Sverige först i Norden med ny modell för öppet tillgängliga forskningspublikationer

Ett första avtal som kombinerar licens- och författaravgifter har blivit verklighet i Sverige. Efter långdragna förhandlingar med förlaget och ett intensivt förankringsarbete inom lärosätena har nu Bibsam som första konsortium i Norden slutit ett avtal för Springer Compact. 32 av de 37 organisationer som idag deltar i Springeravtalet valde att gå över till Springer Compact och därmed möjliggöra open access-publicering för sina forskare. Avtalet trädde i kraft vid halvårsskiftet 2016 och löper till slutet av 2018.

Den första artikeln att godkännas i det nya arbetsflödet för open access-publicering kom från Lunds universitet bara några timmar efter lanseringen och redan ligger ett tiotal fler artiklar i pipelinen från Chalmers, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Mälardalens högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Se nedan för komplett pressmeddelande på svenska, samt länk till Springers pressmeddelande på engelska.

Glad sommar önskar licens- och open access gruppen på Kungliga biblioteket!

Kungliga biblioteket har inom ramen för Bibsamkonsortiet inlett ett pilotprojekt och tecknat ett nytt avtal med det vetenskapliga förlaget Springer. Avtalet innebär att deltagande organisationers forskare kan publicera sina artiklar öppet tillgängligt (open access) i mer än 1 650 av Springers hybridtidskrifter.

Springer Compact, som modellen kallas, är en övergångsmodell till öppen tillgång som kombinerar licens- och författaravgifter. Syftet är att skapa överblick och kontroll över den totala kostnaden. Bibsamkonsortiet, det gemensamma upphandlingsarbetet av vetenskapliga e-tidskrifter och databaser för svenska lärosäten och forskningsinstitutioner, är först i Norden att implementera modellen. I avtalet ingår 32 organisationer, däribland alla stora svenska universitet såsom Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Karolinska institutet.

Forskningspublikationer som görs öppet tillgängliga är lättare att hitta, mer frekvent citerade och når en bredare läskrets. Det är inte bara en fördel för forskningen, utan även för samhället i stort. Wilhelm Widmark, ordförande i Bibsamkonsortiets styrgrupp och överbibliotekarie på Stockholms universitet, menar att avtalet påskyndar omvandlingen av det vetenskapliga publiceringssystemet:

– Syftet med piloten är att skaffa erfarenhet genom att testa nya processer och arbetsflöden för open access-publicering. Piloten ligger i linje med Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång och det är tack vare deras stöd som detta nu blir verklighet.

Under piloten kommer man noggrant följa upp publiceringsmönster och utvärdera arbetsprocesserna. På så sätt kan man säkerställa att de uppfyller svenska lärosätens och forskningsfinansiärers krav.

– Detta är ett steg i rätt riktning för att påskynda övergången till öppen tillgång. Det är ett bra exempel på vad som kan uppnås för forskare såväl som för den breda allmänheten när lärosäten, bibliotek och en forskningsfinansiär arbetar effektivt tillsammans, säger riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg.

Liknande avtal har tecknats av Max-Planck institutet i Tyskland, samt i Nederländerna, Storbritannien och Österrike.

– Under de senaste 18 månaderna har vi byggt en stabil infrastruktur som minskar den administrativa bördan för både forskare och deras institutioner. Jag är oerhört glad att svenska forskare nu kan dra nytta av dessa effektiva processer, säger Juliane Ritt, Executive Vice President Global Hybrid OA Initiatives, på Springer Nature.

Avtalet för Springer Compact löper från halvårskiftet 2016 till och med december 2018.

Fakta Bibsamkonsortiet Sedan 1996 tecknar Kungliga biblioteket (KB), under namnet Bibsamkonsortiet, licensavtal för elektroniska tidskrifter och databaser på svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstituts vägnar. 76 olika organisationer deltar i minst ett avtal.

Sex heltidsanställda förhandlar och administrerar cirka 40 avtal som omfattar ett 100-tal e-resurspaket. Omsättningen är 325 miljoner kronor (2016) och de 10 största universiteten står för 73 procent av omsättningen. Styrgruppen för Bibsamkonsortiet består av sex representanter som utses av SUHF (Sveriges universitetslärare och forskare) och en representant som utses av Forum för specialbibliotekschefer.

Kontaktpersoner: Anna Lundén, enhetschef för nationell bibliotekssamverkan, KB, 070-709 36 14 Britt-Marie Wideberg, samordnare för Bibsamkonsortiet, KB, 010-709 36 60. Wilhelm Widmark, ordförande i styrgruppen för Bibsamkonsortiet, Stockholms universitetsbibliotek 08-16 27 33

För pressmeddelande på engelska, se: http://www.springer.com/gp/about-springer/media/press-releases

För mer information om Bibsamkonsortiet: http://www.kb.se/bibliotek/centrala-avtal/

För mer information om förlaget se: www.springernature.com

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Open Access: Sweden, Europe, and the World. Guest post by Martin Paul Eve, OLH

We are happy to present this guest post by professor Martin Paul Eve, founder of the Open Library of Humanities.

In recent days, open access to research publication has continued its worldwide ascent. On the 27th May, 2016, the Council of the European Union agreed “to further promote the mainstreaming of open access to scientific publications by continuing to support a transition to immediate open access as the default by 2020”. The internet and world wide web are not going away and institutions or researchers who believe it might look increasingly Canutian.

Yet, there’s a challenge of affordability looming here. Gold open access, through article processing charges (APCs), works well when scientists in well-funded disciplines can bring in research grants that will cover such fees, which can reach £2000 per article. But what of the humanities and social sciences where funding is more scarce? What of the double dipping of those publishers who continue to collect revenue from subscriptions at the same time as charging APCs in hybrid journals? What of our continually diminishing library budgets, worldwide?

Focusing on the humanities disciplines, we founded the Open Library of Humanities as one potential solution to these problems. A charitable, not-for-profit enterprise that publishes only fully open-access journals (no hybrid journals), we are funded by an international consortium of just under 200 libraries. Each institution pays an annual membership fee which we then use to cover our labour and publishing costs. The fee is less than the cost of a single article processing charge for 11 journals but by sharing the burden between many institutions (rather than requiring an author to pay them when accepted) we spread the cost. We have also successfully “flipped” a set of journals from subscription publishers to an OA model – helping libraries to see a transition, rather than merely added costs. In the near future we are considering disciplinary expansions and a scaling up of our model.

But we need international cooperation if this is to work. The EU wants to push towards full open-access by 2020 but unless libraries around the world work together, we will soon feel the budgetary effects of this. So we need a variety of models to support open access in different fields. We provide a low-cost, high-return and equitable way of achieving OA in the humanities.

That is why we would like to call on Swedish libraries to join the National Library of Sweden, Stockholm University, Uppsala University and Riksbankens Jubileumsfond in participating in the Open Library of Humanities model. The pricing is extremely reasonable; just 1300 EUR per institution – and if that isn’t possible, we can negotiate. We accept articles in any language in the OLH Journal, including Swedish, so researchers at all institutions will have a first-class outlet for their work, regardless of linguistic barriers.

Professor Martin Paul Eve

martin.eve@openlibhums.org

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Pasteur4OA Final conference

17-18 maj 2016 stod Pasteur4OA (Open Access Policy Alignment Strategies for European Union Research) värd för konferensen Green Light for Open Access. Konferensen avslutade det internationella projektet som syftat till att stödja EU:s medlemsländer i deras arbete med att utveckla och implementera nationella och lokala riktlinjer och policier för öppen tillgång till vetenskaplig information. Konferensen arrangerades med koppling till det nederländska ordförandeskapet EUNL16.

Konferensen var organiserad utifrån följande teman:

Current Activity in Developing Open Access Policies, Funders’ View, Monitoring Open Access, What’s Next (Part 1) & What’s Next (Part 2)

En sammanfattning av konferensen har publicerats och i detta nyhetsbrev finns all output från konferensen samlad, inklusive foton, presentationer, filmer och blogginlägg.

Under själva konferensen deltog en tecknare som visualiserade det som sades i presentationer och diskussioner under konferensens olika teman.

CizcVJqXEAAg_Ws

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

IFFIS 2016. Infrastruktur för forskningsinformation.

www.iffis.se

7 november är det dags för 2016 år IFFIS-konferens.

Smartare information
-för ett starkare forskningssverige!

Välkommen att delta i ett öppet, kreativt forum för dialog, nytänkande och samarbete inom frågor som rör forskningsinformation och forskningsadministration.

Jobbar du inom FoU-sektorn med att producera eller administrera forskningsinformation och behöver återanvända fakta om och från svensk forskning? Då är det här konferensen för dig

Utveckling är dynamisk och våra behov ökar!

Infrastrukturen för forskningsinformation påverkar oss alla oavsett om vi arbetar på lärosäten, forskningsinstitut eller hos finansiärer. Nu behöver vi en modernare infrastruktur med smartare lösningar för mer effektiv hantering av strukturerad data om forskare, FoU-organisationer, pågående forskning och forskningsresultat.

Registrera dig nu så får du garanterat plats.

Avgift: 1 600 kronor, exkl. moms
Datum: 7 november 2016
Tid: Konferens 09.30-16.30, registreringstid 09.00-09.30
Plats: Clarion Hotel Sign, Norra Bantorget, Stockholm

 


Du har chans att påverka innehållet!

Kontakta oss om du har förslag på system och /eller frågor du vill att vi ska ta upp. Eller ta chansen att presentera och diskutera erfarenheter från projekt eller studier under eftermiddagens Open Space-forum.

För förslag och frågor kontakta info@iffis.se senast 22 augusti, 2016

 

 


Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Rådsslutsatser för ett öppet vetenskapssystem

26-27 maj 2016 ägde Konkurrenskraftsrådets (Europeiska unionens råd) möte rum i Bryssel. Deltog vid detta möte gjorde bland annat medlemsstaternas forskningsministrar. På agendan låg bland annat att diskutera och besluta om gemensamma rådsslutsatser för omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem. Alla medlemsstater ställde sig bakom dessa rådsslutssatser.

Statssekreterare Karin Röding förde fram Sveriges ståndpunkter i frågan. Nedanstående text är direkt kopierat från den kommenterade dagordningen på svenska för Konkurrenskraftsrådets möte (sid 12ff).

  1. Utkast till rådets slutsatser om övergången till ett öppet vetenskapssystem

– Antagande och riktlinjedebatt ( rådsslutsatserna hanteras först)

Dok. 8309/16

Beslutspunkt

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Rådsslutsatserna betonar särskilt vikten av öppen tillgång till vetenskapliga artiklar och till forskningsdata.

De övergripande motiven för öppen vetenskap är att det bidrar till ökad forskningskvalitet, stärker konkurrenskraften och skapar innovationer, samt främjar medborgarnas delaktighet i den offentligt finansierade forskningen. Dessa aspekter anses vara av stor betydelse när det gäller att gemensamt lösa vår tids angelägna samhällsutmaningar och är viktigt för att EU:s medlemsstater ska kunna vara ledande inom forskning och innovation. Detta framhävs också i rådsslutsatserna.

I rådsslutsatserna poängteras att gemensamma tekniska lösningar för att hantera, dokumentera, lagra och tillgängliggöra forskningsdata, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå, är nödvändiga för att införa öppen vetenskap.

I rådsslutssatserna lyfts också frågan om hur forskningsfinansiärer och politiska beslutsfattare kan undanröja onödiga hinder och istället skapa incitament för öppen tillgång. En viktig del i detta är att se över hur forskningsfinansiärer och lärosäten bedömer vetenskaplig kvalitet och meriter vid fördelning av forskningsmedel.

Rådsslutssatserna tar upp frågan om hur bedömning av vetenskaplig kvalitet görs idag och föreslår alternativ. Idag bedöms forskarens insatser i många fall utifrån i vilken tidskrift denne har publicerat sig. Tidskrifter med hög prestige är normalt prenumerationsbaserade. Sättet på vilket finansiärer och lärosäten bedömer värdet av forskningen motverkar därför idén om öppen vetenskap. Om öppen vetenskap ska förverkligas behöver andra parametrar användas av forskningsfinansiärer och lärosäten.

Rådsslutsatserna noterar att det pågår många initiativ inom öppen vetenskap, både på EU-nivå och nationellt. För att stödja det arbetet har kommissionen initierat en Open Science Policy Platform som regelbundet ska informera medlemsstaterna och andra intressenter om utvecklingen. Vidare noteras den handlingsplan (”Amsterdam Call for Action) som lanserades på Nederländernas ”Open Science Presidency Conference” i april i år. Handlingsplanen följer strukturen i den ”European Open Science Agenda” som har tidigare tagits fram av kommissionen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Öppen vetenskap kan bidra till ökad forskningskvalitet, stärkt konkurrenskraft och samhällsnytta samt främjande av innovation och medborgarnas delaktighet i forskningen. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets utkast till rådslutsatser.

Riktlinjedebatt

(offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning)

Diskussionspunkt

Dok. 8507/16

Tidigare behandling i EU-nämnden

Temat för riktlinjedebatten har diskuterats vid flera tillfällen tidigare i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

I underlaget som det nederländska ordförandeskapet har presenterat inför riktlinjedebatt inbjuds forskningsministrarna att diskutera öppen vetenskap.

Det pågår många initiativ inom öppen vetenskap, både på EU-nivå och nationellt. För att stödja det arbetet har kommissionen initierat en så kallad Open Science Policy Platform som regelbundet ska informera medlemsstaterna och andra intressenter om utvecklingen. Den lanseras formellt den 27 maj 2016. Vidare noteras den handlingsplan (”Amsterdam Call for Action) som lanserades på Nederländernas ”Open Science Presidency Conference” i april i år. Handlingsplanen följer strukturen i den ”European Open Science Agenda” som har tidigare tagits fram av kommissionen.

Forskningsministrarna inbjuds att ta avstamp i ett av dessa initiativ för sina inlägg.

Kommissionen initierade under hösten 2014 ett offentligt samråd om Science 2.0 (som idag benämns Open science på engelska och öppen vetenskap på svenska). Syftet med konsultationen var att kartlägga hur medlemsländerna ser på de faktorer som i allt högre grad driver utvecklingen av dagens forskning: digital teknologi, stora datamängder, globaliseringeringen av samhället i stort och ett behov av att med hjälp av forskning och innovation hantera stora gemensamma samhällsutmaningar.

Vid konkurrenskraftsrådet i mars 2015 informerade kommissionen om det pågående arbetet med uppföljningen av det offentliga samrådet. Vid samma rådsmöte hölls även en riktlinjedebatt om EU:s digitala potential där man kunde notera ett stöd för olika slags öppna vetenskapliga principer, såsom öppen tillgång (open access).

Öppen vetenskap var föremål för en diskussion mellan forskningsministrarna vid rådsmötet den 29 maj 2015.

Begreppet ”öppen vetenskap” omfattar flera olika men överlappande områden såsom öppen tillgång (open access) till forskningsresultat (inklusive såväl vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk, som forskningsdata), datadriven forskning och forskning som involverar medborgarna. Begreppet öppen vetenskap är relativt nytt men många av frågorna som ryms här har varit aktuella länge, framförallt gäller det öppen tillgång till vetenskapliga artiklar och forskningsdata.

Förslag till svensk ståndpunkt

Ett viktigt område i den här debatten är hur politiker och forskningsfinansiärer kan undanröja hinder och skapa incitament för öppen tillgång. En viktig del i detta är att se över hur vetenskaplig kvalité bedöms och meriter vid fördelning av forskningsmedel. Även gemensamma tekniska lösningar för att spara och tillgängliggöra forskningsdata är av vikt, särskilt att utveckla gemensamma standarder som möjliggör dataflöden mellan länder.

[slut citat]

Konkurrenskraftsrådets möte spelades in och går att titta på i sin helhet.

Genom att klicka på den svenska flaggan under Open Science system kan man lyssna på Karin Rödings anförande.

Antagandet av dessa rådslutsatser för omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem har fått stor medial uppmärksamhet. Förutom det nederländska ordförandeskapets pressrelease publicerade organisationer som LERU, Science Europe och SPARC Europe egna kommentarer och sammanfattningar. En mer kritisk respons publicerades av The International Association for Scientific, Technical and Medical Publishers (STM). Detta uttalande bemöttes av LERU som 2,5 pages of nonsense. The Guardian, Science Magazine och Science Business har bland många andra också rapporterat om rådsslutsatserna.

I samband med Konkurrenskraftsrådets möte lanserade även forskningskommissionär Carlos Moedas boken Open Innovation, open science, open to the world. A vision for Europe.

Under mötet presenterades också medlemmarna i Open Science Policy Platform. President Kristiina Hormia-Poutanen representerar LIBER och bibliotekens perspektiv.

Här finns mer info om EU-kommissionens arbete med Open Science.

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Öppen vetenskap: från vision till handling

4-5 april 2016 bjöd det nederländska ordförandeskapet i EU in till en konferens i Amsterdam på temat Open Science. Syftet med konferensen var att deltagare från medlemsstater och aktörsgrupper skulle mötas för att diskutera hur omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem ska kunna stärkas och genomföras. Efter en introduktion av Nederländernas statssekreterare för utbildning, kultur och vetenskap Sander Dekker följde ett tal av forskningskommissionär Carlos Moedas där han presenterade sin syn på betydelsen av en gemensam ansats och inställning till open science. Under konferensen första dag ägde tre paneldiskussioner rum på tema Open Science: Dare to share, Open Access to publications samt Joint and concerted actions. Ett referat från dessa paneldiskussioner finns här.

Dag 2 bestod bland annat av fem så kallade breakout sessions som deltagarna i förväg fått välja mellan.

Impact and Evaluation behandlade behovet av incitament för forskarna att dela sin kunskap med samhälle och näringsliv och betonade det otillfredsställande systemet där forskningen enbart värderas utifrån publikationer och citeringar. Ett sätt att komma tillrätta med denna otillräcklighet föreslogs vara att i globala akademiska värderingssystem även utveckla och implementera mål, indikatorer och mätmetoder för forskningens samhälleliga betydelse.  Under denna session presenterade bland annat Norges statssekreterare för utbildning och forskning Björn Haugstad den norska inställningen till open science, samhällelig betydelse och utvärdering. Därefter följde en presentation av dekan Frank Miedema som är en av initiativtagarna till projektet Science in transition där forskningens samhälleliga värde, snarare än bibliometriska metoder, lyfts fram i utvärderingar av forskningens kvalité. Även Paul Wouters, föreståndare vid the Centre for Science and Technology Studies i Leiden och tillika medförfattare till the Leiden Manifesto for research metrics presenterade nya utvecklingsvägar och möjligheter vad gäller mätmetoder, som även inkluderar andra former av output och impact. Dessutom tillhandahöll Liz Allen, ansvarig för Strategic Initiatives vid den öppet tillgängliga publiceringsplattformen F1000 sina erfarenheter och reflektioner utifrån en förlagsperspektiv.

Involvement lyfte betydelsen av forskarperspektiv och forskardelaktighet i omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem. Forskarnas motivation och aktiva deltagande i att dela med sig av forskningsdata och publikationer beskrevs som ett sine qua non i omvandlingen av systemet för forskningskommunikation. Top-down initiativ som kräver open access och delande av forskningsdata behöver ske hand i hand med forskarnas egna engagemang. Sessionen behandlade vad det är som motiverar forskarna att sprida och dela sina forskningsresultat samt vilka initiativ och möjligheter som kan öka forskarnas deltagande och engagemang i ett öppet vetenskapssystem. I panelen deltog bland andra Sónia Frota från the LingOA-initiative, Sabina Lionelli från the Global Young Academy samt Neil Chue Hong från Software Sustainability Intitute.

Infrastructure for Publications and Data fokuserade behovet av en långsiktigt ekonomiskt och tekniskt hållbar infrastruktur för den öppna tillgången till publikationer och forskningsdata. Här presenterade Erik Fledderus, E-IRG, Per Oster, CSC och Bob Jones, CERN arbetet med e-Infrastructure Commons samt the European Open Science Cloud. Vad gäller vetenskapliga publikationer presenterade Cameron Neylon, Science in the Open, Rob Johnson, Research Consulting, Lars Björnshauge, DOAJ och Neil Jacobs, Jisc sina perspektiv och erfarenheter av att skapa hållbara infrastrukturer för den öppna tillgången till forskningspublikationer.

Under temat Innovation presenterades ett utkast till the Amsterdam Call for Action on Open Science. Fokus låg på innovativa initiativ till att forma forskningskommunikation och nya användare i ett öppet vetenskapssystem för att öka forskningens samhälleliga betydelse.

Sessionen Information lyfte behovet av ett större informationsutbyte på en europeisk nivå, för att samla och accelerera de initiativ som tas och har tagits av aktörer, medlemsstater och den europeiska kommissionen. Detta gäller till exempel de mål och riktlinjer som varje medlemsstat tar fram för att uppnå öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och hur de tänker sig att implementera dessa i praktiken. Ett strukturerat, öppet och europeiskt förhållningssätt beskrevs kunna ge en frisk kraft för att nå bättre och mer effektivt utbyte av information. Fokus låg bland annat på behovet av att skapa transparens vad gäller kostnader för vetenskaplig kommunikation och publikation samt hur olika aktörer kan uppmuntras att dela med sig av expertis och information. Sessionen modererades av Gerard Meijer från VSNU.

Därefter följde ett så kallat Open Science World Café där LIBER tillsammans med FutureTDM, FOSTER, Pasteur4OA samt LEARN arrangerade diskussioner i smågrupper.

Konferensen avslutades med att Amsterdam Call for Action on Open Science presenterades. Dokumentet innehåller två viktiga pan-europeiska mål för 2020:

  1. Full open access for all scientific publications
  2. A fundamentally new approach towards optimal reuse of research data

För att dessa mål ska vara möjliga att uppnå presenterades även två stödjande policyer:

  1. New assessment, reward and evaluation systems
  2. Alignment of policies and exchange of best practices

Dessutom presenterades fem handlingsområden med därtill hörande konkreta förslag på handling vilka följer de handlingsområden som finns definierade i draft European Open Science Agenda.

Removing barriers to open science

  1. Change assessment, evaluation and rewaard system in science
  2. Facilitate text and data mining of content
  3. Improve insight into IPR and issues such as privacy
  4. Create transparency on the costs and conditions of academic communications

Developing research infrastructures

  1. Introduce FAIR and secure data principles
  2. Set up common e-infrastructure

Fostering and creating incentives for open science

  1. Adopt open access principles
  2. Stimulate new publishing models for knowledge transfer
  3. Stimulate evidence-based research on innovations in open science

Mainstreaming and further promoting open science policies

  1. Develop, implement, monitor and refine open access plans

Stimulating and embedding open science in science and society

  1. Involve researchers and new users in open science
  2. Encourage stakeholders to share expertise and information on open science

I sin slutgiltiga version presenterades denna Amsterdam Call for Action on Open Science på Konkurrenskraftsrådets möte med EU:s forskningsministrar 26-27 maj 2016. Vid detta tillfälle presenterades också de nominerade och utvalda medlemmarna i Open Science Policy Platform.

 

 

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Riksbibliotekariens anförande i utbildningsutskottet

I mars 2016 kallade utbildningsutskottet till en öppen utfrågning i riksdagen inför propositionen om forskning och innovation. Till utfrågningen bjöds bl.a. myndigheter och organisationer in för att ge sin syn på dessa frågor. Programmet och en utskrift av den stenografiska uppteckningen som gjordes vid utfrågningen finns att läsa och ladda ner här.

Nedan följer riksbibliotekarie Gunilla Herdenbergs anförande i sin helhet.

Ärade riksdagsledamöter! Mina damer och herrar! Tack för inbjudan!

Fri information för framtida kunskap är Kungliga bibliotekets vision. Så lyder också rubriken på vårt inskickade underlag inför den kommande forskningspolitiska propositionen. Det innebär att de förslag vi lyfter fram, som ni också har fått utskickade, är just förslag på hur visionen om fri information för framtida kunskap ska kunna komma några steg närmare ett förverkligande.

Varför är detta viktigt? Vi lever i ett digitalt kunskaps- och informationssamhälle. Det ställer oss inför helt nya utmaningar. Det är en tid då vi har de tekniska förutsättningarna att förverkliga den fria informationen. Begränsningarna är framför allt av juridisk och ekonomisk art.

Det första vi lyfter fram i vårt underlag är att det behövs en översyn av pliktlagen, det vill säga den lag som föreskriver att allt utgivet tryck liksom allt radio- och tv-sänt ska levereras till Kungliga biblioteket för att vara tillgängligt för framtida forskning. Den första pliktlagen kom redan 1661. Att Sverige har haft en pliktlagstiftning under så lång tid innebär att vi i dag har fantastiska möjligheter att ta del av tidigare generationers tankar och idéer samtidigt som vi bevarar dagens berättelser för framtida generationer. Men som vi skriver behöver lagen ses över.

I dag har de flesta av oss en smart telefon. Det är ett fantastiskt verktyg. Jag kan, var jag än befinner mig, till exempel koppla upp mig mot databaser, bibliotekskataloger och andra söktjänster.

Många av oss twittrar. I en tweet kan det finnas en länk till en forskningsartikel eller till ett digitalt arkiv. Eller så kan man i tweeten referera till en tidningsartikel där Twitterinlägget är ett inlägg i ett stort samtal.

I dag förs en mycket stor del av det politiska samtalet och debatter i sociala medier. Men det är ingen som har i uppdrag att bevara den debatten för framtiden. Om framtidens forskare ska förstå dagens samhälle är det viktigt att även de debatter som förs på sociala medier och filmer som sprids på till exempel Youtube bevaras. Det är bland annat därför vi föreslår att pliktlagen ska ses över.

KB har också tre förslag som alla handlar om tillgång: samordna införandet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, utveckla en samlad ingång för den svenska vetenskapliga utgivningen samt förslaget om särskilda resurser för digitalisering. Allt handlar övergripande om tillgång till information.

Som Sveriges nationalbibliotek har vi ett samordningsansvar och erfarenhet från ett flertal av de frågor som föreslås utredas vidare. Förutom Openaccess.se, Bibsamkonsortiet och Swepub samverkar vi med flera aktörer inom forsknings- och utbildningssamhället liksom inom de olika bibliotekssystemen. Det är därför naturligt att Kungliga biblioteket samordnar införandet av riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Det är det som är fri information för framtida kunskap – fri för alla och tillgänglig för alla. Det ska inte skilja sig åt beroende på var man befinner sig geografiskt eller vilken position man har i samhället.

Det finns ett gemensamt behov av snabb tillgänglighet och tillgång, för samhällets och demokratins fortsatta utveckling. Men tillgången är inte likvärdig i dag. Studenterna vid Högskolan i Gävle har tillgång till 166 000 elektroniska titlar vid sitt bibliotek. Om de i stället hade valt att studera i Uppsala hade de haft mer än tio gånger så många elektroniska resurser, 1 896 000 titlar. När de sedan är klara med sin examen och börjar arbeta på till exempel Livsmedelsverket har de bara tillgång till 1 300 titlar.

Ytterst handlar det här om demokrati, en likvärdig och tillgänglig infrastruktur för forskning. De förslag vi lyfter fram möjliggör på olika sätt att vi stärker tillgängligheten och gör den mer likvärdig. Det skulle bli regional likvärdighet i Sverige och global rättvisa internationellt.

Vi lever i ett digitalt kunskaps- och informationssamhälle. Tekniken finns, men juridiken och ekonomin sätter begränsningarna. Allt det som forskningsråden finansierar ska inte vara inlåst. Kunskapen ska publiceras open access. Detaljerna i vårt förslag kan ni läsa i det utskickade materialet. Gemensamt är att förslagen syftar till att förverkliga visionen om fri information för framtida kunskap

 

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Minnesanteckningar Forumgrupp för Open Access och publiceringsfrågor 28/4

Minnesanteckningar från gruppens möte d. 28/4 finns att läsa här

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Mötesplats Open Access 2016: Open Science needs infrastructure

This blogpost is written by Per Kraulis, scientist at SciLifeLab and has previously been published on his blog Civilisation. Kommentarer om progressiv politik, vetenskap och kultur

The two-day conference Mötesplats Open Access 2016 MOA2016 was held 26-27 April 2016 in Stockholm, Sweden. It was arranged by Kungliga Biblioteket together with Stockholm University. My conclusion is that the conference showed that there are severe deficiencies in the policies and infrastructure required for Open Science, even if the idea of Open Access is fairly well established in Sweden.

I will not review the entire conference. The presentations are available here and the Powerpoint slides are available here. Instead, I will discuss the main unsolved issues that I think the conference brought into focus.

The Swedish Government was represented by Eva Stensköld, a public servant who has been involved in Open Access issues at the Department of Education. She discussed the government’s generally positive view of Open Access, and it appears that they have accepted the views of the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet, VR). It was pretty clear from her presentation that VR are driving the policy of Open Access, not the government.

I asked Stensköld why the research infrastructures are not involved in the discussions about Open Access and Open Science. Her response was that since the infrastructures only have short-term financing, they were not considered essential for the discussion at this stage.

I think this response highlights the fundamental problem with Open Science in Sweden currently. The very fact that the infrastructures have only short-term financing is a serious problem in itself.

The Open Access policy aspect is under reasonable control, although the costs for so-called APCs (Article Processing Charges) are increasing at a worrying rate.

But this is is a minor point compared to the big issue: Open Science needs a system for stable long-term storage of data. The universities are by law required to keep research records archived for 10 years, but everybody knows that this is not done properly. Some scientists could, if forced to, dig out 10 year old data when asked. Others most certainly cannot, e.g. because the responsible Ph.D. student or postdoc has left the lab, and no-one knows where the primary data is. The infrastructure the individual researcher would need to comply routinely with the 10-year rule simply is not there.

For proper Open Science to happen, it is essential that there is long-term storage infrastructure in place. Open Access can be achieved by publication policies, but Open Science requires that data is stored so that it can be made available, and this requires proper infrastructure, and serious commitment from all involved, from the government, VR, universities and researchers.

It is painfully clear that no-one wants to deal with this issue head-on. The government and VR say that the universities already have the responsibility for the 10-year rule. The universities usually point towards the individual researcher, or try to ignore the issue completely.

SUNET, the Swedish University network has purchased the services of box.com, but this is not widely known among researchers, and it is unclear if this arrangement can be used to satisfy the 10-year archiving requirement. Some universities, such as Stockholm University are providing figshare, a more sophisticated, research-oriented service in this area. None of these initiatives appear to have been aligned with an explicit strategy for Open Science.

Sweden is a nation with about 9 million inhabitants, the same as an ordinary largish Asian city. We have more than 30 universities, and 6 computing centers. If we are going to be serious about Open Science and data handling in general, we must get our act together. We cannot mess around with numerous different solutions set up in a hap-hazard fashion by the far-too-many different actors in the Swedish system.

As to the conference proceedings in more detail, I would like to highlight two talks: The first is the keynote speech by Heather Joseph, Executive Director of the Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition, SPARC. The message was simple: The research community needs to set the default to Open Science. Do check out her presentation and talk!

Another good talk was that by Gustav Nilsonne, who described the practical issues of how to gather data from several previous studies of a concrete scientific question, and how such a meta-study, powered by better statistics and more data, could yield interesting new results. The take-home message: Without the data made available by the previous studies, this could simply not have been done. If more data had been made open, an even better study could have been done.

The audience of the conference consisted almost entirely of librarians from Sweden and adjoining countries. No harm in that. But if Open Science is going to be successful in Sweden, the researchers themselves have to be part of the process.

The attitude in the discussions was sometimes a bit slanted towards the argument that scientists have to be forced to comply with Open Access and Open Science directives. I think this is exactly the wrong approach. The issues have to be thought of in terms of what tools can be put into place to help the scientists in their daily work.

Open Science can only happen if individual researchers see the benefits of the strategy. This means that both incentives and infrastructure has to be designed accordingly

 

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Mötesplats Open Access 2016: Open Science needs infrastructure

Kalla dem gränsgängare

Detta inlägg är skrivet av Einar Spetz, skolbibliotekarie på Blackebergs gymnasium och är tidigare publicerat på Pedagog Stockholms blogg.

En programpunkt på Biblioteksdagarna härförleden hette ”Open access och bibliotekens roll som kunskapsförmedlare i samhället”. Open access – vad ska det betyda? Vad är gymnasiebibliotekens roll och bibliotekariens i det hela? Om detta var jag inbjuden att tala i en paneldiskussion. Jag var en av tre deltagare i panelen.

I stället för att helt sonika åka och ställa mig framför en mikrofon i Västerås, vilket var frestande, läste jag på en smula. Jag bjöd även in några kollegor att svara på en enkät på temat open access. Den första frågan var ”Vad tycker du: vilken betydelse har gymnasiebiblioteken idag som förmedlare av forskningsresultat till gymnasieelever?” En stor majoritet, 62 procent, ansåg att betydelsen antingen var liten eller mycket liten. 38 procent uppgav att gymnasiebibliotekens betydelse i detta hänseende antingen var stor eller mycket stor. ”Vilken betydelse har open access för dig när du undervisar elever?” frågade jag därpå. Lite olika visade det sig: 17 procent svarade att de alltid berättar om källor som förmedlar fritt tillgängligt, forskningsbaserat innehåll. 33 procent uttryckte att de ibland gör detta medan 42 procent aldrig tar upp Open accessfrågor. Resterande 8 procent uppgav att de aldrig undervisar.

77 procent ansåg det som viktigt att presentera källor som gör forskningsbaserat material fritt tillgängligt och lika stor andel tyckte att det är viktigt att ”gymnasiebibliotek arbetar aktivt för att elever på de studieförberedande gymnasieprogrammen lär sig att läsa och förstå vetenskapliga texter”. 38 procent ansåg att de fritt tillgängliga källorna ofta är för svåra för användarna.

På min skola, Blackebergs gymnasium, är bibliotekets största målgrupp de högskoleförberedande programmens elever; frånsett dem finns endast elever som går språkintroduktion. Den som skummar genom examensmålen för de högskoleförberedande programmen blir strax varse de vetenskapliga föresatser som lagstiftaren uttrycker genom Skolverket. Man föreställer sig att eleven ska kunna hantera olika källor, förstå huruvida utsagor bygger på vetenskaplig grund eller ej. Det krävs även att eleven ska ta del av aktuella forskningsresultat inom det egna programområdet samt att man även ska läsa och diskutera vetenskap skriftligen – och det på engelska till på köpet.

Det finns vetenskapsanknytning även i ämnesplanerna, exempelvis i svenska 3 där delar av kursen handlar om att behärska disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär. I gymnasiearbetet har eleverna möjlighet att demonstrera hur pass de har tillägnat sig det vetenskapliga förhållningssättet. Detta arbete ska, är det meningen, gestalta sig som en vetenskapsliknande process i vilken eleven tränar sig på bland annat att identifiera parametrar som är viktiga för en undersökning, varefter hen undersöker dem, konstaterar eller avfärdar samband mellan parametrar.

Allt detta är gott och väl på pappret. I vardagen ser det annorlunda ut. Jag möter elever som är skeptiska på så sätt att de misstänker att deras bibliotekarie inget hellre vill än att trycka på dem en saga, en fiktiv berättelse – detta på bekostnad av fakta (forskningsbaserad eller ej). Vilka egenskaper hos mig som skulle signalera detta begriper jag inte, men lika fullt. Detta har överraskat åtminstone mig. De ställer kontrollfrågor för att förvissa sig om att jag menar allvar. Jag tror det är viktigt att gymnasiebibliotekarien förstår och bygger vidare på de förväntningar om vetenskaplighet som de högskoleförberedande programmen som examensmålen bygger upp, så att vi adekvat kan möta de elever som går och bär på drömmar om vetenskaplighet.

Förväntningen är särskilt stor bland elever på naturvetenskapliga programmet, kan jag tycka. Jag talade med några av dem inför biblioteksdagarna. Jodå, de gillar skolan, men när det gäller vetenskaplighet, nej, då tycker de att de trampar vatten. Tempot är under all kritik, de längtar bort, vill få flakåkningen överstökad för att ta i tu med högre utbildning. Många har tack vare personliga drivkrafter gått utanför skolans ramar och befinner sig redan halvvägs inne i högskolevärlden genom extrakurser och kunskapstävlingar. Drömmen är att vinna en vecka vid MIT, CERN und so weiter.

23559089644_b223418fd6_k Alfred Isaac och Jonathan Jilg

Detta kan kanske verka brådmoget, men det går knappast att blunda för elevernas kognitiva förmåga och ambitioner. Men det är som det är. Eftersom gymnasieskolan inte utför forskning har de svårt att få sina önskningar uppfyllda. De allra främsta tvingas stå med ett ben i vartdera lägret. Vi kan kalla dem gränsgängare.

Publicerat i Konferenser, Open Access | Kommentarer inaktiverade för Kalla dem gränsgängare