Makerere University och KTH: ett SIDA-samarbete.

Gästblogg skriven av Margareta Fathli, KTH Biblioteket

universitetshuset1

Universitetsbyggnaden Makerere University. Fotograf: Elisabeth Mannerfeldt. CC-BY

I oktober reste jag och Elisabeth Mannerfeldt, båda från KTHB:s enhet Publiceringens infrastruktur, till Uganda för att delta i ett antal möten och workshops inom ramen för ett SIDA-projekt som KTHB deltar i tillsammans med Makerere University. Makerere är östra Afrikas största universitet med cirka 33 000 studenter och 4 000 forskare, och täcker ämnesområden inom både humaniora, samhällsvetenskap, medicin och juridik.

Projektet Information Support for quality higher education and research in Uganda löper på fem år (2016-2020) och KTHB:s roll är att bistå med uppbyggnad av infrastruktur och know-how runt främst publiceringsfrågor som bibliometri, open access och arbete med lärosätets vetenskapliga publikationsdatabas etc. Detta i sin tur är en del i ett större sammanhang som handlar om att stärka universitetet som forskningsinstitution och öka antalet forskningspublikationer av hög kvalitet. Syftet är att lyfta Makereres plats i forskningssammanhang och öka möjligheten att delta i den internationella konkurrensen om forskningsmedel samt att bli akademiskt och ekonomiskt självständigt. Man vill också öka antalet registrerade studenter och slutförda examina, samt självständigt kunna utbilda doktorer.

Det ligger förstås ett vidare syfte i att universitetets forskning påverkar Ugandas myndigheters agerande på det omgivande samhället, ifråga om hantering av samhälleliga problem så som sjukdomar, sociala frågor, naturresurser, dvs sådana problem som Uganda brottas med dagligdags.

KTHB:s deltagande i projektet består av olika delar med det konkreta målet att Makerere år 2020 ska ha ökat sina biblioteks- och informationstjänster för forskning och högre utbildning. Detta är tänkt att ske genom ökad tillgång till elektroniska resurser för forskning och lärande samt genom utbildning och kompetenshöjning hos bibliotekarier på Makerere, men också genom ökad tillgång till samlingar av lokal karaktär, s.k. Africana, i både tryckt form och audiovisuella filer genom digitalisering.

Initialt har vi nu deltagit med erfarenheter av open access och rutiner kring elektronisk publicering, men framöver kommer vi även bidra med kunskap och utbildning inom bibliometri samt öppna lärresurser. Min personliga roll i det hela var att delta in en två dagars workshop som handlade om open access, ORCID, IR management men också om den publiceringspolicy som Makerere planerar att implementera.

Våra kollegers kompetens vid Makereres universitetsbibliotek är hög, hälften av dem är disputerade, men de brottas med stora resursproblem och bristande infrastruktur. Exempelvis inleddes vår första workshopdag med ett 40 minuters strömavbrott vilket är ett vardagsfenomen på Makerere. Andra dagens workshop startade utan internetuppkoppling. Hur inledande presentatören Fredric Lugya ändå lyckades förmedla informationen om sökning i databaser och på internet så tydligt är beundransvärt!

fredrick1

Fredrick Kiwuwa Lugya berättar om hur man hittar OA-resurser. Fotograf Elisabeth Mannerfeldt. CC-BY

Resursproblematiken är påtaglig. Makerere library har en total budget på runt 205 000 USD. Den budgeten räcker inte till för att förse forskare med tillräcklig litteratur/e-resurser. Ungefär 90 000 USD går till e-resurser. För forskare i länder som Uganda är således open access en högst reell fråga och man är beroende av att känna till hur man söker fram artiklar som finns öppet tillgängliga. Under worskshop-dagarna gavs en väldigt intressant presentation av hur man kan göra detta, förutom i fria databaser som DOAJ, BMC etc. Här fick jag lära mig knep som jag aldrig har tänkt på. Man söker helt enkelt efter sina ämnesord och lägger sedan till .doc, .pdf, .ppt etc. Eftersom man förmodligen inte har tillgång till Scopus eller Web of Science så söker man i Google Scholar. Där kan man också värdera artiklar exempelvis utifrån hur många citeringar som visas.

För att Makerere ska kunna bli ett akademiskt och ekonomiskt självständigt universitet, som inte är beroende av biståndspengar, krävs att dess forskare kan konkurrera på lika villkor som forskare i andra delar av världen. Vad som behövs är möjligheten att publicera sig, vilket förhoppningsvis leder till citeringar, fler läsare, och högre rankningar, vilket förhoppningsvis ger forskningsmedel, och möjligheter till utökat samarbete med andra universitet. Eftersom universitet i Uganda och närliggande områden sällan har råd att prenumerera på nödvändiga tidskrifter, är det en utmaning att bli läst av forskarkolleger som arbetar inom samma forskningsområde. När en ugandisk forskare har skrivit en forskningsartikel med hög kvalitet och som publiceras i en lämplig tidskrift så är det ändå långt ifrån självklart att en afrikansk forskarkollega kan läsa artikeln, och följaktligen citera den. Det är dock citeringar som är en av de viktigaste faktorerna som räknas när mätningar görs för rankning av universitet..

För Makerere, liksom för alla universitet i världen, är samarbete med andra universitet viktigt, dels för det vetenskapliga utbytet, men också för att samarbete ytterligare bygger upp en forskningsmiljö och ger förutsättningar för forskningsmedel. För att få en bra forskningsmiljö behövs resurser, förmåga att dra till sig framstående forskare, som i sin tur är framstående för att de är lästa och citerade.För universitet som Makerere, i länder som Uganda, med en BNP/capita under 11 000 SEK, blir problemet således en rundgång.

Om alla artiklar var fritt tillgängliga skulle även ugandiska forskare kunna läsa allt de behöver för sin forskning, och även öka citeringen av publicerade artiklar. Vi har två vägar till open access som bekant, parallellpublicering eller guld OA. I dessa dagar känns det som att utvecklingen av open access går alltmer åt det gyllene hållet. Betänk situationen när den gyllene vägen har slagit igenom helt. Då kan alla läsa alla forskningsartiklar! Det finns bara en hake – när guld OA har nått 100%, och alla måste betala APC:er för att publicera sig, hur kommer det då gå för tredje världens forskare? Visst de kommer läsa, de kommer kunna citera, men hur ska de ha råd att publicera sig? Innan jag reste till Uganda kontaktade jag några förlag (Elsevier, Springer och Taylor & Francis) för att höra hur det är med dispens från APC:er för forskare från utvecklingsländer. Svaret från samtliga är att man ger dispens för rena OA-tidskrifter, men inte för hybrid OA, ”för i de tidskrifterna är det ju redan gratis att publicera sig”. Ja, det är det ju, men det är inte gratis att läsa dem. Samtidigt är det ofta hybridtidskrifterna som är de mest citerade och viktiga att publicera sig i för att få genomslag för sin forskning.

Vi vet inte hur det skulle bli i en helt guld-OA-värld. Kommer man fortfarande ge dispens för alla artiklar, eller hittar man en lösning med separata avtal? Det är viktigt att alla som är med och diskuterar och fattar stora viktiga beslut kring framtida vetenskaplig publicering, tänker på vilka följderna också för de delar av världen som inte har samma resurser som vi. Det är viktigt att vi inte stänger ute hela tredje världen från publiceringsmöjligheter och möjlighet att bli citerade och skapar en hopplös situation för dessa forskare vad gäller att klättra på rankinglistor och konkurrera om forskningsmedel.

Vi i de rikare länderna bör leda en utveckling som inkluderar även länder som varken i dagsläget eller inom den närmsta framtiden har de ekonomiska resurser som vi har. Som sagt så finns fortfarande den gröna vägen till open access. Det finns också andra alternativa publiceringsmetoder som forskare har börjat exprimentera med och som kan komma att förändra den vetenskapliga publiceringens praktiker. Databaser för pre-prints, te.x arXiv har funnits länge, men den senaste tiden har det etablerats efterföljare inom både medicin, ekonomi, ingenjörsvetenskap och till och med kemi och humaniora. Det finns också så kallade overlay journals som är baserade på just sådana pre-print-arkiv.

Jag har personligen ingen lösning på hur publiceringen slutligen ska se ut men anser att det är hög tid att arbeta inkluderande inom Open Access-rörelsen, att ta med representanter från alla delar av världen i utvecklingen, lyssna på de behov som forskare har överallt, och även arbeta för att förlagen följer med i den diskussionen.

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

CFP Mötesplats Open Access 2017

Call for Papers and Workshops

26–27 april 2017

Arrangeras i samarbete med Karlstads universitet

MOA 2017 öppnar upp brett för olika teman kring open access och tittar närmare på ekonomiska och juridiska aspekter samt forskarstöd och incitament. Vi fokuserar på öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och betonar kopplingen till öppen tillgång till forskningsdata. Hur går Sverige vidare mot implementeringen av nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information? Hur kan vi samarbeta nationellt och internationellt för att stödja och stimulera forskarsamhället i omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem? Och hur kan forskningsbibliotekens roller och funktioner utvecklas i dessa sammanhang?

Vi välkomnar bidrag som på olika sätt berör ovan beskrivna frågor och teman. Välj mellan Föredrag, Workshop och/eller Posterpresentation

* Föredrag (20 min)

Sedvanlig presentation inklusive frågor

* Workshop (45 min)

Har ni frågeställningar eller förslag gällande open access-utvecklingen som ni vill föra en mer ingående diskussion kring? Skicka in förslag på relevant tema till en workshop under konferensen. Här ges möjlighet att aktivt presentera och diskutera aktuella frågor samt att gemensamt hitta lösningar, nya möjligheter, åtgärda problem eller komma vidare i ett projekt.  Ett inskickat förslag innebär också ett ansvar att vara workshopledare och föra anteckningar under workshopen. Här kan det alltså vara en fördel att vara fler som står bakom förslaget. I förslaget bör även ett mål för workshopen formuleras.

* Posterpresentation

Presentera och visualisera ett projekt eller en studie på en poster. Posterutställning med möjlighet till mingel kommer finnas utanför Aula Magna under konferensens båda dagar.

Skicka rubrik för ditt bidrag, en kort beskrivning på cirka tio rader samt vilket alternativ du önskar till: moa[at]kb.se, senast den 23 januari 2017. Har du frågor får du gärna vända dig till Beate Eellend, beate.eellend[at]kb.se

 

Huvudtalare på MOA 2017

* Kathleen Fitzpatrick, Associate Executive Director & Director of Scholarly Communication vid the Modern Language Association, New York, USA

* Vincent Bonnet, Director vid the European Bureau of Library, Information and Documentation Associations (EBLIDA), Haag, Nederländerna

Tid: onsdag 26 april – torsdag 27 april 2017
Plats: Aula Magna, Karlstads universitet
Tagg: #moa17

Väl mött önskar programkommittén för MOA 2017!

Annelie Ekberg Andersson, Magnus Åberg, Nadja Neumann, Karlstads universitet, Margareta Fathli, KTH; Leif Friberg, Eva Spångberg, Stockholms universitet, Sara Kjellberg, Malmö högskola, Karl Isaksson, Beate Eellend, openaccess.se, Kungliga biblioteket

Publicerat i Konferenser, Mötesplats Open Access MOA, Nyheter, Open Access | Lämna en kommentar

Boosting Open Access – First Evaluation of the Springer Compact agreement in Sweden

This blog post is written by Thomas Neidenmark, Business Developer at Stockholm University Library and was previously published on the Stockholm University Press Blog.

In order to fast-forward the shift to Open Access to Swedish research, the universities together with the National Library and the Swedish Research Council will spend approximately €9 000 000 to pay for article publishing charges (APC:s) during two and a half years, from July 2016 to December 2018. Will it be worth it?

The Springer Compact agreement is a deal that combines journal subscription costs with APC:s for 32 Swedish universities during the period. Sweden is not the first country to up, the Netherlands, UK, Austria and Max Planck Society in Germany have already signed this and similar deals. The agreement means that Swedish authors can publish their work with any of 1600 hybrid Open Access journals from Springer, with a CC-BY license. The universities will in total cover the €2200 APC for around 4000 articles by the end of 2018.

springer1

Future evaluation of the agreement will compare the Swedish deal with foreign big deals. While there is a widespread concern in Sweden that big deals increase costs on a national level, an evaluation from Birkbeck Centre for Technology and Publishing estimates that the total saving from UK offset agreements is £2.5m in 2015. The Netherlands is soon to renew big deal agreements and has appointed lead advisors for negotiations. Negotiations will focus at target oriented package deals and the national aim of 2024, when all Dutch scientific publications are expected be Open Access. An evaluation committee will later analyze the financial outcome in Sweden.

The following text summarizes a survey on Stockholm University researchers, and the national statistics from July–September according to this new deal.

Author survey results

During the period of measure, July 2016–December 2018, the aim is to have a continuous dialogue with the article authors and their respective universities/institutes. The ambition is to gain deeper knowledge about attitudes toward Open Access and this kind of deals. During the first three months Stockholm University have conducted a survey with 21 respondents (95 % response rate to invitations sent). The result of this survey concludes that Stockholm University researchers:

  • are positive to Open Access,
  • do not want to administrate APC:s,
  • were positively surprised by the agreement,
  • are unlikely to choose Open Access when they (personally) have to pay APC,
  • are not sure about Open Access mandates from funding agencies,
  • are not familiar with CC-BY licence but not negative to it,
  • find fast and cost effective publication process to be more important than Open Access.

These first results was presented at the Bibsam meeting in october 2016. From the survey I learned that most of the researchers were not, or weren’t aware of being, obliged publishing with Open Access (73,7%), and that the majority is unfamiliar with the licensing required (84,2%). Very few of the researchers in the survey knew about the Springer Compact deal before we approached them (5,3%). However, their attitudes towards publishing with Open Access were positive, as were they towards this kind of deal with publishers.

What do you think about the university covering the publication fee with this kind of deal?

The respondents were positive to the agreement. They said it was “excellent”, that “it was like a dream”, and suggested us “to continue this license, will save money for publication cost”. A common answer was that this made the process of Open Access publishing easier. One respondent noted that researchers cannot avoid publishing due to save money, and that this deal was helping doing the researchers job. A few argued that no one, researchers nor universities, should have to pay for Open Access.

springer3

What’s your argument for publishing Open Access?

“Access, access, access” is a pertinent summary of the respondents’ arguments. They assume Open Access articles have a wider outreach to “especially colleagues outside the subscription walls”, and that this is a wise use of taxpayer’s money; “it’s democratic”. With Open Access the respondents also expect more citations. The only objection against Open Access “is that it is expensive, that many high impact factor journals do not support Open Access, and that there is no funding for Open Access publishing” at the own department.

springer2

Impact of publications

During the first 3 months of the agreements, there were 236 articles published (Figure 1: All Springer Compact Articles Published by Month) by 19 of the 32 participating universities in Sweden. This can be compared with in total 157 APC:s in Springer hybrid journals 2015.

fig1
All Springer Compact Articles Published by Month

The answers in the survey boost the very purpose of Open Access. However, the expected dissemination need to be verified. Researchers want to know about the impact of their work, but have very few tools to do so.

Open Access to publications can be measured. Altmetric is a useful standard to analyze the impact of Open Access through digital footprints: when, where and who is paying attention to my publication? Altmetric combines different types of mentions on the Internet and calculates an Altmetric attention score.

Having the Altmetric goggles on we see 98 of the 236 articles credited with an Altmetric attention score. The figure below (Figure 2) shows the average Altmetric attention score per total number of articles from each institution. Lund University has the highest average number of mentions by article published. The statistics also shows that 25% of the attention comes from United Kingdom and 23% from United states, which proves a high level of international reach for the research presented. Two of the 236 articles have got 1 citation each in Scopus and one of those articles has 1 citation in Web of Science.

fig2

More possibilities

The respondents in this limited survey expect that a wider audience will read and cite their articles when published Open Access. The future evaluations of the deal will this into consideration and compare eligible non-OA articles with the Springer Compact articles. We will also continue to analyze the citation metrics as well as the Altmetric data to be able to measure the impact of this open communication of research results in comparison with other publications.

A national Committee will be formed to continue the evaluation of the agreement to provide Swedish universities with better information to prepare for future agreements and strategies. This committee will look at:

  • financial consequences of the reallocation of costs from subscriptions to APC:s
  • mapping funding grants in relation to published output
  • assessment of the usage of publications in comparison with other publications.
  • the turn to gold OA from hybrid OA

Given the results from this small survey on a short period of the Springer Compact agreement, it is possible to make a cautious prediction that the most obvious benefits from the agreement this far is that 1) more publications really become Open Access. 2) it is easier for researchers to publish Open Access 3) the APC costs for institutions become predictable 4) the publishing data will be easier to analyse and evaluate. The future evaluation will surely modulate the results and add other perspectives.

Finally, I want to mention that Springer compact agreement is one of many routes to boost Open Access. There are examples without article processing charges, i.e. Open Libraries of Humanities supported by Uppsala University, Stockholm University, the National Library and Riksbankens jubileumsfond.

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Dialog, Digitalisering, Delaktighet – VA-dagen 2016 om öppen vetenskap

Orginalartikeln är skriven av Vetenskap & Allmänhet och finns publicerad på deras hemsida.

Öppen vetenskap handlar både om hur forskning görs tillgänglig och om hur den bedrivs. På årets VA-dag diskuterades vad öppen vetenskap innebär i praktiken, och hur vi ska få till det i Sverige.

EU:s medlemsländer beslutade i våras att gå mot ett system för öppen vetenskap. Öppen vetenskap är därmed inte längre ett ”om” – det är ett ”när” och ett ”hur”. Detta var temat för VA-dagen 2016 som gick av stapeln den 12 oktober i konferenscentret Tidningshuset i Stockholm.

Bra för forskning, ekonomi och samhälle

Enligt Celina Ramjoué, chef Data Policy for Science DG Connect vid EU-kommissionen förväntas öppen vetenskap vara bra för

  • forskningen, som härigenom kan bli mer effektiv, verifierbar, transparent och interdisciplinär,
  • ekonomin, när öppen vetenskaplig information leder till innovationer,
  • samhället, som får en bredare, snabbare, mer transparent och jämställd tillgång till vetenskaplig information – vilket leder till större inverkan av vetenskap på samhället i sin helhet.

– Sverige är inne på rätt väg när det gäller öppen vetenskap, men jag hoppas att ni också fortsätter att engagera er på europeisk nivå. Det tar lite tid och kräver arbete, men är värt det, sa Celina Ramjoué i sitt anförande på VA-dagen.

Dialog om delar av öppen vetenskap

Begreppet öppen vetenskap är sammansatt av flera olika delar. Här ingår öppen tillgång (till vetenskapliga publikationer och data), att involvera allmänheten – till exempel i medborgarforskning (citizen science), forskningskommunikation, koppling till politiska beslut (vilket ska leda till ett evidensbaserat beslutsfattande), alternativa sätt att mäta vetenskaplig prestation (alternative metrics – altmetrics), och en e-infrastruktur som klarar av att möta delarnas behov.

Några av dessa delar var teman för rundabordsdialoger där VA-dagens drygt 200 deltagare i mindre grupper samtalade om delarnas möjligheter och utmaningar. Dialogerna följdes upp med paneldiskussioner och omröstningar i plenum för att ta fram de viktigaste möjligheterna och utmaningarna.

Omröstningsresultaten kan ni se nedan.

Viktig demokratifråga

Regeringens syn på öppen vetenskap framfördes av Karin Röding, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet hos forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, samtidigt som hon fick ta del av resultaten från VA-dagens omröstningar.

– Tillgång till öppen data och forskningsresultat är en viktig demokratifråga, framhöll Karin Röding.

Vem har då ansvaret för att driva igenom öppen vetenskap i Sverige? Forskarsamhället gemensamt, menade Karin Röding, men poängterade att det även behövs draghjälp från politiskt håll.


Se delar av VA-dagen eller hela evenemanget

De fyra delar av öppen vetenskap som diskuterades i rundabordsdialogerna var öppen tillgång, öppna data, medborgarforskning och ansvarsfull forskning och innovation.

Delarna introducerades av:

I de efterföljande panelsamtalen deltog:

Peter Lång, konstnär och kompositör, inledde dagen med ett anförande om vetenskapliga uttryck i konsten.

Läs om #VAdagen i sociala medier via Storify HÄR

Publicerat i Konferenser, Möten, Nyheter, Open Access, Vetenskaplig kommunikation, Vetenskaplig publicering, Workshop | Lämna en kommentar

CFP – The 21st International Conference on Electronic Publishing

***Apologies for cross postings***

Call For Papers/Proposals

21st International Conference on Electronic Publishing (ELPUB) 2017

Theme: Expanding Perspectives on Open Science: Communities, Cultures and Diversity in Concepts and Practices

Conference dates and location : 6-8 June 2017, Limassol, Cyprus Conference Host: Cyprus University of Technology Conference Venue : Curium Palace Hotel

Website: http://elpub.net

Scope

The International Conference on Electronic Publishing (ELPUB) is entering its 3rd decade of continuous engagement with the changing landscape of publishing and scholarly communications. The conference this year will focus on the diverse perspectives on Open Science, one of the most widely discussed topics in research communications today.

We invite contributions from members of the communities whose research and experiments are transforming the nature of electronic publishing and scholarly communication.

Important dates:

1 November 2016 Submission Site Open

15 December 2016 Submission Deadline for Extended Abstracts

20 January 2017 Author Decision Notification

15 March 2017 Submission of Full Paper for Final Review

1 April 2017 Return of final review

10 May 2017 Submission of Final Paper

30 May 2017 Proceedings uploaded

6-8 June 2017 Conference

Contact Information:

If you have any questions, please do not hesitate to contact us:

General Chair: Fernando Loizides < fernando.loizides@gmail.com > Emerging Interactive Technologies Lab., University of Wolverhampton, UK

Programme Chair: Leslie Chan <chan@utsc.utoronto.ca>, Centre for Critical Development Studies, University of Toronto Scarborough, Canada

 

Publicerat i Konferenser, Open Access, Vetenskaplig kommunikation, Vetenskaplig publicering | Lämna en kommentar

Debatt om öppen tillgång (open access) i Dagens Nyheter

Tre repliker inkom till Kungliga bibliotekets och Vetenskapsrådets debattartikel ”Att göra forskning tillgängligt för alla kräver mer stöd”.

Med titeln ”Öppen vetenskap behöver inte kosta en enda krona” argumenterar Anders Eklund, docent i medicinsk informatik, för att det redan idag är möjligt att göra forskning tillgänglig helt gratis genom pre-prints och parallellpublicering.

Cissi Billgren Askwall, Vetenskap och allmänhet & Robert Watt, Forskom betonar i sin replik ”Belöna forskare som ger tillgång till forskningsresultat” bland annat behovet att forskare på olika sätt belönas när de tillgängliggör sin forskning, t.ex genom kommunikation och samverkan med det omgivande samhället.

I repliken ”Öppen tillgång till forskning räcker inte” menar fyra forskare inom humaniora och samhällsvetenskap att traditionella sätt för forskare att nå ut med sina forskningsresultat utanför akademin håller på att brista och att det därför behövs en stärkt och fungerande infrastruktur för samverkan och delaktighet.

Med slutrepliken ”Ekonomin måste klaras när forskning publiceras öppet” avslutar Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet debatten genom att understryka behovet av ekonomiska resurser och säkrad kvalitetsgranskning för att övergången till ett öppet tillgängligt publiceringssystem ska gå att genomföra på ett hållbart sätt.

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Debatt om öppen tillgång (open access) i Dagens Nyheter

”Ekonomin måste klaras när forskning publiceras öppet”

Slutreplik publicerad i Dagens Nyheter (dn.se) 4 oktober 2016

Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket uppskattar att flera aktörer valt att kommentera vår debattartikel som handlar om att forskningsresultat måste göras tillgängliga för alla till en lägre kostnad och med bibehållen kvalitetsgranskning. Sven Stafström, Vetenskapsrådet, och Gunilla Herdenberg, Kungliga biblioteket, ger sin slutreplik på DN Debatt om öppen tillgång till forskningsresultat.

Våra respektive organisationer arbetar redan i den riktning som Askwall och Watt pekar ut som vägen mot öppen tillgång till forskningsresultat. Vi har gemensamt föreslagit regeringen att införa nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsresultat. Förslaget inkluderar också nödvändiga steg för att tillgängliggöra forskningsdata och tar upp att forskningsfinansiärer och lärosäten behöver använda alternativa och kompletterande sätt för att bedöma forskares meriter. Vi erbjuder forskare råd och stöd om vetenskaplig publicering med öppen tillgång och sedan flera år kräver Vetenskapsrådet att resultat från forskning som myndigheten finansierat ska finnas öppet tillgängliga. Forskarna kan använda forskningsbidraget för att täcka kostnaderna.

Vi anser att öppet tillgängliga forskningsresultat leder till ett effektivare forsknings- och innovationssystem. Liksom flera av debattörerna vill vi också lyfta fram behovet av forskningskommunikation för att nå ut med forskningen till fler grupper i samhället. Kommunikation om forskning är en självklar del av ett effektivt forsknings- och innovationssystem och bidrar såväl till att motverka faktaresistens som att upprätthålla förtroende och intresse för forskning som till att forskningen får ett genomslag.

Det alternativ som Eklund föreslår med plattformar där forskarna publicerar sina preprints är intressant och, som han påpekar, ökar nu antalet sådana plattformar. Men eftersom forskningen som publiceras på detta sätt inte är sakkunniggranskad får dessa preprints inte samma status gällande artikelns vetenskapliga innehåll eller som merit när forskaren söker anställning eller forskningsbidrag.

Parallellpublicering, som Eklund också tar upp, det vill säga att en artikel som publiceras i en prenumerationsbaserad tidskrift också görs öppet tillgänglig, är i enlighet med Vetenskapsrådets regelverk. Många tidskrifter kräver dock ett till två års ensamrätt på det publicerade materialet. Detta innebär att det tar lång tid innan forskningsresultaten görs öppet tillgängliga. Det är ett problem. Ett annat problem är att parallellpublicering kräver att vi fortsätter betala för prenumerationsbaserade tidskrifter som inte är öppet tillgängliga.

Preprints och parallellpublicering har än så länge inte påverkat det rådande oligopolet av vetenskapliga förlag eller den pågående ökningen av förlagens prenumerationsavgifter. Internationellt har utvecklingen lett till att till exempel Harvard University varnar sina forskare för att man inte längre har råd med de höga prenumerationsavgifterna. Man uppmanar därför forskarna att publicera sina artiklar i open access-tidskrifter. Flera svenska lärosäten står inför liknande ekonomiska problem.

För att klara övergången till ett öppet publiceringssystem måste en rad aktörer agera på flera områden som vi skriver i vår artikel. I övergången behövs också ekonomiska resurser, inte bara för att finansiera författaravgifter utan även för att stödja alternativa publiceringsmodeller och för att underlätta mindre förlags processer att omvandla redan befintliga, prenumerationsbaserade tidskrifter till öppet tillgängliga. Samtidigt är det helt nödvändigt att genom hela övergångsperioden säkra kvalitetsgranskningen av forskningen som publiceras.

Nu ser vi fram emot både samarbeten och insatser för att förverkliga att forskningsresultat och forskningsdata görs öppet tillgängliga för alla att ta del av!

Gunilla Herdenberg, Riksbibliotekarie och chef för Kungliga biblioteket

Sven Stafström, Generaldirektör för Vetenskapsrådet

Publicerat i Nyheter | 1 kommentar

OpenAIRE Newsletter September 2016

If you can’t see this e-mail, view it online

OpenAIRE celebrates Open Access Week 2016

By providing one webinar for every day of the week

internationalOAweek2016 200We are thrilled to join forces with open access organizations  for a week of open science immersion! We have prepared one webinar for every day between 24-28 October touching upon a wide range of topics, specifically focussing on OpenAIRE actions take us all on step further in Open Access and Open Science: Open Science primer, Open Repositories, Research Data, policies and information for researchers and project coordinators.
Read More- - -

It just keeps getting better

Zenodo relaunched!

zenodologo newZenodo, the collaborative OpenAIRE-CERN open repository for all scientific output, has just been relaunched with new and improved features. More data, more space, improved integration and automatic linking are just some of the updates the Zenodo team have in store for you.
Read More
- - -

What is the role of repositories in the Open Science ecosystem?

The view from the Coalition of OA Repositories

integration 1364673 960 720 300x200Kathleen Shearer, the executive director of COAR, published a response to an article written by Richard Poynder on September 22, 2016. Although some of Richard Poynder’s comments definitely reflect the current reality, he made a number of other somewhat questionable assertions, in particular that institutional repositories (IRs) have failed. Poynder’s comments possibly reflect a misleading narrative entering into the dialogue about Open Access.
Read More

- - -

How to take full advantage of text & data mining in research

OpenMinTeD: Exploring TDM Licensing in practice

OpenMinted futureTDM factsEven if researchers can lawfully access and read scientific material, for instance publications through their university library, copying a substantial part of works may infringe copyright in those works. This constitutes a major problem when it comes to Text and Data Mining (TDM). Thomas Margoni from University of Glasgow discusses the challenges we face and how these are addressed in OpenMinTeD, an EU-funded project, that builds bridges between legally accessible content and TDM services.
Read More

- - -

Reviewing-disseminating-assessing research

New methods, indicators and tools in the scope of Open Science

 

3 openauplogo 200The recently EU-funded project OpenUP aspires to come up with a cohesive framework for the review-disseminate-assess phases of the research fit to support and promote Open Science. This comes in a very timely manner with EU’s European Open Science Cloud initiative, as OpenUP’s efforts will lead to policy recommendations for the EU and organizations across Europe. A very enthusiastic consortium will roll out seven pilots which will analyze and evaluate emerging mechanims and how these are perceived by different stakeholders within (open) scholarly communication.

Read More

- - -

Finnish National OpenAIRE Workshop

Infrastructure and Networking for Open Science

OpenAIREworkshopFinlandThe Finnish national OpenAIRE workshop in the end of August  2016 underlined for one more time Finland’s commitment to Open Science. The event painted a broad picture of the current scene of Open Science starting from the European level down to local university level developments, focussing on the importance of infrastructures and the human support.
Read More

- - -

Charting the road to open peer review

An overview of OpenAIRE activities to explore quality, openness and transparency

peerreview 300x216OpenAIRE is involved in numerous activities and events to aid and move forward the different aspects of Open Science. Among them we are investigating Open Peer Review through surveys, experiments and workshops. View a summary of our activities and parcicipate in our ongoing survey.
Read More

- - -

Mark your calendar for upcoming events

 

Eastern Partnership E-Infrastructure Conference
Thursday, 06 October 2016 @ University of Georgia
REFLECTIVE 2014 & 2015 Projects’ joint conference
Tuesday, 18 October 2016 @ Brussels, Belgium
PUBMET 2016
Thursday, 20 October 2016 @ Zadar, Croatia
Open Science on the move
Monday, 24 October 2016 @ KBR, Keizerslaan 4, 1000 Brussels
National Open Access Conference & OpenAIRE National Workshop
Monday, 24 October 2016 @ Izmir – Turkey
European Pathways to Open Science
Tuesday, 25 October 2016 @ Universität Wien, Aula am Campus, Spitalgasse 2, 1090 Wien
Open Access Week 2016 @EKT
Tuesday, 25 October 2016 @ NHRF, Vas. Konstantinou 48, GR-116 35, Athens
Seminar Publish for Impact in Open Access week 2016
Thursday, 27 October 2016 @ Delft
OpenAIRE workshop for UK universities. Open access in Horizon 2020
Tuesday, 01 November 2016 @ The Studio Birmingham – 7 Cannon Street Birmingham B2 5EP
OpenCon 2016
Saturday, 12 November 2016 @ Washington, DC
 
Publicerat i EU, Horizon 2020, Open Access, OpenAIRE | Kommentarer inaktiverade för OpenAIRE Newsletter September 2016

Publiceringskostnader

Detta inlägg är skrivet av Thomas Mattsson, bibliotekarie vid Högskolan i Jönköping, och är tidigare publicerat på hans blogg ”Bibliotekshorisonten”. Följ gärna hans blogg för fler intressanta inlägg, bl.a. om open access.

Se även inbjudan till symposiet Open APC Sweden på Kungliga biblioteket 25 november 2016.

Författar- eller publiceringsavgifter är en av de snabbast växande intäktskällorna för de vetenskapliga förlagen. Det är samtidigt en av de utgiftsposter som forskare och deras lärosäten har minst kännedom om. Lärosäten som påbörjat arbetet med att sammanställa kostnader för publiceringsavgifter har kunnat konstatera att det är svårt att få en överblick över de totala kostnaderna på grund av att de kan budgeteras och betalas på många olika sätt. Gjorda sammanställningar omfattar därför endast de kostnader som kunnat återfinnas. Utöver det som redovisats finns ytterligare kostnader i en omfattning som i de flesta fall inte kan beräknas.

Den bild av publiceringskostnaderna som växer fram ur lärosätenas uppgifter är ännu ofullständig och i behov av kompletteringar. En allt tydligare bild kan dock skönjas när de enskilda organisationernas uppgifter sammanställs på nationell och internationell nivå. Inte minst gäller det när uppgifter från forskningsfinansiärer ingår i undersökningarna.

I det här blogginlägget presenteras tre studier som publicerats under 2016. En av dem är gjord av en forskningsfinansiär, en är baserad på uppgifter inrapporterade från lärosäten och fristående forskningsinstitut och en är en sammanställning av uppgifter från både forskningsfinansiärer och lärosäten. Studierna är gjorda i Storbritannien, Tyskland och Österrike, tre EU-länder med delvis olika förutsättningar för open access-publicering.

Storbritannien
I maj 2016 publicerade det brittiska bibliotekskonsortiet, Jisc, en studie av publiceringsavgifter som dels baseras på frivilligt inrapporterade uppgifter från 40 lärosäten, dels på de uppgifter om författaravgifter som lämnats till forskningsfinansiärerna Research Councils UK (RCUK) och Charity Open Access Fund (COAF). Den senare inkluderar bland annat Wellcome Trust.

Storbritannien har profilerat sig som ett land där OA-publicering i prenumerationsbaserade tidskrifter, så kallad hybridtidskriftspublicering, utgör en viktig del av övergången till helt avgiftsfinansierad vetenskaplig publicering. Cirka 80% av de sammanlagt drygt 10.700 OA-artiklar för budgetåret augusti 2014 – juli 2015 som ingått i studien är därför artiklar publicerade i hybridtidskrifter.

Den genomsnittliga publiceringskostnaden för en artikel i en hybridtidskrift var GBP 1.882 och för en artikel i en ren OA-tidskrift GBP 1.354. I genomsnitt var därmed hybridtidskrifterna 39% dyrare att publicera sig i jämfört med de rena OA-tidskrifterna. För båda tidskriftstyperna var dock kostnadsspridningen stor.

Intressant att notera är kostnadsökningarna för publiceringsavgifter. Mellan 2014 och 2015 ökade den genomsnittliga författaravgiften i en hybridtidskrift med 9%, medan motsvarande ökning för de rena OA-tidskrifterna var 22% (beräkningarna är baserade på kostnader för 14 lärosäten).

Att kostnaderna för författaravgifter ökar för båda tidskriftstyperna och att prisskillnaderna mellan enskilda tidskrifter börjar bli allt mindre förklarar studiens författare på följande sätt:

”As institutions gain awareness of APC pricing and form expectations of how much they are willing to pay, publishers adapt. The initial wide variety in APC prices and their general convergence shows that APC prices are not grounded in the actual cost of producing an article but rather are reflections of what the market can bear.”

För Storbritanniens del har de APC-beräkningar som gjordes 2012 för den utredning som sedan kom att ligga till grund för den brittiska OA-politiken kommit att bli ett riktmärke för kostnadsnivåerna:

”Although other data available at the time suggested the average APC was lower than that figure, the estimate has proved to be a self-fulfilling prophecy as institutions have come to expect to pay this amount.”

På grund av hybridtidskriftsdominansen har de fem största mottagarna av författaravgifter under perioden 2013 – 2015 varit de förlag som även tar emot de största abonnemangsavgifterna: Elsevier, Wiley, Nature Publishing, Oxford University Press och Springer. Elsevier svarade ensamt för ca 25% av författarintäkterna under budgetåret 2014-2015.

De brittiska lärosätenas kostnader för kända publiceringsavgifter var under 2014 ca 12% av de samlade belopp som erlades till förlagen. Övriga 88% utgjordes av prenumerationsavgifter. För att komma till rätta med de dubbla kostnader som uppkommer genom de två betalningsflödena har Jisc förhandlat fram offset-avtal med ett antal förlag. Avtalen har resulterat i kostnadsreduktioner. En oönskad bieffekt av offset-avtalen är tyvärr att de har gjort det svårt att redovisa rättvisande kostnader för enskilda artikelpubliceringar inom ramen för avtalen. Jisc har uppmärksammat problemet och utformar nu tydligare redovisningsmetoder.

Förlag som slutit offset-avtal har inte kunnat se några större ökningar av intäkterna från författaravgifter. Elsevier, som inte har något offset-avtal med Jisc, kunde däremot uppvisa en stor ökning av sina publiceringsintäkter. Bland de faktorer som avgör var en forskare väljer att publicera sig, verkar därmed inte författaravgifternas storlek vara av avgörande betydelse.

(Den första uppföljningen av offset-avtalet med Springer, verkar emellertid kunna peka på att offset-avtal kan medföra stora ökningar av antalet OA-artiklar beroende på minskade kostnader. Uppgifterna avser hittills endast första halvåret 2016 och är därför inte en del av den aktuella studien.)

Österrike
Österrikisk forskning finansieras till övervägande del av en enda central forskningsfinansiär, Fonds zur Förderung der wissenschaftlichen Forschung – FWF (Austrian Science Fund). För alla projektansökningar som beviljats före november 2014 är fondens stöd till OA-publicering indelat i tre delar:

  • stöd för publicering i rena OA-tidskrifter (maximalt EUR 3.000 per artikel),
  • stöd för publicering i hybridtidskrifter (maximalt EUR 3.000 per artikel) och
  • stöd för övriga kostnader.

Projekt som beviljats stöd efter november 2014 kan inte längre få ersättning för kategorin övriga kostnader. För OA-tidskrifter har maxbeloppet sänkts till EUR 2.500 per tidskrift och för hybridtidskrifter ersätts nu maximalt EUR 1.500 per artikel.

I den studie av författaravgifter för åren 2013-2015 som FWF publicerade i april 2016 har begränsningarna från november 2014 ännu inte hunnit slå igenom i resultatet. Under 2015 fördelade sig ersättningarna från FWF på följande sätt:

  • gyllene OA, 14%
  • hybrid OA, 77%
  • övriga kostnader, 9%

I likhet ned den brittiska studien utgör hybridtidskrifternas andel nästan 80%.

En intressant del av studien från FWF är kategorin övriga kostnader, som bland annat inkluderar ”page charges, colour figures, submission fees”. Kostnaderna avser i första hand tilläggsavgifter vid publicering i prenumerationsbaserade tidskrifter, men har i vissa fall även introducerats för OA-tidskrifter. Det genomsnittliga beloppet för denna typ av kostnad var EUR 1.273 under 2015, en ökning med 18% sedan 2013.

För 2015 var den genomsnittliga publiceringsavgiften för hybridtidskrifter i den österrikiska studien EUR 2.606, medan motsvarande avgift för OA-tidskrifter var EUR 1.453. Hybridtidskrifterna hade därmed nästan 80% högre genomsnittliga författaravgifter än OA-tidskrifterna. I beräkningarna ingår ändå kostnadsreduktioner för ett antal hybridtidskrifter på grund av det österrikiska bibliotekskonsortiets offset-avtal med några förlag.

I jämförelse med 2014 var de genomsnittliga kostnadsökningarna för både hybrid OA och gyllene OA ca 13%.

Tre förlag var de dominerande mottagarna av publiceringsavgifter från FWF under 2015: Elsevier, Wiley och Springer. Tillsammans svarade de för drygt 57% av kostnaderna för hybridtidskrifter, 24% av kostnaderna för OA-tidskrifter och 35% av övriga kostnader.

Tyskland
I augusti 2016 publicerades en studie av publiceringsavgifter vid 30 tyska lärosäten och forskningsinstitut. Undersökningen baserades på frivilligt inrapporterade uppgifter till projektet Open APC. Totalt ingick drygt 7.400 artiklar publicerade mellan 2005 och 2015. Max-Planck-Gesellschaft svarade ensamt för 39% av samtliga artiklar i studien.

Till skillnad mot situationen i Storbritannien och Österrike var 99% av artiklarna i Tyskland publicerade i rena OA-tidskrifter. Mindre än 1% av artiklarna hade publicerats i hybridtidskrifter. Orsaken till fördelningen står att finna i de regler för ersättning av författaravgifter som den största tyska forskningsfinansiären, Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG), har satt upp. I korthet innebär regelverket att vare sig publicering i hybridtidskrifter eller författaravgifter överstigande EUR 2.000 ersätts av DFG.

Den genomsnittliga publiceringskostnaden under 2015 var EUR 1.417. Under 2014 var snittpriset EUR 1.285. Kostnadsökningen mellan de båda åren var därmed ca 10%.

Avslutande kommentarer

De brittiska erfarenheterna pekar på en marknad för publiceringsavgifter där kostnaderna stiger för såväl gyllene som hybrid OA. Avgifterna för hybrid OA är dock betydligt högre än för gyllene OA. Studien bekräftar att de stora vetenskapliga förlagen genom sina hybridtidskrifter har flyttat över sin dominerande roll även till marknaden för OA.

Den österrikiska studien ger ytterligare bevis för den stora prisskillnaden mellan hybrid OA och gyllene OA. Studien belyser också problemet med att förlag, förutom avgifter för OA, även belägger artiklar med diverse andra avgifter för publicering. Omfattningen av sådana extrakostnader behöver antagligen studeras närmare.

Från Tyskland redovisas erfarenheter av att forskningsfinansiärer kan styra forskarna till publicering i form av gyllene OA genom att inte ersätta publiceringsavgifter i hybridtidskrifter. På grund av dominansen för gyllene OA var den genomsnittliga publiceringsavgiften i Tyskland under 2015 den lägst redovisade i någon av de tre studierna. Högst genomsnittlig kostnad hade de brittiska publiceringarna i hybridtidskrifter.

Att ett fåtal förlag har dominerat den prenumerationsbaserade vetenskapliga publiceringsmarknaden är inte någon nyhet. Med hjälp av hybridtidskrifterna kan förlagen dessutom bevara den nuvarande marknadsdominansen även efter en övergång till OA. Marknaden för rena OA-tidskrifter har däremot sett annorlunda ut. De traditionella förlagens marknadsandelar har där varit relativt begränsade, men har genom uppköp och allt fler nystartade OA-tidskrifter gradvis kommit att öka. Trots växande marknadsandelar för de största vetenskapliga förlagen har marknaden för OA-tidskrifter ändå verkat kunna erbjuda en motvikt till den situation som råder för de prenumerationsbaserade tidskrifterna. Desto mer överraskande är därför FWF-rapportens slutsatser rörande gyllene OA.

Genom att slå samman uppgifterna om publiceringskostnader i OA-tidskrifter från FWF och de brittiska forskningsfinansiärer som ingår i Charity Open Access Fund kunde drygt 1.000 artiklar publicerade som gyllene OA under 2015 studeras. Sett till kostnaderna var de fem största förlagen:

  • Public Library of Science (PLOS), 28%
  • BioMed Central, 21%
  • Elsevier, 9%
  • Frontiers Research Foundation, 8%
  • Nature Publishing Group, 8%

Så långt ser bilden bra ut. Tar man däremot hänsyn till att Springer äger BioMed Central och Nature Publishing Group samt även kontrollerar Frontiers Research Foundation, blir bilden en annan:

  • Springer, 37%
  • Public Library of Science (PLOS), 28%
  • Elsevier, 9%

Tillsammans tog de tre förlagen emot 74% av publiceringsavgifterna för gyllene OA.

När de brittiska kostnaderna adderas till de österrikiska, blir den genomsnittliga publiceringskostnaden EUR 1.682. Under 2014 var motsvarande kostnad EUR 1.288. På ett år har därmed kostnaden stigit med 31%.

Kraftigt stigande kostnader för gyllene OA och en tilltagande marknadsdominans för ett mindre antal förlag har fått FWF att avsluta sin studie med en varning och en uppmaning:

”These data show that even if a full Open Access publishing system based on APCs is achieved, we will still face the same situation as in the current subscription system: The prices will increase and it is very likely that in 10 to 15 years two or three commercial giants will not only dominate the publication market but the entire academic workflow as well.

Thus, for a functional market in the future, increased competition is necessary. More investment in alternative Open publication models from public and private funding bodies is needed in order to avoid a price increase in the future.”

Det förefaller allt mer angeläget att finna alternativa publiceringsformer för OA. Att för mycket förlita sig på förlagslösningar för publicering och meritvärdering kan i värsta fall leda till att vi är tillbaka där vi startade, men med betydligt högre kostnader. Det är sällan en god idé att försöka lösa ett problem genom att tillsätta mer av det som ursprungligen gav upphov till problemet.

 


Litteratur

Jahn, Najko & Tullney, Marco (2016): A study of institutional spending on open access publication fees in Germany. PeerJ 4:e2323.
https://peerj.com/articles/2323/

Rieck, Katharina; Haslinger, Doris; Meischke-Ilic, Sasa; Kirindi-Hentschel, Ünzüle & Reckling, Falk (2016): Analysis of the publication costs of the Austrian Science Fund (FWF) in 2015.
https://figshare.com/articles/Austrian_Science_Fund_FWF_Publication_Cost_Data_2015/3180166

Shamash, Katie (2016): Article processing charges (APCs) and subscriptions : monitoring open access costs.
https://www.jisc.ac.uk/reports/apcs-and-subscriptions

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Publiceringskostnader

Öppen inbjudan till symposium Open APC Sweden

I ett öppet publiceringssystem faktureras ofta forskarna själva för att publicera sina artiklar open access. Dessa kostnader finansieras till största del av bidrag från forskningsfinansiärer eller lärosätenas fakultetsmedel. Idag saknas en samlad överblick över de totala kostnaderna för den vetenskapliga publiceringen där författaravgifter, så kallade APC:er, utgör en ökande andel. Betydelsen av överblick och kontroll av publiceringskostnader har uppmärksammats och behovet av nationellt och internationellt samarbete är stort.

I samarbete mellan OpenAccess.se, SwePub och svenska lärosäten har Kungliga biblioteket inlett en pilotstudie för att undersöka möjligheterna att etablera en öppen nationell databas över kostnader för författaravgifter, s.k. Article Processing Charges (APC).

Symposium Open APC Sweden

Kungliga biblioteket bjuder in till ett symposium på temat öppna APC-data i Sverige. Symposiet är kostnadsfritt och sista anmälningsdag är den 14 november.

Tid: 25 november, kl. 9.30-15.00
Plats: Hörsalen, Kungliga biblioteket, Humlegården
Program: Symposium Open APC Sweden
Anmälan: till anmälningsformuläret

 

Varmt välkomna!

 

Publicerat i Bibliometri och analys, Finansiering, Konferenser, Möten, Open Access, Publiceringsmönster, SwePub | Kommentarer inaktiverade för Öppen inbjudan till symposium Open APC Sweden