Den 22 maj 2018 hölls en halvtidsavstämning för utredningsarbetet för öppen tillgång, som ingår i Kungliga bibliotekets (KB:s) regeringsuppdrag att samordna öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Under dagen deltog alla fem utredningsgrupper samt KB:s rådgivande grupp för öppen tillgång och Bibsamkonsortiets styrgrupp. Syftet med avstämningen var att alla utredningsgrupper skulle få presentera sitt pågående arbete samt diskutera gemensamma frågeställningar med övriga grupper.
Anna Lundén, enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan, inledde dagen med att hälsa alla välkomna. Hon forsatte med att ge en kort bakgrund till läget för de strandade förhandlingarna med Elsevier, som har gått ut nationellt och internationellt i ett pressmeddelande. Därefter gav samordnare Beate Eellend en tillbakablick över urtedningsarbetet hittills samt en kort introduktion till dagen. Inledningen till utredningsarbetet var kick-offen den 17 oktober 2017 och ett antal inspirationsföreläsningar för alla utredningsgrupper på de fem olika utredningstemana. Utredningsarbetet har i dagarna pågått i sju månader och är tänkt att avslutas i december 2018.
Det alllmänna direktivet för alla utredningar
Alla utredningsgrupper inom samordningsuppdraget följer samma tillvägagångssätt och disposition. Rapporterna ska innehålla en bakgrunds- samt nulägesbeskrivning. Informationsinhämtning och omvärldsbevakning ska ha såväl nationellt som internationellt perspektiv och ske genom litteraturstudier samt genom exempelvis intervjuer, enkäter, studiebesök etc. Under utredningsarbetet bör dialog med förlagen äga rum samt förlagens heterogenitet beaktas. Deltagarna i de olika utredningsgrupperna bör ha hög kompetens om det aktuella fältet.
Under hösten 2017 och våren 2018 har utredningsgrupperna i huvudsak ägnat sig åt internationell omvärldsbevakning och analys. Nationell och internationell empiri har samlats in i forma av studieresor, seminarier och inbjudna föreläsare. Samarbete har initierats med internationella aktörer som arbetar med samma teman. Några utredningsgrupper har även initierat egna studier och modeller för nationella lägesbeskrivningar. Dessutom har fyra nationella enkäter skickats ut till finansiärer, lärosäten, tidskrifter och bokförlag. Det är denna sammantagna kunskapsinsamling som kommer ligga till grund för det fortsatta utredningsarbetet och formuleringar av nationella rekommendationer.
Från kunskapsinsamling till kunskapsproduktion
Utredningsarbetet har varit intensivt och engagerat, där många olika perspektiv och frågeställningar har diskuterats. Arbetet i grupperna går nu från en kunskapsinsamlande fas till en kunskapsproducerande fas, då nationella rekommendationer ska formuleras. Under hösten 2018 kommer utredningsgrupperna även att arbeta med att förankra sitt arbete hos berörda aktörsgrupper, både genom riktade utskick för synpunkter och reflektioner och genom ett gemensamt öppet webforum. Alla utredningsgrupper kommer även att kontinuerligt leverera textunderlag för kommentarer till den rådgivande gruppen för öppen tillgång.
I december 2018 är det tänkt att utredningsarbetet avslutas med att alla grupperna presenterar nationella rekommendationer för fem olika fokusområden. Rekommendationerna ingår i den nationella handlingsplan eller slutrapport för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer som KB lägger fram för Utbildningsdepartementet under första kvartalet 2019.
Workshopparbetet den 22 maj
På eftermiddagen genomförde utredningsgrupperna en workshop där gruppen för öppen tillgång delades in i fem olika tvärgrupper och halvtidsavstämningen avslutades med diskussion i helgrupp. Dessa tvärgrupper diskuterade tre gemensamma teman med uppföljande frågor:
1. Vetenskaplig kvalitetsprövning av publikationer
I ett digitalt publiceringssystem – som dessutom är öppet – förändras publiceringssätten. Det påverkar även kvalitetsprövningens roll, genomförande och betydelse.
a) Pre-publication peer review – sakkunniggranskning före publicering
b) Post-publication peer review – sakkunniggranskning efter publicering
c) Open peer review – öppen sakkunniggranskning
Vad kan dessa olika definitioner innebära för olika discipliner?
- När och var är ett forskningsresultat publicerat?
- När och hur bör kvalitetsprövningen göras?
- Vilka parametrar i kvalitetsprövningen är viktiga – är det olika för olika discipliner?
- Behövs olika kvalitetsprövningar för olika publikationstyper?
- Hur förhåller vi oss till pre-prints, dvs. icke sakkunniggranskad publicering?
2. Incitament för öppen tillgång
I forskningspropositionen ”Kunskap i samverkan” står det:
Övergången till öppen tillgång till forskningsresultat hindras bl.a. av att det saknas tydliga incitament för forskarna att öppet tillgängliggöra forskningsresultaten. För vetenskapliga publikationer saknas i dag en mekanism för att uppmuntra forskare att publicera i tidskrifter med öppen tillgång till artiklarna i stället för i traditionella tidskrifter som ofta har större genomslag.
- Meritvärderingssystemen – hur kan de anpassas till att inkludera incitament för öppen tillgång?
- Olika för olika discipliner – hur behöver vi tänka kring det?
- Incitament på lärosätesnivå – behövs det?
- Vem eller vilka kan påverka systemet?
- Hur ser vi på att betala mer för öppet tillgängliga publiceringar i högrankade tidskrifter? Prestige som marknadsvärde.
- Underteckna DORA – är det något att rekommendera?
3. FAIR-principer
KB har fått i uppdrag att ta fram kriterier för att kunna bedöma i vilken utsträckning vetenskapliga publikationer, som helt eller delvis tagits fram med offentlig finansiering, uppfyller de så kallade FAIR-principerna, och därmed det nationella målet om att publiceras omedelbart öppet tillgängliga.
- Varje publikation ska ha en CC-licens – men vilken? Bör det vara valbart eller standardiserat?
- Vad händer med de publikationer som ej uppfyller FAIR
- Fungerar FAIR-principer för alla publikationstyper
- Behöver vi göra svenska anpassningar av FAIR?
De fem grupperna utreder följande fem teman:
1. Meriterings- och medelstilldelningssystemet kontra incitament för öppen tillgång
2. Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem
3. Öppen tillgång till böcker
4. Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång
5. Uppföljning av krav på öppen tillgång
Utredningsarbetet följer både det allmänna direktivet samt även specifika direktiv rörande utredningarnas teman. I utredningsgrupperna kopplade till dessa teman deltar representanter från forskningsfinansiärer, forskarsamhället, lärosätena genom SUHF samt KB.
Utredningsgrupp 1: Meriterings- och medeltilldelningssystem kontra incitament för öppen tillgång
Deltagare: Clas-Fredrik Helgesson, Linköpings universitet; Lars Kloo, Vetenskapsrådet; David Lawrence, Linköpings universitet; Britta Lövgren, Östersjöstiftelsen; Gustav Nelhans, Högskolan i Borås; Mats Viberg, Chalmers, Beate Eellend, Kungliga biblioteket (sekr.)
Den internationella omvärldsbevakningen har skett både genom litteraturstudier, studiebesök samt dialog med andra aktörer. Ett antal nyckeldokument har diskuterats och kommer väljas till underlag i det fortsatta utredningsarbetet. Diskussioner och rekommendationer för hur öppen tillgång och praktiker för öppen vetenskap kan kopplas till meriterings- och medeltilldelningssystem är aktuell, inte minst inom EU-kommissionen.
Dessutom har gruppen sammanställt information om ett antal internationella finansiärers oa-policyer, inklusive eventuella incitament för öppen tillgång. Resultatet av denna studie är att, med undantag av Wellcome Trust, så finns inte öppen tillgång med som parameter i belöningssystemet hos någon av dessa finansiärer. Även en enkät till svenska finansiärer har skickats ut.
Utredningsgrupp 1 har också initierat samarbete med internationella aktörer inom temat incitament och belöning för öppen tillgång och öppen vetenskap. En undersökning genomförs rörande praxis vid meritvärdering av publiceringsmeriter för befordran till docent. Gruppen har även bjudit in ett antal ordföranden för anställningskommittéer/lärarförslagsnämnder för en dialog kring öppen tillgång som incitament.
Resultatet visar, som väntat, att incitament för öppen tillgång inte finns implementerat i riktlinjer, bedömningar, utlåtanden och diskussioner hos finansiärer (undantag Wellcome Trust) och lärosäten och detta gäller oavsett ämnesområde.
Utredningsgrupp 2: Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem
Deltagare. Helena Francke, Högskolan i Borås; Karin Grönvall, SLU, (bisittare Peter Nilén, SLU); Sverker Holmgren, Uppsala universitet; Markku Rummukainen, Formas (bisittare Lissa Nordin, Formas); Lisbeth Söderqvist, Vetenskapsrådet; Wilhelm Widmark, Stockholms universitet; Beate Eellend, Kungliga biblioteket & Camilla Smith, Kungliga biblioteket (sekr.)
Utredningsgrupp 2 har samlat information om och tagit fram länderstudier för Österrike, Tyskland, Norge, Finland, Storbritannien och Nederländerna som ger en allmän beskrivning av arbetet med öppen tillgång i de respektive länderna, inklusive hur medel till publiceringsavgifter finansieras samt huruvida det finns avtal med parametrar för öppen tillgång och vilka utmaningar som definieras.
De nationella enkäter som skickats ut till finansiärer och lärosäten kommer att analyseras i utredningsarbetet för att få svar på följande frågor: hur publiceringsavgifter administreras och följs upp vid lärosätena; om finansiärer ger medel för publiceringsavgifter; samt vilka utgifter lärosätena har för lokala avtal med vetenskapliga förlage. Denna information används i utredningsgruppens kartläggning av finansieringsströmmarna för prenumerationslicenser och publiceringsavgifter samt kartläggningen av de totala nationella kostnaderna för vetenskaplig publicering. Ett första resultat av arbetet visar att de sammanlagda kostnaderna för Bibsamkonsortiets licensavtal är ca 350 mnkr och de lokala licensavtalen är ca 62 mnkr, samt att publiceringskostnaderna för öppet tillgängliga artiklar är ca 140 mkr för 2017, dvs. sammanlagt cirka ca 552 mkr.
I det fortsatta utredningsarbetet kommer gruppen att utifrån ett antal scenarier ta fram rekommendationer för hur omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem kan finansieras och administreras.
Utredningsgrupp 3: Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång
Deltagare: Stefan Eklöf Amirell, Föreningen för vetenskaplig publicering; Jenni Hjohlman, Vitterhetsakademien; Sofie Wennström, Stockholms universitet; Jonas Nordin, Kungliga biblioteket (sekr.)
Fokus för arbeet i utredningsgrupp 4 är tidskrifter som ges ut i Sverige och i Norden och arbetet utgår särskilt från två problem: 1) Hur kan vetenskapliga tidskrifters arbete med öppen tillgång underlättas samt 2) Hur kan öppet tillgängliga tidskrifter synliggöras och nyttiggöras. Utredningsgruppen har inhämtat kunskap bland annat genom en studieresa till Helsingfors samt deltagande i ett antal konferenser på liknande tema. Ett samrådsmöte med redaktörer och redaktioner har hållits i Hörsalen på KB i maj 2017. En uppföljande enkät till denna målgrupp har därefter skickats ut. Dessutom har kontakt och samarbete etablerats med det svenska nätverket för Open Journal System – OJS. Utredningsgruppen genomför även en studie kring ansökningshandlingar för tidskriftsstöd till VR, NOP-HS och Forte.
Utifrån detta arbete har gruppen formulerat några konkreta överväganden som berör möjligheten att ta fram ett redaktionellt verktyg
- som bygger på OJS
- att etablera ett nationellt repositorium för lagring av och samsökning i tidskrifter
- att tillhandahålla ekonomiskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång.Ett antal problem har också identifierats, t.ex. angående olika tekniska behov utifrån skiftande publiceringskulturer, leverans och lagring av elektroniska publikationer, meritvärderingen av redaktionellt arbete och skilda nationella krav vid internationella samarbeten.
Utredningsgrupp 3: Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång
Deltagare: Stefan Eklöf Amirell, Föreningen för vetenskaplig publicering; Jenni Hjohlman, Vitterhetsakademien; Sofie Wennström, Stockholms universitet; Jonas Nordin, Kungliga biblioteket (sekr.)
Fokus för arbeet i utredningsgrupp 4 är tidskrifter som ges ut i Sverige och i Norden och arbetet utgår särskilt från två problem: 1) Hur kan vetenskapliga tidskrifters arbete med öppen tillgång underlättas samt 2) Hur kan öppet tillgängliga tidskrifter synliggöras och nyttiggöras. Utredningsgruppen har inhämtat kunskap bland annat genom en studieresa till Helsingfors samt deltagande i ett antal konferenser på liknande tema. Ett samrådsmöte med redaktörer och redaktioner har hållits i Hörsalen på KB i maj 2017. En uppföljande enkät till denna målgrupp har därefter skickats ut. Dessutom har kontakt och samarbete etablerats med det svenska nätverket för Open Journal System – OJS. Utredningsgruppen genomför även en studie kring ansökningshandlingar för tidskriftsstöd till VR, NOP-HS och Forte.
Utifrån detta arbete har gruppen formulerat några konkreta överväganden som berör möjligheten att ta fram ett redaktionellt verktyg
- som bygger på OJS
- att etablera ett nationellt repositorium för lagring av och samsökning i tidskrifter
- att tillhandahålla ekonomiskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång.Ett antal problem har också identifierats, t.ex. angående olika tekniska behov utifrån skiftande publiceringskulturer, leverans och lagring av elektroniska publikationer, meritvärderingen av redaktionellt arbete och skilda nationella krav vid internationella samarbeten
Utredningsgrupp 4: Öppen tillgång till böcker
Deltagare: Tommy Dahlén, Forte; Isak Hammar, Lunds universitet; Lars Burman, Uppsala universitet, (bisittare Aina Svensson, Uppsala universitet); Eva-Maria Häusner, Kungliga biblioteket (sekr.)
Utredningsgrupp 4 fokuserar sitt arbete på öppen tillgång tillinom humaniora och samhällsvetenskap vad beträffar monografier i första hand och till antologier och avhandlingar i andra hand. En kartläggning har gjorts över publiceringstraditioner och publiceringsmönster, inklusive utvecklingen mot öppen tillgång, för dessa kanaler. En enkät har även skickats ut till svenska förlag för att analysera hur dessa förhåller sig till omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Gruppen har också diskuterat frågan med ett antal svenska forskningsfinansiärer.
Utifrån denna kunskapsinhämtning gör utredningsgruppen ett antal reflektioner som bland annat rör förändringen av nuvarande bokmarknad och publiceringslandskap, bland annat kopplat till den vetenskapliga bokens betydelse i denna förändring. De förutsättningar som finns för olika discipliner och lärosäten varierar och det finns, liksom för vetenskapliga artiklar, en diskrepans mellan publicering hos prestigefyllda förlag och krav på öppen tillgång. I sitt fortsatta utredningsarbete kommer gruppen titta närmare på vilket behov av finansiellt stöd som kan finnas, vilka informationsinsatser som kan behövas och även ta upp de nya publiceringskanaler och alternativa publiceringsmodeller som skapas nationellt och internationellt.
Utredningsgrupp 5: Uppföljning av krav på öppen tillgång
Deltagare: Henrik Aldberg, Vetenskapsrådet; Jonas Gilbert, Södertörns högskola; Jonas Holm, Stockholms universitet; Gustav Nilsonne, Karolinska institutet; Camilla Lindelöw, Kungliga biblioteket (sekr.)
De huvudsakliga utångspunkterna för utredningsgrupp 5 är att ta fram ett förslag till en modell för hur finansiärers och lärosätens krav och rekommendationer för öppen tillgång till publikationer kan och bör genomföras och följas upp. I det arbetet ingår att ta fram en enhetlig definition för öppen tillgång. Dessutom kommer gruppen att ta fram rekommendationer för enhetliga krav på användning av CC-licenser för öppen tillgång. Gruppen har även gett stöd till KB i arbetet med dess särskilda regeringsuppdrag att utarbeta bedömningskriterier enligt FAIR-principerna, så att dessa även går att tillämpa på öppet tillgängliga publikationer.
I arbetet har kunskapsinhämtning skett genom litteraturstudier samt nationella och internationella möten, där temat har varit uppföljning av öppen tillgång till publikationer.
Huvudprinciper för utredningsgruppens arbete är:
- Uppföljningen ska underlätta övergången till ett öppet tillgängligt publiceringssystem
- Det är resultatet som ska följas upp, inte vägen dit
Avslutning
Resultatet av halvtidsavstämningens presentationer och workshoparbetet kommer att användas både i det fortsatta utredningsarbetet och i den slutrapport eller handlingsplan som KB publicerar utifrån utredningsgruppernas rekommendationer.
Kontakt
För frågor kontakta samordnare Beate Eellend eller övriga KB-interna sekreterare.
Beate Eellend, samordnare, sekr. utrednigsgrupp 1
070-007 36 40
beate.eellend [at] kb.se
Camilla Smith, sekr. utredningsgrupp 2
camilla.smith |at] kb.se
Jonas Nordin, sekr. utredingsgrupp 3
Jonas Nordin |at] kb.se
Eva Maria Häusner, sekr. utredningsgrupp 4
Eva.Häusner |at] kb.se
Camilla Lindelöw, sekr. utredningsgrupp 5
Camilla Lindelöw |at] kb.se
Mer information
– Följ gärna det fortsatta arbetet på www.openaccess.se
– Utredningsgruppernas presentationer [.ppt]
