Svensk debatt om öppen tillgång/open access

Under sommaren pågick i svensk media en intressant och viktig debatt på temat öppen tillgång. I början av juni skrev Anders Kastberg, professor vid Université Nice Sophia Antipolis, en debattartikel i Universitetsläraren under rubriken ”Sluta behandla open access som en väckelserörelse”. Kastberg menade i sin artikel att det demokratiska huvudargumentet för att göra forskning, som har finansierats av statliga medel, öppet tillgänglig för allmänheten är ett luftslott, eftersom det handlar om avancerade artiklar som är avsedda för experter. I en replik till detta skrev bland andra Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms universitet, en artikel med titeln ”Experterna finns även utanför akademin”. I artikeln betonades också att det även finns markanta skillnader i hur stor tillgång till vetenskaplig information som forskarna inom akademin har, beroende på hur höga prenumerationsavgifter som biblioteken vid de olika lärosätena har råd att betala för.

I slutet av juli publicerade SvD Debatt artikeln ”Alla bör få ta del av vetenskapen” av Calle Nathanson, Svensk biblioteksförening och Cissi Billgren Askwall, Vetenskap & Allmänhet. Författarna gav uttryck för stora förväntningar på att regeringens kommande forskningsproposition kommer innehålla en konkret färdplan för en svensk väg mot öppen vetenskap. I artikeln listades även vad som anses behövas för att visionerna om ett öppet vetenskapssystem kan bli verklighet i Sverige. I repliken ”Att öppna forskningen för alla blir dyrt” menade Jonas F Ludvigsson, professor vid Karolinska institutet, att kostnadsfrågan för öppet tillgänglig publicering inte får belastas den enskilda forskaren utan behöver diskuteras och lösas av svenska staten och Vetenskapsrådet tillsammans med EU, bland annat genom förhandlingar med de stora vinstdrivande förlagen. Detta inlägg i debatten fick i sin tur en replik av Anders Eklund, docent vid Linköpings universitet. Med titeln ”Öppen vetenskap behöver inte kosta en krona” argumenterades för parallellpublicering och preprints som kostnadsfria alternativ till att göra forskningsresultat öppet tillgängliga. Slutrepliken i denna nationella debatt om open access gavs professor Jonas F Ludvigsson då han i artikeln ”Medicinska forskare är hänvisade till tidskrifterna” betonade att preprints inte tillåts inom medicinsk forskning och att förlagens embargoperioder för parallellpublicering sällan stämmer överens med forskningsrådens krav på open access. Åter betonades behovet av transparenta förhandlingslösningar mellan svenska staten, Vetenskapsrådet, EU och de stora förlagen, för att möjliggöra att vetenskapliga artiklar blir omedelbart öppet tillgängliga utan att forskarna behöver betala dyrt för detta.

 

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Frankrike begränsar embargoperioder för parallellpublicering och inför ett undantag för text- och datautvinning

Genom lagen ”pour une République numérique” (för en digital republik) kommer Frankrike snart att begränsa embargoperioderna för parallellpublicering av vetenskapliga artiklar och inkludera ett undantag i sin upphovsrättlagstiftning som uttryckligen tillåter text- och datautvinning.

Begränsade embargoperioder för parallellpublicering och återanvändning av underliggande data

När en forskare får sin artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift måste hen skriva på förlagets publiceringsavtal. Detta avtal innebär ofta att forskaren överlåter sina ekonomiska rättigheter till förlaget, som då ges rätten att framställa exemplar av artikeln samt att bestämma över hur den sprids och tillgängliggörs (1), inklusive rättigheten för forskaren att själv publicera artikeln via andra kanaler.

Allt fler vetenskapliga förlag tillåter dock att forskare parallellpublicerar (2) sin artikel, till exempel i ett institutionellt öppet repositorium. Problemet är att förlagen har olika policyer för detta (3), särskilt vad gäller längden på den embargoperiod som bestämmer hur lång tid efter publicering som artikeln får deponeras i ett repositorium, och därmed göras öppet tillgänglig för alla.

Bild av Wiki Science ouverte (CC-By-NC)

(bild av Wiki Science ouverte – CC-By-NC)

Den nya franska lagstiftningen fastslår att embargoperioden inte får vara längre än 6 månader inom naturvetenskap, medicin- och teknikområdena och 12 månader inom humaniora och samhällsvetenskap efter att artikeln publicerats i tidskriften (4). Parallellpublicering gäller då den slutgiltiga versionen av det sakkunniggranskade manuskript som har accepterats för publicering. Denna version blir då öppet tillgänglig via internet, ”gratis, i ett öppet format och digitalt” indikerar lagen. Artikeln ska vara ett resultat av forskning som har finansierats med minst 50 % offentliga medel. Den tidskrift där den första publikationen sker ska minst ha en årlig utgivningsfrekvens. Den parallellpublicerade artikeln får inte bli föremål för exploatering som en del av en kommersiell förlagsverksamhet.

Lagen lägger till att data som har producerats i samband med forskning som har finansierats av minst 50 % offentliga medel och som inte är skyddad av särskilda rättigheter (till exempel en upphovsrättsskyddad bild som ingår i data eller personskyddad data) får återanvändas fritt från och med det öppna tillgängliggörandet. Förlaget som publicerar en artikel får inte begränsa återanvändningen av den underliggande data som har producerats i samband med artikeln. På denna punkt är lagtexten dock något oklar men kan tolkas som ett sätt att förhindra förlagen att använda sig av det rättsliga skyddet för databaser för att ”låsa in” den underliggande datan.

En viktig punkt i den nya lagen är att det inte är tillåtet att avtala bort dessa bestämmelser. De kommer således att gälla även om publiceringsavtalet mellan förlaget och forskaren säger annorlunda.

Undantag i upphovsrättlagstiftningen som tillåter text- och datautvinning

Samma lagtext innehåller också en artikel som underlättar användningen av text- och datautvinning (”text and data mining” på engelska, förkortat TDM) i Frankrike.

10Francs-1940-f

”Billet de 10 francs” av Banque de France (PD)

I dagsläget behöver forskare ofta söka tillstånd och även förhandla om licenser när de vill utföra TDM på upphovsrättsskyddat material, vilket i praktiken kan få forskare att avstå från viss forskning. Den nuvarande EU-lagstiftningen är inte anpassad till TDM och EU-kommissionen förväntas komma med ett reformförslag under hösten som ska gälla i alla EU-länder.

Fransmännen inväntar dock inte den kommande EU-lagstiftningen utan inför en reform som liknar den som gjordes i Storbritannien 2014. Enligt den nya lagen får forskare som arbetar inom ramen för fransk offentlig forskning utföra TDM på material som de har laglig tillgång till.  Detta innebär att när ett lärosäte har skaffat en licens för att få tillgång till en tidskriftsdatabas får lärosätets forskare använda sig av TDM-tekniken på denna databas utan att behöva en ytterligare licens från upphovsrättsinnehavaren. TDM får dock inte utföras i kommersiellt syfte.

 

Lagen ”pour une République numérique” ska genomgå en sista formell omröstning i den franska senaten i slutet av september, men detta kommer sannolikt inte ändra innehållet i lagtexten. Därefter väntas lagen träda i kraft redan under hösten 2016.

Nuvarande version av lagtexten (d.v.s. innan den sista omröstningen i senaten) finns här. Se ”Article 17” för embargoperioder (icke-officiell översättning på engelska här) och ”Article 18 bis” för text- och datautvinning.

 

(1) Till skillnad från att istället använda en Creative Commons-licens som gör att forskaren själv väljer vilka friheter artikeln ska ha.
(2) Ibland används begreppet ”självarkiverar”.
(3) Databasen SHERPA/RoMEO listar dessa policyer.
(4) Den franska embargoperioden motsvarar den som EU föreskriver för publikationer finansierade av programmet Horisont 2020 (se sida 7 i detta dokument).
Publicerat i EU, Licenser, Nyheter, TDM | Lämna en kommentar

Sverige först i Norden med ny modell för öppet tillgängliga forskningspublikationer

Ett första avtal som kombinerar licens- och författaravgifter har blivit verklighet i Sverige. Efter långdragna förhandlingar med förlaget och ett intensivt förankringsarbete inom lärosätena har nu Bibsam som första konsortium i Norden slutit ett avtal för Springer Compact. 32 av de 37 organisationer som idag deltar i Springeravtalet valde att gå över till Springer Compact och därmed möjliggöra open access-publicering för sina forskare. Avtalet trädde i kraft vid halvårsskiftet 2016 och löper till slutet av 2018.

Den första artikeln att godkännas i det nya arbetsflödet för open access-publicering kom från Lunds universitet bara några timmar efter lanseringen och redan ligger ett tiotal fler artiklar i pipelinen från Chalmers, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Mälardalens högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Se nedan för komplett pressmeddelande på svenska, samt länk till Springers pressmeddelande på engelska.

Glad sommar önskar licens- och open access gruppen på Kungliga biblioteket!

Kungliga biblioteket har inom ramen för Bibsamkonsortiet inlett ett pilotprojekt och tecknat ett nytt avtal med det vetenskapliga förlaget Springer. Avtalet innebär att deltagande organisationers forskare kan publicera sina artiklar öppet tillgängligt (open access) i mer än 1 650 av Springers hybridtidskrifter.

Springer Compact, som modellen kallas, är en övergångsmodell till öppen tillgång som kombinerar licens- och författaravgifter. Syftet är att skapa överblick och kontroll över den totala kostnaden. Bibsamkonsortiet, det gemensamma upphandlingsarbetet av vetenskapliga e-tidskrifter och databaser för svenska lärosäten och forskningsinstitutioner, är först i Norden att implementera modellen. I avtalet ingår 32 organisationer, däribland alla stora svenska universitet såsom Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Karolinska institutet.

Forskningspublikationer som görs öppet tillgängliga är lättare att hitta, mer frekvent citerade och når en bredare läskrets. Det är inte bara en fördel för forskningen, utan även för samhället i stort. Wilhelm Widmark, ordförande i Bibsamkonsortiets styrgrupp och överbibliotekarie på Stockholms universitet, menar att avtalet påskyndar omvandlingen av det vetenskapliga publiceringssystemet:

– Syftet med piloten är att skaffa erfarenhet genom att testa nya processer och arbetsflöden för open access-publicering. Piloten ligger i linje med Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång och det är tack vare deras stöd som detta nu blir verklighet.

Under piloten kommer man noggrant följa upp publiceringsmönster och utvärdera arbetsprocesserna. På så sätt kan man säkerställa att de uppfyller svenska lärosätens och forskningsfinansiärers krav.

– Detta är ett steg i rätt riktning för att påskynda övergången till öppen tillgång. Det är ett bra exempel på vad som kan uppnås för forskare såväl som för den breda allmänheten när lärosäten, bibliotek och en forskningsfinansiär arbetar effektivt tillsammans, säger riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg.

Liknande avtal har tecknats av Max-Planck institutet i Tyskland, samt i Nederländerna, Storbritannien och Österrike.

– Under de senaste 18 månaderna har vi byggt en stabil infrastruktur som minskar den administrativa bördan för både forskare och deras institutioner. Jag är oerhört glad att svenska forskare nu kan dra nytta av dessa effektiva processer, säger Juliane Ritt, Executive Vice President Global Hybrid OA Initiatives, på Springer Nature.

Avtalet för Springer Compact löper från halvårskiftet 2016 till och med december 2018.

Fakta Bibsamkonsortiet Sedan 1996 tecknar Kungliga biblioteket (KB), under namnet Bibsamkonsortiet, licensavtal för elektroniska tidskrifter och databaser på svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstituts vägnar. 76 olika organisationer deltar i minst ett avtal.

Sex heltidsanställda förhandlar och administrerar cirka 40 avtal som omfattar ett 100-tal e-resurspaket. Omsättningen är 325 miljoner kronor (2016) och de 10 största universiteten står för 73 procent av omsättningen. Styrgruppen för Bibsamkonsortiet består av sex representanter som utses av SUHF (Sveriges universitetslärare och forskare) och en representant som utses av Forum för specialbibliotekschefer.

Kontaktpersoner: Anna Lundén, enhetschef för nationell bibliotekssamverkan, KB, 070-709 36 14 Britt-Marie Wideberg, samordnare för Bibsamkonsortiet, KB, 010-709 36 60. Wilhelm Widmark, ordförande i styrgruppen för Bibsamkonsortiet, Stockholms universitetsbibliotek 08-16 27 33

För pressmeddelande på engelska, se: http://www.springer.com/gp/about-springer/media/press-releases

För mer information om Bibsamkonsortiet: http://www.kb.se/bibliotek/centrala-avtal/

För mer information om förlaget se: www.springernature.com

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Open Access: Sweden, Europe, and the World. Guest post by Martin Paul Eve, OLH

We are happy to present this guest post by professor Martin Paul Eve, founder of the Open Library of Humanities.

In recent days, open access to research publication has continued its worldwide ascent. On the 27th May, 2016, the Council of the European Union agreed “to further promote the mainstreaming of open access to scientific publications by continuing to support a transition to immediate open access as the default by 2020”. The internet and world wide web are not going away and institutions or researchers who believe it might look increasingly Canutian.

Yet, there’s a challenge of affordability looming here. Gold open access, through article processing charges (APCs), works well when scientists in well-funded disciplines can bring in research grants that will cover such fees, which can reach £2000 per article. But what of the humanities and social sciences where funding is more scarce? What of the double dipping of those publishers who continue to collect revenue from subscriptions at the same time as charging APCs in hybrid journals? What of our continually diminishing library budgets, worldwide?

Focusing on the humanities disciplines, we founded the Open Library of Humanities as one potential solution to these problems. A charitable, not-for-profit enterprise that publishes only fully open-access journals (no hybrid journals), we are funded by an international consortium of just under 200 libraries. Each institution pays an annual membership fee which we then use to cover our labour and publishing costs. The fee is less than the cost of a single article processing charge for 11 journals but by sharing the burden between many institutions (rather than requiring an author to pay them when accepted) we spread the cost. We have also successfully “flipped” a set of journals from subscription publishers to an OA model – helping libraries to see a transition, rather than merely added costs. In the near future we are considering disciplinary expansions and a scaling up of our model.

But we need international cooperation if this is to work. The EU wants to push towards full open-access by 2020 but unless libraries around the world work together, we will soon feel the budgetary effects of this. So we need a variety of models to support open access in different fields. We provide a low-cost, high-return and equitable way of achieving OA in the humanities.

That is why we would like to call on Swedish libraries to join the National Library of Sweden, Stockholm University, Uppsala University and Riksbankens Jubileumsfond in participating in the Open Library of Humanities model. The pricing is extremely reasonable; just 1300 EUR per institution – and if that isn’t possible, we can negotiate. We accept articles in any language in the OLH Journal, including Swedish, so researchers at all institutions will have a first-class outlet for their work, regardless of linguistic barriers.

Professor Martin Paul Eve

martin.eve@openlibhums.org

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Open Access: Sweden, Europe, and the World. Guest post by Martin Paul Eve, OLH

Pasteur4OA Final conference

17-18 maj 2016 stod Pasteur4OA (Open Access Policy Alignment Strategies for European Union Research) värd för konferensen Green Light for Open Access. Konferensen avslutade det internationella projektet som syftat till att stödja EU:s medlemsländer i deras arbete med att utveckla och implementera nationella och lokala riktlinjer och policier för öppen tillgång till vetenskaplig information. Konferensen arrangerades med koppling till det nederländska ordförandeskapet EUNL16.

Konferensen var organiserad utifrån följande teman:

Current Activity in Developing Open Access Policies, Funders’ View, Monitoring Open Access, What’s Next (Part 1) & What’s Next (Part 2)

En sammanfattning av konferensen har publicerats och i detta nyhetsbrev finns all output från konferensen samlad, inklusive foton, presentationer, filmer och blogginlägg.

Under själva konferensen deltog en tecknare som visualiserade det som sades i presentationer och diskussioner under konferensens olika teman.

CizcVJqXEAAg_Ws

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Pasteur4OA Final conference

IFFIS 2016. Infrastruktur för forskningsinformation.

www.iffis.se

7 november är det dags för 2016 år IFFIS-konferens.

Smartare information
-för ett starkare forskningssverige!

Välkommen att delta i ett öppet, kreativt forum för dialog, nytänkande och samarbete inom frågor som rör forskningsinformation och forskningsadministration.

Jobbar du inom FoU-sektorn med att producera eller administrera forskningsinformation och behöver återanvända fakta om och från svensk forskning? Då är det här konferensen för dig

Utveckling är dynamisk och våra behov ökar!

Infrastrukturen för forskningsinformation påverkar oss alla oavsett om vi arbetar på lärosäten, forskningsinstitut eller hos finansiärer. Nu behöver vi en modernare infrastruktur med smartare lösningar för mer effektiv hantering av strukturerad data om forskare, FoU-organisationer, pågående forskning och forskningsresultat.

Registrera dig nu så får du garanterat plats.

Avgift: 1 600 kronor, exkl. moms
Datum: 7 november 2016
Tid: Konferens 09.30-16.30, registreringstid 09.00-09.30
Plats: Clarion Hotel Sign, Norra Bantorget, Stockholm

 


Du har chans att påverka innehållet!

Kontakta oss om du har förslag på system och /eller frågor du vill att vi ska ta upp. Eller ta chansen att presentera och diskutera erfarenheter från projekt eller studier under eftermiddagens Open Space-forum.

För förslag och frågor kontakta info@iffis.se senast 22 augusti, 2016

 

 


Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för IFFIS 2016. Infrastruktur för forskningsinformation.

Rådsslutsatser för ett öppet vetenskapssystem

26-27 maj 2016 ägde Konkurrenskraftsrådets (Europeiska unionens råd) möte rum i Bryssel. Deltog vid detta möte gjorde bland annat medlemsstaternas forskningsministrar. På agendan låg bland annat att diskutera och besluta om gemensamma rådsslutsatser för omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem. Alla medlemsstater ställde sig bakom dessa rådsslutssatser.

Statssekreterare Karin Röding förde fram Sveriges ståndpunkter i frågan. Nedanstående text är direkt kopierat från den kommenterade dagordningen på svenska för Konkurrenskraftsrådets möte (sid 12ff).

  1. Utkast till rådets slutsatser om övergången till ett öppet vetenskapssystem

– Antagande och riktlinjedebatt ( rådsslutsatserna hanteras först)

Dok. 8309/16

Beslutspunkt

Tidigare behandling i EU-nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Rådsslutsatserna betonar särskilt vikten av öppen tillgång till vetenskapliga artiklar och till forskningsdata.

De övergripande motiven för öppen vetenskap är att det bidrar till ökad forskningskvalitet, stärker konkurrenskraften och skapar innovationer, samt främjar medborgarnas delaktighet i den offentligt finansierade forskningen. Dessa aspekter anses vara av stor betydelse när det gäller att gemensamt lösa vår tids angelägna samhällsutmaningar och är viktigt för att EU:s medlemsstater ska kunna vara ledande inom forskning och innovation. Detta framhävs också i rådsslutsatserna.

I rådsslutsatserna poängteras att gemensamma tekniska lösningar för att hantera, dokumentera, lagra och tillgängliggöra forskningsdata, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå, är nödvändiga för att införa öppen vetenskap.

I rådsslutssatserna lyfts också frågan om hur forskningsfinansiärer och politiska beslutsfattare kan undanröja onödiga hinder och istället skapa incitament för öppen tillgång. En viktig del i detta är att se över hur forskningsfinansiärer och lärosäten bedömer vetenskaplig kvalitet och meriter vid fördelning av forskningsmedel.

Rådsslutssatserna tar upp frågan om hur bedömning av vetenskaplig kvalitet görs idag och föreslår alternativ. Idag bedöms forskarens insatser i många fall utifrån i vilken tidskrift denne har publicerat sig. Tidskrifter med hög prestige är normalt prenumerationsbaserade. Sättet på vilket finansiärer och lärosäten bedömer värdet av forskningen motverkar därför idén om öppen vetenskap. Om öppen vetenskap ska förverkligas behöver andra parametrar användas av forskningsfinansiärer och lärosäten.

Rådsslutsatserna noterar att det pågår många initiativ inom öppen vetenskap, både på EU-nivå och nationellt. För att stödja det arbetet har kommissionen initierat en Open Science Policy Platform som regelbundet ska informera medlemsstaterna och andra intressenter om utvecklingen. Vidare noteras den handlingsplan (”Amsterdam Call for Action) som lanserades på Nederländernas ”Open Science Presidency Conference” i april i år. Handlingsplanen följer strukturen i den ”European Open Science Agenda” som har tidigare tagits fram av kommissionen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Öppen vetenskap kan bidra till ökad forskningskvalitet, stärkt konkurrenskraft och samhällsnytta samt främjande av innovation och medborgarnas delaktighet i forskningen. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets utkast till rådslutsatser.

Riktlinjedebatt

(offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning)

Diskussionspunkt

Dok. 8507/16

Tidigare behandling i EU-nämnden

Temat för riktlinjedebatten har diskuterats vid flera tillfällen tidigare i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

I underlaget som det nederländska ordförandeskapet har presenterat inför riktlinjedebatt inbjuds forskningsministrarna att diskutera öppen vetenskap.

Det pågår många initiativ inom öppen vetenskap, både på EU-nivå och nationellt. För att stödja det arbetet har kommissionen initierat en så kallad Open Science Policy Platform som regelbundet ska informera medlemsstaterna och andra intressenter om utvecklingen. Den lanseras formellt den 27 maj 2016. Vidare noteras den handlingsplan (”Amsterdam Call for Action) som lanserades på Nederländernas ”Open Science Presidency Conference” i april i år. Handlingsplanen följer strukturen i den ”European Open Science Agenda” som har tidigare tagits fram av kommissionen.

Forskningsministrarna inbjuds att ta avstamp i ett av dessa initiativ för sina inlägg.

Kommissionen initierade under hösten 2014 ett offentligt samråd om Science 2.0 (som idag benämns Open science på engelska och öppen vetenskap på svenska). Syftet med konsultationen var att kartlägga hur medlemsländerna ser på de faktorer som i allt högre grad driver utvecklingen av dagens forskning: digital teknologi, stora datamängder, globaliseringeringen av samhället i stort och ett behov av att med hjälp av forskning och innovation hantera stora gemensamma samhällsutmaningar.

Vid konkurrenskraftsrådet i mars 2015 informerade kommissionen om det pågående arbetet med uppföljningen av det offentliga samrådet. Vid samma rådsmöte hölls även en riktlinjedebatt om EU:s digitala potential där man kunde notera ett stöd för olika slags öppna vetenskapliga principer, såsom öppen tillgång (open access).

Öppen vetenskap var föremål för en diskussion mellan forskningsministrarna vid rådsmötet den 29 maj 2015.

Begreppet ”öppen vetenskap” omfattar flera olika men överlappande områden såsom öppen tillgång (open access) till forskningsresultat (inklusive såväl vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk, som forskningsdata), datadriven forskning och forskning som involverar medborgarna. Begreppet öppen vetenskap är relativt nytt men många av frågorna som ryms här har varit aktuella länge, framförallt gäller det öppen tillgång till vetenskapliga artiklar och forskningsdata.

Förslag till svensk ståndpunkt

Ett viktigt område i den här debatten är hur politiker och forskningsfinansiärer kan undanröja hinder och skapa incitament för öppen tillgång. En viktig del i detta är att se över hur vetenskaplig kvalité bedöms och meriter vid fördelning av forskningsmedel. Även gemensamma tekniska lösningar för att spara och tillgängliggöra forskningsdata är av vikt, särskilt att utveckla gemensamma standarder som möjliggör dataflöden mellan länder.

[slut citat]

Konkurrenskraftsrådets möte spelades in och går att titta på i sin helhet.

Genom att klicka på den svenska flaggan under Open Science system kan man lyssna på Karin Rödings anförande.

Antagandet av dessa rådslutsatser för omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem har fått stor medial uppmärksamhet. Förutom det nederländska ordförandeskapets pressrelease publicerade organisationer som LERU, Science Europe och SPARC Europe egna kommentarer och sammanfattningar. En mer kritisk respons publicerades av The International Association for Scientific, Technical and Medical Publishers (STM). Detta uttalande bemöttes av LERU som 2,5 pages of nonsense. The Guardian, Science Magazine och Science Business har bland många andra också rapporterat om rådsslutsatserna.

I samband med Konkurrenskraftsrådets möte lanserade även forskningskommissionär Carlos Moedas boken Open Innovation, open science, open to the world. A vision for Europe.

Under mötet presenterades också medlemmarna i Open Science Policy Platform. President Kristiina Hormia-Poutanen representerar LIBER och bibliotekens perspektiv.

Här finns mer info om EU-kommissionens arbete med Open Science.

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Rådsslutsatser för ett öppet vetenskapssystem

Öppen vetenskap: från vision till handling

4-5 april 2016 bjöd det nederländska ordförandeskapet i EU in till en konferens i Amsterdam på temat Open Science. Syftet med konferensen var att deltagare från medlemsstater och aktörsgrupper skulle mötas för att diskutera hur omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem ska kunna stärkas och genomföras. Efter en introduktion av Nederländernas statssekreterare för utbildning, kultur och vetenskap Sander Dekker följde ett tal av forskningskommissionär Carlos Moedas där han presenterade sin syn på betydelsen av en gemensam ansats och inställning till open science. Under konferensen första dag ägde tre paneldiskussioner rum på tema Open Science: Dare to share, Open Access to publications samt Joint and concerted actions. Ett referat från dessa paneldiskussioner finns här.

Dag 2 bestod bland annat av fem så kallade breakout sessions som deltagarna i förväg fått välja mellan.

Impact and Evaluation behandlade behovet av incitament för forskarna att dela sin kunskap med samhälle och näringsliv och betonade det otillfredsställande systemet där forskningen enbart värderas utifrån publikationer och citeringar. Ett sätt att komma tillrätta med denna otillräcklighet föreslogs vara att i globala akademiska värderingssystem även utveckla och implementera mål, indikatorer och mätmetoder för forskningens samhälleliga betydelse.  Under denna session presenterade bland annat Norges statssekreterare för utbildning och forskning Björn Haugstad den norska inställningen till open science, samhällelig betydelse och utvärdering. Därefter följde en presentation av dekan Frank Miedema som är en av initiativtagarna till projektet Science in transition där forskningens samhälleliga värde, snarare än bibliometriska metoder, lyfts fram i utvärderingar av forskningens kvalité. Även Paul Wouters, föreståndare vid the Centre for Science and Technology Studies i Leiden och tillika medförfattare till the Leiden Manifesto for research metrics presenterade nya utvecklingsvägar och möjligheter vad gäller mätmetoder, som även inkluderar andra former av output och impact. Dessutom tillhandahöll Liz Allen, ansvarig för Strategic Initiatives vid den öppet tillgängliga publiceringsplattformen F1000 sina erfarenheter och reflektioner utifrån en förlagsperspektiv.

Involvement lyfte betydelsen av forskarperspektiv och forskardelaktighet i omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem. Forskarnas motivation och aktiva deltagande i att dela med sig av forskningsdata och publikationer beskrevs som ett sine qua non i omvandlingen av systemet för forskningskommunikation. Top-down initiativ som kräver open access och delande av forskningsdata behöver ske hand i hand med forskarnas egna engagemang. Sessionen behandlade vad det är som motiverar forskarna att sprida och dela sina forskningsresultat samt vilka initiativ och möjligheter som kan öka forskarnas deltagande och engagemang i ett öppet vetenskapssystem. I panelen deltog bland andra Sónia Frota från the LingOA-initiative, Sabina Lionelli från the Global Young Academy samt Neil Chue Hong från Software Sustainability Intitute.

Infrastructure for Publications and Data fokuserade behovet av en långsiktigt ekonomiskt och tekniskt hållbar infrastruktur för den öppna tillgången till publikationer och forskningsdata. Här presenterade Erik Fledderus, E-IRG, Per Oster, CSC och Bob Jones, CERN arbetet med e-Infrastructure Commons samt the European Open Science Cloud. Vad gäller vetenskapliga publikationer presenterade Cameron Neylon, Science in the Open, Rob Johnson, Research Consulting, Lars Björnshauge, DOAJ och Neil Jacobs, Jisc sina perspektiv och erfarenheter av att skapa hållbara infrastrukturer för den öppna tillgången till forskningspublikationer.

Under temat Innovation presenterades ett utkast till the Amsterdam Call for Action on Open Science. Fokus låg på innovativa initiativ till att forma forskningskommunikation och nya användare i ett öppet vetenskapssystem för att öka forskningens samhälleliga betydelse.

Sessionen Information lyfte behovet av ett större informationsutbyte på en europeisk nivå, för att samla och accelerera de initiativ som tas och har tagits av aktörer, medlemsstater och den europeiska kommissionen. Detta gäller till exempel de mål och riktlinjer som varje medlemsstat tar fram för att uppnå öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och hur de tänker sig att implementera dessa i praktiken. Ett strukturerat, öppet och europeiskt förhållningssätt beskrevs kunna ge en frisk kraft för att nå bättre och mer effektivt utbyte av information. Fokus låg bland annat på behovet av att skapa transparens vad gäller kostnader för vetenskaplig kommunikation och publikation samt hur olika aktörer kan uppmuntras att dela med sig av expertis och information. Sessionen modererades av Gerard Meijer från VSNU.

Därefter följde ett så kallat Open Science World Café där LIBER tillsammans med FutureTDM, FOSTER, Pasteur4OA samt LEARN arrangerade diskussioner i smågrupper.

Konferensen avslutades med att Amsterdam Call for Action on Open Science presenterades. Dokumentet innehåller två viktiga pan-europeiska mål för 2020:

  1. Full open access for all scientific publications
  2. A fundamentally new approach towards optimal reuse of research data

För att dessa mål ska vara möjliga att uppnå presenterades även två stödjande policyer:

  1. New assessment, reward and evaluation systems
  2. Alignment of policies and exchange of best practices

Dessutom presenterades fem handlingsområden med därtill hörande konkreta förslag på handling vilka följer de handlingsområden som finns definierade i draft European Open Science Agenda.

Removing barriers to open science

  1. Change assessment, evaluation and rewaard system in science
  2. Facilitate text and data mining of content
  3. Improve insight into IPR and issues such as privacy
  4. Create transparency on the costs and conditions of academic communications

Developing research infrastructures

  1. Introduce FAIR and secure data principles
  2. Set up common e-infrastructure

Fostering and creating incentives for open science

  1. Adopt open access principles
  2. Stimulate new publishing models for knowledge transfer
  3. Stimulate evidence-based research on innovations in open science

Mainstreaming and further promoting open science policies

  1. Develop, implement, monitor and refine open access plans

Stimulating and embedding open science in science and society

  1. Involve researchers and new users in open science
  2. Encourage stakeholders to share expertise and information on open science

I sin slutgiltiga version presenterades denna Amsterdam Call for Action on Open Science på Konkurrenskraftsrådets möte med EU:s forskningsministrar 26-27 maj 2016. Vid detta tillfälle presenterades också de nominerade och utvalda medlemmarna i Open Science Policy Platform.

 

 

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Öppen vetenskap: från vision till handling

Riksbibliotekariens anförande i utbildningsutskottet

I mars 2016 kallade utbildningsutskottet till en öppen utfrågning i riksdagen inför propositionen om forskning och innovation. Till utfrågningen bjöds bl.a. myndigheter och organisationer in för att ge sin syn på dessa frågor. Programmet och en utskrift av den stenografiska uppteckningen som gjordes vid utfrågningen finns att läsa och ladda ner här.

Nedan följer riksbibliotekarie Gunilla Herdenbergs anförande i sin helhet.

Ärade riksdagsledamöter! Mina damer och herrar! Tack för inbjudan!

Fri information för framtida kunskap är Kungliga bibliotekets vision. Så lyder också rubriken på vårt inskickade underlag inför den kommande forskningspolitiska propositionen. Det innebär att de förslag vi lyfter fram, som ni också har fått utskickade, är just förslag på hur visionen om fri information för framtida kunskap ska kunna komma några steg närmare ett förverkligande.

Varför är detta viktigt? Vi lever i ett digitalt kunskaps- och informationssamhälle. Det ställer oss inför helt nya utmaningar. Det är en tid då vi har de tekniska förutsättningarna att förverkliga den fria informationen. Begränsningarna är framför allt av juridisk och ekonomisk art.

Det första vi lyfter fram i vårt underlag är att det behövs en översyn av pliktlagen, det vill säga den lag som föreskriver att allt utgivet tryck liksom allt radio- och tv-sänt ska levereras till Kungliga biblioteket för att vara tillgängligt för framtida forskning. Den första pliktlagen kom redan 1661. Att Sverige har haft en pliktlagstiftning under så lång tid innebär att vi i dag har fantastiska möjligheter att ta del av tidigare generationers tankar och idéer samtidigt som vi bevarar dagens berättelser för framtida generationer. Men som vi skriver behöver lagen ses över.

I dag har de flesta av oss en smart telefon. Det är ett fantastiskt verktyg. Jag kan, var jag än befinner mig, till exempel koppla upp mig mot databaser, bibliotekskataloger och andra söktjänster.

Många av oss twittrar. I en tweet kan det finnas en länk till en forskningsartikel eller till ett digitalt arkiv. Eller så kan man i tweeten referera till en tidningsartikel där Twitterinlägget är ett inlägg i ett stort samtal.

I dag förs en mycket stor del av det politiska samtalet och debatter i sociala medier. Men det är ingen som har i uppdrag att bevara den debatten för framtiden. Om framtidens forskare ska förstå dagens samhälle är det viktigt att även de debatter som förs på sociala medier och filmer som sprids på till exempel Youtube bevaras. Det är bland annat därför vi föreslår att pliktlagen ska ses över.

KB har också tre förslag som alla handlar om tillgång: samordna införandet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, utveckla en samlad ingång för den svenska vetenskapliga utgivningen samt förslaget om särskilda resurser för digitalisering. Allt handlar övergripande om tillgång till information.

Som Sveriges nationalbibliotek har vi ett samordningsansvar och erfarenhet från ett flertal av de frågor som föreslås utredas vidare. Förutom Openaccess.se, Bibsamkonsortiet och Swepub samverkar vi med flera aktörer inom forsknings- och utbildningssamhället liksom inom de olika bibliotekssystemen. Det är därför naturligt att Kungliga biblioteket samordnar införandet av riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Det är det som är fri information för framtida kunskap – fri för alla och tillgänglig för alla. Det ska inte skilja sig åt beroende på var man befinner sig geografiskt eller vilken position man har i samhället.

Det finns ett gemensamt behov av snabb tillgänglighet och tillgång, för samhällets och demokratins fortsatta utveckling. Men tillgången är inte likvärdig i dag. Studenterna vid Högskolan i Gävle har tillgång till 166 000 elektroniska titlar vid sitt bibliotek. Om de i stället hade valt att studera i Uppsala hade de haft mer än tio gånger så många elektroniska resurser, 1 896 000 titlar. När de sedan är klara med sin examen och börjar arbeta på till exempel Livsmedelsverket har de bara tillgång till 1 300 titlar.

Ytterst handlar det här om demokrati, en likvärdig och tillgänglig infrastruktur för forskning. De förslag vi lyfter fram möjliggör på olika sätt att vi stärker tillgängligheten och gör den mer likvärdig. Det skulle bli regional likvärdighet i Sverige och global rättvisa internationellt.

Vi lever i ett digitalt kunskaps- och informationssamhälle. Tekniken finns, men juridiken och ekonomin sätter begränsningarna. Allt det som forskningsråden finansierar ska inte vara inlåst. Kunskapen ska publiceras open access. Detaljerna i vårt förslag kan ni läsa i det utskickade materialet. Gemensamt är att förslagen syftar till att förverkliga visionen om fri information för framtida kunskap

 

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Riksbibliotekariens anförande i utbildningsutskottet

Minnesanteckningar Forumgrupp för Open Access och publiceringsfrågor 28/4

Minnesanteckningar från gruppens möte d. 28/4 finns att läsa här

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Minnesanteckningar Forumgrupp för Open Access och publiceringsfrågor 28/4