTH; Karl Isaksson, Therese Pietilä, Beate Eellend, openaccess.se, Kungl. biblioteket

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

§ 2 – Biblioteken och demokratin. Bibliotekskonferens i Umeå.

29 februari – 1 mars, 2016 arrangerar Svensk biblioteksförening, Umeå universitet, SLU och Sveriges depåbibliotek och lånecentral tillsammans med Umeå kommun m.fl en bibliotekskonferens som utgår ifrån det biblioteksgemensamma ändamål som beskrivs i Bibliotekslagen.

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

Talar gör bl.a. Olle Terenius, SLU på temat Wikipedia som verktyg för kunskapsförmedling, Beate Eellend, KB om ”open access” och bibliotekens betydelse i den öppna vetenskapens tid samt Katarina Wiberg, Svensk biblioteksförening & Mikael Sjögren, Umeå universitetsbibliotek om rapporten ”Effektiv vetenskaplig kommunikation – för forskning, utbildning och nyttiggörande”.

Sista anmälningsdag är 17 februari. Programmet i sin helhet finns här: § 2 Biblioteken och demokratin

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Mot en modernare och mer europeisk upphovsrätt – Utbildning, forskning och kunskap prioriterade områden

Text skriven av Jonas Holm​, jurist vid Stockholms universitetsbibliotek

Efter närmare ett par års arbete har EU-kommissionen nu presenterat närmare detaljer kring de förändringar som kommissionen vill se i medlemsländernas upphovsrättslagstiftning.

Arbetet har beretts genom att hänsyn tagits både till EU-parlamentets viljeförklaring och till prioriteringarna för ordförandeskapet i unionen, som vid årsskiftet lämnas över från Luxemburg till Nederländerna.

En bred palett av intresseorganisationer och unionens medborgare har också fått säga sitt. Den europeiska bibliotekssektorn har i den här processen representerats av LIBER och inte minst av mig själv som ordförande i LIBER:s upphovsrättsliga expertgrupp.

Flera prioriterade områden är intressanta för bibliotekssektorn

En reform av upphovsrätten under parollen ”Digital Single Market” var en av kommissionsordföranden Jean Claude Junckers tio prioriterade områden då den nya kommissionen tillträdde.

Målet har varit att med den inre marknaden som grund åstadkomma en ”modernare och mer europeisk upphovsrätt”, givet att alla medlemsländer idag har sin egen territoriella upphovsrätt medan de verk som skyddas i allt högre utsträckning lever sina digitala liv oberoende av nationsgränser.

EU-kommissionen lägger fram sina förslag stegvis under våren 2016

Istället för ett sammanhållet förslag som ersätter det nu gällande Infosoc-direktivet från 2001 (reglering av upphovsrättsliga undantagsregler som på frivillig basis får implementeras i medlemsländerna), kommer kommissionen att lägga fram sina förslag stegvis under våren. Detta förmodligen av strategiska skäl då varje ansats till upphovsrättsreform är en kontroversiell fråga i parlamentet.

Främjande av gränsöverskridande tillgång till upphovsrättsligt skyddade verk

Första prioritet är Cross Border Access – att främja gränsöverskridande tillgång till upphovsrättsligt skyddade verk. För att balansera olika motstridiga intressen och territoriella marknader är ett första steg i en sådan riktning ett förslag kring regler om portabilitet.

För att nämna ett exempel kan du som EU-medborgare märka detta genom att du ska kunna använda dina streamingtjänster såsom Spotify och Netflix på resa i andra unionsländer, och inte bara i Sverige.

Undantagsregler för att underlätta för användare med visuella funktionsvarianter (synskador)

Förslaget om Cross Boarder Access läggs fram tillsammans med förslaget att förhindra geoblocking. För att exemplifiera är detta något medborgaren kan stöta på när hen försöker använda sig av SVT Play utomlands eller försöker se videoklipp på YouTube och möts av texten ”The content provider has not made this clip available in this region”. I första förslagsomgången kommer EU också att ansluta sig till WIPO’s Marrakeshavtal.

Undantagsregler från upphovsrättsskyddet som ska gälla gemensamt i alla medlemsländer

”Access To Knowledge”, utbildning och forskning är prioriterade områden. För biblioteks- och högskolesektorn kan det komma att innebära bättre möjlighet att digitalisera, bevara och tillgängliggöra och utbyta information och skapade alster på nätet över nationsgränserna.

Det kommer också att innebära att den undantagsregel för illustration i vetenskaplig framställning som redan idag finns i svensk lag görs unionsgemensam.

LIBER välkomnar särskilt att samma förslagsomgång innehåller en undantagsregel för Text and Data Mining, även om LIBER oroar sig för förslagets utformning där ett villkor ställs om användning endast för vetenskapliga syften.

Det kommer också att införas ett så kallat panoramaundantag vilket möjliggör fotografering av upphovsrättsligt skyddade verk som finns placerade i offentliga miljöer utan att särskilt samtycke behöver inhämtas.  Nu återstår den långa processen att behandla förslagen i parlamentet och förankra det hos medlemsländerna.

Jämfört med en gemensam unionsvid upphovsrättslag eller full cross-border access är förslaget blygsamt men samtidigt välkommet. Kommissionen har förstått att det nuvarande regelverket inte räcker till för att hålla jämna steg med den digitala utvecklingen eller framstår som rimlig eller legitim för de europeiska medborgarna.

Dessutom är det förstås välkommet att utbildning, forskning och kunskap är prioriterade områden när det kommer till de konkreta lagstiftningsdelarna.

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar