Mötesplats Open Access 2016: Open Science needs infrastructure

This blogpost is written by Per Kraulis, scientist at SciLifeLab and has previously been published on his blog Civilisation. Kommentarer om progressiv politik, vetenskap och kultur

The two-day conference Mötesplats Open Access 2016 MOA2016 was held 26-27 April 2016 in Stockholm, Sweden. It was arranged by Kungliga Biblioteket together with Stockholm University. My conclusion is that the conference showed that there are severe deficiencies in the policies and infrastructure required for Open Science, even if the idea of Open Access is fairly well established in Sweden.

I will not review the entire conference. The presentations are available here and the Powerpoint slides are available here. Instead, I will discuss the main unsolved issues that I think the conference brought into focus.

The Swedish Government was represented by Eva Stensköld, a public servant who has been involved in Open Access issues at the Department of Education. She discussed the government’s generally positive view of Open Access, and it appears that they have accepted the views of the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet, VR). It was pretty clear from her presentation that VR are driving the policy of Open Access, not the government.

I asked Stensköld why the research infrastructures are not involved in the discussions about Open Access and Open Science. Her response was that since the infrastructures only have short-term financing, they were not considered essential for the discussion at this stage.

I think this response highlights the fundamental problem with Open Science in Sweden currently. The very fact that the infrastructures have only short-term financing is a serious problem in itself.

The Open Access policy aspect is under reasonable control, although the costs for so-called APCs (Article Processing Charges) are increasing at a worrying rate.

But this is is a minor point compared to the big issue: Open Science needs a system for stable long-term storage of data. The universities are by law required to keep research records archived for 10 years, but everybody knows that this is not done properly. Some scientists could, if forced to, dig out 10 year old data when asked. Others most certainly cannot, e.g. because the responsible Ph.D. student or postdoc has left the lab, and no-one knows where the primary data is. The infrastructure the individual researcher would need to comply routinely with the 10-year rule simply is not there.

For proper Open Science to happen, it is essential that there is long-term storage infrastructure in place. Open Access can be achieved by publication policies, but Open Science requires that data is stored so that it can be made available, and this requires proper infrastructure, and serious commitment from all involved, from the government, VR, universities and researchers.

It is painfully clear that no-one wants to deal with this issue head-on. The government and VR say that the universities already have the responsibility for the 10-year rule. The universities usually point towards the individual researcher, or try to ignore the issue completely.

SUNET, the Swedish University network has purchased the services of box.com, but this is not widely known among researchers, and it is unclear if this arrangement can be used to satisfy the 10-year archiving requirement. Some universities, such as Stockholm University are providing figshare, a more sophisticated, research-oriented service in this area. None of these initiatives appear to have been aligned with an explicit strategy for Open Science.

Sweden is a nation with about 9 million inhabitants, the same as an ordinary largish Asian city. We have more than 30 universities, and 6 computing centers. If we are going to be serious about Open Science and data handling in general, we must get our act together. We cannot mess around with numerous different solutions set up in a hap-hazard fashion by the far-too-many different actors in the Swedish system.

As to the conference proceedings in more detail, I would like to highlight two talks: The first is the keynote speech by Heather Joseph, Executive Director of the Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition, SPARC. The message was simple: The research community needs to set the default to Open Science. Do check out her presentation and talk!

Another good talk was that by Gustav Nilsonne, who described the practical issues of how to gather data from several previous studies of a concrete scientific question, and how such a meta-study, powered by better statistics and more data, could yield interesting new results. The take-home message: Without the data made available by the previous studies, this could simply not have been done. If more data had been made open, an even better study could have been done.

The audience of the conference consisted almost entirely of librarians from Sweden and adjoining countries. No harm in that. But if Open Science is going to be successful in Sweden, the researchers themselves have to be part of the process.

The attitude in the discussions was sometimes a bit slanted towards the argument that scientists have to be forced to comply with Open Access and Open Science directives. I think this is exactly the wrong approach. The issues have to be thought of in terms of what tools can be put into place to help the scientists in their daily work.

Open Science can only happen if individual researchers see the benefits of the strategy. This means that both incentives and infrastructure has to be designed accordingly

 

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Kalla dem gränsgängare

Detta inlägg är skrivet av Einar Spetz, skolbibliotekarie på Blackebergs gymnasium och är tidigare publicerat på Pedagog Stockholms blogg.

En programpunkt på Biblioteksdagarna härförleden hette ”Open access och bibliotekens roll som kunskapsförmedlare i samhället”. Open access – vad ska det betyda? Vad är gymnasiebibliotekens roll och bibliotekariens i det hela? Om detta var jag inbjuden att tala i en paneldiskussion. Jag var en av tre deltagare i panelen.

I stället för att helt sonika åka och ställa mig framför en mikrofon i Västerås, vilket var frestande, läste jag på en smula. Jag bjöd även in några kollegor att svara på en enkät på temat open access. Den första frågan var ”Vad tycker du: vilken betydelse har gymnasiebiblioteken idag som förmedlare av forskningsresultat till gymnasieelever?” En stor majoritet, 62 procent, ansåg att betydelsen antingen var liten eller mycket liten. 38 procent uppgav att gymnasiebibliotekens betydelse i detta hänseende antingen var stor eller mycket stor. ”Vilken betydelse har open access för dig när du undervisar elever?” frågade jag därpå. Lite olika visade det sig: 17 procent svarade att de alltid berättar om källor som förmedlar fritt tillgängligt, forskningsbaserat innehåll. 33 procent uttryckte att de ibland gör detta medan 42 procent aldrig tar upp Open accessfrågor. Resterande 8 procent uppgav att de aldrig undervisar.

77 procent ansåg det som viktigt att presentera källor som gör forskningsbaserat material fritt tillgängligt och lika stor andel tyckte att det är viktigt att ”gymnasiebibliotek arbetar aktivt för att elever på de studieförberedande gymnasieprogrammen lär sig att läsa och förstå vetenskapliga texter”. 38 procent ansåg att de fritt tillgängliga källorna ofta är för svåra för användarna.

På min skola, Blackebergs gymnasium, är bibliotekets största målgrupp de högskoleförberedande programmens elever; frånsett dem finns endast elever som går språkintroduktion. Den som skummar genom examensmålen för de högskoleförberedande programmen blir strax varse de vetenskapliga föresatser som lagstiftaren uttrycker genom Skolverket. Man föreställer sig att eleven ska kunna hantera olika källor, förstå huruvida utsagor bygger på vetenskaplig grund eller ej. Det krävs även att eleven ska ta del av aktuella forskningsresultat inom det egna programområdet samt att man även ska läsa och diskutera vetenskap skriftligen – och det på engelska till på köpet.

Det finns vetenskapsanknytning även i ämnesplanerna, exempelvis i svenska 3 där delar av kursen handlar om att behärska disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär. I gymnasiearbetet har eleverna möjlighet att demonstrera hur pass de har tillägnat sig det vetenskapliga förhållningssättet. Detta arbete ska, är det meningen, gestalta sig som en vetenskapsliknande process i vilken eleven tränar sig på bland annat att identifiera parametrar som är viktiga för en undersökning, varefter hen undersöker dem, konstaterar eller avfärdar samband mellan parametrar.

Allt detta är gott och väl på pappret. I vardagen ser det annorlunda ut. Jag möter elever som är skeptiska på så sätt att de misstänker att deras bibliotekarie inget hellre vill än att trycka på dem en saga, en fiktiv berättelse – detta på bekostnad av fakta (forskningsbaserad eller ej). Vilka egenskaper hos mig som skulle signalera detta begriper jag inte, men lika fullt. Detta har överraskat åtminstone mig. De ställer kontrollfrågor för att förvissa sig om att jag menar allvar. Jag tror det är viktigt att gymnasiebibliotekarien förstår och bygger vidare på de förväntningar om vetenskaplighet som de högskoleförberedande programmen som examensmålen bygger upp, så att vi adekvat kan möta de elever som går och bär på drömmar om vetenskaplighet.

Förväntningen är särskilt stor bland elever på naturvetenskapliga programmet, kan jag tycka. Jag talade med några av dem inför biblioteksdagarna. Jodå, de gillar skolan, men när det gäller vetenskaplighet, nej, då tycker de att de trampar vatten. Tempot är under all kritik, de längtar bort, vill få flakåkningen överstökad för att ta i tu med högre utbildning. Många har tack vare personliga drivkrafter gått utanför skolans ramar och befinner sig redan halvvägs inne i högskolevärlden genom extrakurser och kunskapstävlingar. Drömmen är att vinna en vecka vid MIT, CERN und so weiter.

23559089644_b223418fd6_k Alfred Isaac och Jonathan Jilg

Detta kan kanske verka brådmoget, men det går knappast att blunda för elevernas kognitiva förmåga och ambitioner. Men det är som det är. Eftersom gymnasieskolan inte utför forskning har de svårt att få sina önskningar uppfyllda. De allra främsta tvingas stå med ett ben i vartdera lägret. Vi kan kalla dem gränsgängare.

Publicerat i Konferenser, Open Access | Lämna en kommentar

Den gyllene vägen till OA

Detta inlägg är skrivet av Thomas Mattsson, bibliotekarie på Jönköping University, och är tidigare publicerat på hans blogg ”Bibliotekshorisonten”. Följ gärna hans blogg för fler intressanta inlägg, bl.a. om open access.

Bland de flesta forskningsfinansiärer, lärosäten, myndigheter och regeringar finns idag en övertygelse om att open access inte bara är önskvärt, utan även nödvändigt för att göra resultaten av offentligt finansierad forskning tillgänglig för forskare, företag och allmänhet. När det gäller färdvägen och den tid som krävs för omställningen råder däremot inte någon konsensus. Att de två vägar som står till buds antingen är forskares självarkivering av publicerade artiklar (grön OA) eller publicering med författaravgifter (gyllene OA eller Golden OA), är antagligen alla ense om. Vilken av dessa båda vägar som föredras varierar dock mellan olika länder, inte minst inom EU.

I det här blogginlägget kommer jag att fokusera på de länder inom EU där stödet för gyllene OA är som störst. Resan startar i Storbritannien, fortsätter till Nederländerna och avslutas i Tyskland.

Storbritannien
När den brittiska regeringen i juli 2012 presenterade en ny politik för att ge ökad tillgång till publicerade resultat av offentligt finansierad forskning, var inriktningen baserad på förslag från en arbetsgrupp med namnet the Working Group on Expanding Access to Published Research. Gruppen, som även omtalas som the Finch Group efter namnet på ordföranden (Janet Finch),  var sammansatt av representanter för lärosäten, forskningsfinansiärer och förlag. I deras uppdrag hade tydligt framgått att syftet med deras arbete var att lämna förslag till en effektiv och långsiktig lösning som kunde tillfredsställa alla inblandade parters intressen. Rekommendationerna i slutrapporten kom med endast små justeringar att ligga till grund för den brittiska regeringens politik.

I sina huvuddrag innebar gruppens rekommendationer ett starkt stöd för en övergång till open access genom en flerårig process som under balanserade former skulle möjliggöra nya lösningar och samtidigt bevara styrkan i det nuvarande vetenskapliga publiceringssystemet. Bland rekommendationerna kan nämnas:

  • offentligt finansierad forskning skall i första hand publiceras i helt OA-baserade tidskrifter eller i hybridtidskrifter
  • publiceringen skall finansieras genom författaravgifter, Article Processing Charges (APC)
  • forskningsfinansiärerna skall underlätta APC-finansieringen
  • de olika universiteten skall upprätta egna publiceringsfonder för att hantera APC-kostnaderna
  • kommande förhandlingar mellan bibliotek och förlag rörande priserna på tidskriftspaket (så kallade Big Deals) skall ta hänsyn till konsekvenserna av den gradvisa övergången till open access-publicering
  • repositorier skall vidareutvecklas för att bli ett stöd för den vetenskapliga publiceringen, genom att ansvara för forskningsdata och grå litteratur samt för digitalt bevarande
  • som ett skydd för tidskrifter som inte tillåter OA-publicering skall de tillåtas ha embargoperioder för publicering i institutionella arkiv

För att finansiera en del av de merkostnader som beräknades bli följden av den nya politiken, beslutade den brittiska regeringen att årligen anslå 10 miljoner pund från landets forskningbudget för att täcka framförallt de tillkommande författaravgifterna.  De ökande kostnaderna sågs endast som en tillfällig, övergående fas på väg mot förväntad kostnadsminskning efter en fullständig övergång till OA. Att Storbritannien skulle få betala för att göra landets forskningsresultat fritt tillgängliga för alla forskare, oavsett nationalitet, sågs inte som något större problem, eftersom man räknade med att endast vara den första i en lång rad av länder som snart skulle komma att välja samma väg. Alla parter var nöjda, inte minst den brittiska regeringen som kunde uppvisa framsynthet och handlingskraft i en fråga som bedömdes ha stor betydelse för landets innovationsförmåga och framtida ekonomiska tillväxt.

Eftersom OA har vuxit fram som ett svar på ett utbrett missnöje med en vetenskaplig publiceringsform som inneburit kraftiga kostnadsökningar för vetenskapliga tidskrifter, samtidigt som de vetenskapliga förlagens vinster blivit allt större, menade kritiker av den nya politiken att kraven på förlagen var alldeles för lågt ställda. Flera röster ansåg att politiken endast skulle få som resultat att offentliga medel skulle komma att få betala hela kostnaden för en nödvändig omställning av den vetenskapliga förlagsbranschen, samtidigt som en föråldrad publiceringsmodell skulle bibehållas och förlagens nuvarande, höga vinstnivåer skulle garanteras.

Efter några år kan man nog konstatera att kritikerna inte var helt fel ute. Som jag beskrivit i ett tidigare blogginlägg (APC, TCP och Offset Agreements) har övergången till APC-finansierad publicering medfört att de brittiska lärosätenas kostnader för vetenskaplig publicering ökat kraftigt. Begreppet Total Cost of Publication (TCP) har alltmer börjat användas för att beskriva lärosätenas samlade publiceringskostnader i form av:

  • prenumerationskostnader
  • APC
  • administration av APC

På grund av att prenumerationskostnaderna kvarstår samtidigt som kostnader för APC tillkommit, betalar lärosätena nu ofta två gånger för samma publicering, ett fenomen som kommit att kallas Double dipping. För att försöka komma till rätta med den dubbla publiceringskostnaden har förhandlingar med förlag om så kallade Offset Agreements blivit allt vanligare. Avtalen syftar till att minska lärosätenas samlade kostnader för APC och prenumerationer genom att antingen ge prenumerationsrabatter eller ta bort författaravgifter för de hybridtidskrifter som lärosätena prenumererar på.

Eftersom merparten av de flesta lärosätens avtal med förlag om tidskriftsabonnemang sedan ett drygt decennium består av så kallade Big Deals, dvs paketavtal för i stort sett samtliga tidskrifter från ett förlag, är det svårt att hantera prisreduktioner för enstaka tidskrifter. Till detta kommer att förhandlingarna med förlagen om paketavtalen i första hand sköts av konsortier som förhandlar för ett lands samtliga lärosäten. Trots långvariga och komplicerade förhandlingar om införandet av offset agreements i avtalen för tidskriftspaket är resultaten hittills relativt magra för det brittiska konsortiet (Jisc).

Bortsett från själva författaravgifterna har även administrationen av dem visat sig medföra en överraskande stor kostnad för lärosätena. Erfarenheterna från flera brittiska universitet visar att APC-administrationen kan kräva så mycket som tre till fyra arbetstimmar per publicerad artikel. Förutom förlagskontakterna beror tidsåtgången på att lärosätenas och forskningsfinansiärernas önskemål om OA-publicering måste tillgodoses, vilket kan ta avsevärd tid om en artikel är resultatet av ett forskningssamarbete mellan olika institutioner eller ett samarbete där flera forskningsfinansiärer är inblandade.

Förväntningarna på att förlagen skulle omvandla sina tidskrifter till helt APC-baserad finansiering har inte infriats. Merparten av författaravgifterna har visat sig gå till prenumerationsbaserade tidskrifter som öppnats upp för författaravgifter för enskilda artiklar, så kallade hybridtidskrifter. Eftersom APC-avgifterna är betydligt högre för hybridtidskrifterna än för andra tidskrifter, har förlagen fått acceptans för en form av ökade intäkter som gör att de knappast har något intresse av en övergång till helt APC-baserad utgivning.

Eftersom APC för artiklar som publiceras i hybridtidskrifter i stort sett är förlagsintäkter utan någon motprestation annat än i form av att göra artiklarna fritt tillgängliga på förlagsplattformen, kan det upplevas som förvånande att brittiska lärosäten meddelat att så mycket som en tredjedel av APC-artiklarna ända upp till ett halvår efter publiceringen inte gjorts tillgängliga som OA. Ytterligare en kontrollpunkt har därför tillkommit för lärosätena.

Den 11 februari 2016 publicerade Jisc tillsammans med The Society of College, National and University Libraries (SCONUL), Research Libraries UK (RLUK) och The Association of Research Managers and Administrators (ARMA) ett kritiskt diskussionsunderlag, som tar fasta på de kostnadsökningar och problem som den förda politiken har orsakat. I dokumentet framförs en oro för att övergången till OA kommer att ta för lång tid och bli alldeles för dyrbar, samtidigt som problemen med de prenumerationsbaserade tidskrifterna kvarstår. Man går så långt som till att konstatera att ”the hybrid journal market is highly dysfunctional”.

Lärdomarna från Storbritannien är bland annat att förlagen önskar sig en så lång omställningsperiod som möjligt med anpassningar och förändringar i små steg. På det sättet är det möjligt för de stora förlagen att behålla sina starka positioner på marknaden samtidigt som intäkterna inte bara kan hållas på en hög nivå, utan även ökas. Som vid alla förändringar kan det givetvis uppstå problem. I det här fallet verkar dock problemen helt finnas hos den ena parten. Förlagen uppfattar sannolikt inte situationen som problematisk för dem, snarare tvärtom.

Nederländerna
Även i Nederländerna står regeringen bakom en satsning på gyllene OA. När statssekreteraren för Ministerie van Onderwijs, Cultuur en Wetenschappen i november 2013 presenterade en ambitiös plan för en övergång till OA för holländska forskare, hade han tagit lärdom av erfarenheterna från Storbritannien. I Holland introducerades därför ett tydligt mål med tillhörande tidsplan och en annan modell för förhandlingar med förlagen.

Regeringens mål är att 100% av alla artiklar med holländska forskare som författare skall vara publicerad som gyllene OA år 2024, med delmålet 60% år 2019. Kraven på förlagen är att de genomför en övergång till APC-finansierade tidskrifter och accepterar offset agreements som eliminerar den dubbla publiceringskostnaden (double dipping) genom att tillåta helt APC-fri artikelpublicering för holländska forskare i hybridtidskrifter.

Utgångspunkten för förhandlingarna med förlagen är de fleråriga paketavtalen (big deals). Den holländska förhandlingspositionen är tuff: om inte förlagen går med på APC-kraven kommer inte några licensavtal att slutas. För att markera styrkan bakom kraven är det inte bibliotekskonsortiet Samenwerkingsverband van de Nederlandse universiteitsbibliotheken en de Koninklijke Bibliotheek (UKB), som fått ansvaret för förhandlingarna, utan samverkansorganisationen för de 14 holländska universiteten, Vereniging van Samenwerkende Nederlandse Universiteiten (VSNU). På grund av att förhandlingsgruppen består av representanter för universitetens högsta ledningsgrupper kan kraven på förlagen formuleras hårt och tydligt.

Det första avtalet slöts med Springer i november 2014, därefter följde ett avtal med SAGE i juli 2015. Båda avtalen ger holländska forskare möjlighet att publicera sina artiklar som OA i ett urval av förlagens hybridtidskrifter, utan några tillkommande författaravgifter. För de båda förlagens helt APC-finansierade tidskrifter krävs dock författaravgifter. Avtalet med Springer ger holländska forskare möjlighet till OA-publicering utan författaravgifter i en stor del av förlagets hybridtidskrifter. (Under hösten 2015 gick Springer med på att sluta liknande avtal med konsortierna i Storbritannien och Österrike.) Med SAGE slöts ett avtal som ger 20% av de holländska forskarnas artiklar APC-fri publicering i majoriteten av förlagets hybridtidskrifter. För övriga artiklar ger SAGE en APC-rabatt.

När förhandlingarna under hösten 2014 påbörjades med den holländska förlagsjätten Elsevier visade det sig snart att ingendera parten hade för avsikt att kompromissa i någon större utsträckning. De prestigefyllda förhandlingar som följde ledde ingenstans och lades under våren 2015 på is. VSNU kontaktade då de holländska redaktörerna för Elseviers vetenskapliga tidskrifter för att undersöka om de var villiga att avsäga sig sina uppdrag samtidigt som en holländsk bojkott av Elsevier började planeras. Efter ett och ett halvt års hårda förhandlingar slöts slutligen ett avtal med Elsevier i december 2015. Elsevier-avtalet sträcker sig över tre år (2016-2018) och ger holländska forskare möjlighet att under 2016 publicera 10% av sina artiklar utan APC i 140 utvalda hybridtidskrifter. Under de två följande åren höjs andelen artiklar med ytterligare 10% per år, för att under 2018 nå 30%. Antalet tidskrifter förblir detsamma under treårsperioden men enstaka titlar kan komma att bytas ut. Liksom i de tidigare förlagsavtalen krävs APC för förlagets helt APC-finansierade OA-tidskrifter. Elsevier publicerar ca 1.600 hybridtidskrifter och 400 helt APC-finansierade tidskrifter.

Det senaste förlagsavtalet slöts i februari 2016 med Wiley. Avtalet är på fyra år och ger APC-fri publicering i Wileys samtliga hybridtidskrifter. Under avtalsperioden planerar Wiley att göra förlagets samtliga 1.400 prenumerationsbaserade tidskrifter till hybridtidskrifter. De helt APC-baserade tidskrifterna berörs inte av avtalet.

Hösten 2015 meddelade den största holländska forskningsfinansiären, Nederlandse Organisatie voor Wetenschappelijk Onderzoek (NWO), att man från och med den 1 december 2015 inte längre accepterar embargon vid OA-publicering, utan som första forskningsfinansiär i världen kräver omedelbar OA-publicering av alla forskningsresultat som publiceras med stöd av finansiering från organisationen. Kravet är utformat för att stödja den nederländska politikens inriktning mot gyllene OA, genom att till stor del ta bort möjligheten för grön OA.

Den holländska regeringen är stolt över sina framsteg och ser Nederländerna som den nu ledande nationen i arbetet med en övergång till OA. Genom sin roll som EU:s ordförandeland under det första halvåret 2016 har Holland även lyft fram OA som en prioriterad fråga för hela EU. I början av 2016 har emellertid endast fem EU-länder tagit ställning för gyllene OA. Övriga länder föredrar grön OA eller förespråkar en kombination av de båda vägarna.

Även den holländska politiken har mötts av kritik på flera punkter. För det första medför den att modellen med big deals får fortsatt stor betydelse och att de största förlagen därmed kan se sina marknadspositioner stärkta. För det andra har kostnaden för big deals ökat genom införandet av kravet på borttagen APC. Eftersom VSNU inte publicerar priserna för de nya avtalen är det inte möjligt att avgöra hur mycket APC-borttagandet kostat de nederländska förhandlarna. Att kostnaden blivit högre för avtalet med Springer framgår dock av den officiella avtalspresentationen. Det är inte troligt att något förlag gått med på att helt ta bort APC utan prisökningar för tidskriftspaketen. För det tredje kvarstår en stor del av arbetet med APC-administrationen för lärosätena.

När Wouter Gerritsma vid universitetet i Wageningen i mars 2014, på uppdrag av VSNUs arbetsgrupp för OA, gjorde en uppskattning av den samlade kostnaden för holländska forskares APC kom han fram till att den skulle överstiga prenumerationskostnaderna med ca 30%.

Trots hårdare motstånd från lärosätena än vad förlagen normalt räknar med, kan förhandlingsresultaten ändå uppfattas som relativt blygsamma. Uppskattningsvis 17% av artiklarna i de större förlagens tidskrifter publicerades som gyllene OA under 2014. Om siffran även är representativ för holländska forskare visar sig den framförhandlade nivån för SAGE ligga helt i linje med detta, medan samma nivå för Elseviers tidskrifter först uppnås under 2017. Springer och Wiley har valt en linje som innebär att APC slopas för en del hybridtidskrifter, men inte för alla. Antagligen är antalet tidskrifter anpassat efter holländska forskares APC-publiceringsnivå.

Är då den holländska politiken ändå inte ett bevis på att förlagens makt kan brytas genom ett resolut agerande från ett enskilt land, enat i sina krav? Svaret på frågan beror på i vilken utsträckning de uppställda kraven har fått förlagen att genomföra förändringar som de annars inte frivilligt skulle ha gått med på.

Liksom alla kommersiella aktörer, agerar varje förlag utifrån sina egna förutsättningar och strategier med syftet att maximera sin vinst. Att ständigt anpassa sig efter marknaden är en självklar nödvändighet för företags överlevnad. De vetenskapliga förlagen har hittills skickligt visat sig kunna hantera alla utmaningar som de mött. När allt fler lärosäten och forskningsfinansiärer ställer krav på OA-publicering kan det av kravställarna uppfattas som en kraftfull påtryckning. Utifrån ett förlagsperspektiv kan det däremot snarare uppfattas som signaler om att marknaden är på väg att förändras och att det därmed krävs nya affärsidéer för att kunna dra fördel av förändringen.

Den traditionella modellen för vetenskaplig publicering har vuxit fram i ett nära samspel mellan förlag, lärosäten och forskare, vilket gjort att förlagen har en mycket god förståelse för hur forskare och deras universitet resonerar och agerar. Förlagen är medvetna om att de samverkar med trögrörliga institutioner och att de därmed har gott om tid för att testa sina affärsmodeller och söka sig fram till den mest lönsamma lösningen på varje utmaning. De vet att makten finns hos forskarna och att lärosäten och deras bibliotek betalar kostnaden. Efter decennier av prisökningar, långt över vad som objektivt sett skulle kunna bedömas som rimligt, har de lärt sig att marknaden är relativt okänslig för prisjusteringar. Genom omstöpningar av sina produkter i större och allt mer omfattande paket och plattformar har intäkter och vinster kunnat öka även när bibliotekskunderna fått se sina anslag krympa.

Förlagen har haft goda möjligheter att bedöma OA-marknaden och verkar då ha identifierat gyllene OA som en mer lönsam väg än grön OA. Genom att göra de etablerade prenumerationstidskrifterna till hybridtidskrifter har de framgångsrikt lyckats göra OA till en del av sina big deals. De har även lyckats hålla sina nystartade APC-finansierade tidskrifter utanför diskussionerna om paketavtal och därmed skapat en intäktskanal vid sidan av tidskriftsavtalen. Med ett minimum av anpassning har de därmed lyckats behålla sin marknad och, inte minst viktigt, de intäkter och vinster den genererar.

Trots de positiva signalerna från den holländska regeringen är det ännu långt kvar till målet om 100% publicering som gyllene OA. Antagligen kan målet endast uppnås om det även ligger i förlagens intresse. De holländska forskarna svarar för ca 2% av den publicerade forskningen i vetenskapliga tidskrifter. Nederländerna är därför en lämpligt stor testmiljö för förlagen.

Tyskland
I Tyskland finns inte någon samlad nationell politik som förespråkar gyllene OA, däremot har den stora forskningsinstitutionen Max-Planck-Gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften (MPG) i april 2015 presenterat ett förslag till en snabb övergång från ett prenumerationsbaserat till ett författaravgiftsfinansierat vetenskapligt publikationssystem.

Med utgångspunkt i Berlindeklarationen från 2003 (Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities) som hittills undertecknats av över 550 institutiner, formulerades 2013 ett så kallat Mission Statement i vilket undertecknarna uppmanas att påskynda arbetet med en övergång till open access.

Förslaget från MPG innebär en tydlig precisering av hur detta arbete skall bedrivas och hur övergången till OA skall finansieras. MPG har utvecklat sitt förslag till ett internationellt initiativ, OA2020. Eftersom konsekvenserna av förslaget är långtgående krävs ett undertecknande av ett Expression of Interest. Genom att ansluta sig till OA2020 ger varje organisation sitt samtycke till tre grundprinciper :

  • förvandling av de traditionella prenumerationsbaserade tidskrifterna till tidskrifter som finansieras med avgifter för OA-publicering
  • överflyttning av budgeten för prenumerationskostnader till en fond för forskarnas kostnader för APC
  • internationell samverkan för att säkerställa en snabb och effektiv övergång

De praktiska aktiviteter som bör bli följden av undertecknandet presenteras i en Roadmap, där fem kärnområden lyfts fram. Flest förslag på åtgärder ges under kärnområdet omorganisation, eftersom en övergång till en ny publiceringsmodell även kräver en omställning inom den organisation där forskarna är verksamma. Initiativtagarna är mycket tydliga med vad detta kommer att medföra för de undertecknande institutionerna: ”the transformation must start with the libraries”.

För att förklara vad som avses citerar jag hela avsnittet om bibliotekens roll i dokumentet Roadmap:

”A departure from the subscription system will not happen by itself; it has to be conceptualized and pursued actively as a target. However, most research libraries in the world are still deeply grounded in the subscription system and have yet to recognize and adopt the goal of transformation to an open access publishing system. Even those institutions where open access support schemes are in place have an only moderately developed understanding that their current acquisition budget and licensing practices are inevitably linked to open access. This situation needs to be improved! Open access cannot become a reality on a larger scale without utilizing and re-purposing the massive resources that are spent on journal subscriptions, year after year. As libraries are the organizers of the cash flows in the subscription system, they are the ones who must show leadership in grasping that their acquisition budgets need to be liberated and reinvested in open access publishing services. Libraries are also predestined to be the organizers of the cash flows in an open access publishing system, because they have the skills, the experience with publishers and the staffing to take care of the necessary administration. Their implicit challenge is that they must evolve their roles, responsibilities, profiles and workflows.”

Hur kommer förslaget att påverka biblioteken? Eftersom de flesta akademiska bibliotek har bundna, årliga kostnader för big deal-abonnemang som tillsammans utgör minst 65-75% av respektive biblioteks förvärvsanslag, skulle en överflyttning av så stora belopp till lärosätesfonder för APC få stora effekter. I ett av mina tidigare blogginlägg har jag utvecklat några tankar om konsekvenserna av förslaget från MPG (OA och biblioteksbudgeten). Eftersom förslaget genomsyras av en syn på bibliotek som föråldrade institutioner med en kompetens som inte är anpassad för vår tids utmaningar är det inte förvånande att en förändring av biblioteksverksamheten lyfts fram som den organisationsförändring som lärosätena behöver prioritera. Den nya roll som biblioteken tilldelas består i första hand av att administrera APC-avgifter.

Det är möjligt att bibliotek i alltför liten utsträckning diskuterat konsekvenserna av en övergång till OA. Draget till sin spets skulle en fullständig övergång till OA kunna medföra att behovet av bibliotek uppfattas som så litet att de enda bibliotek som skulle behövas är ett fåtal arkivlokaler för ännu ej digitaliserade böcker. Å andra sidan skulle bibliotekens nuvarande stödverksamhet för forskares vetenskapliga publicering kunna stärkas genom uppbyggandet av servicefunktioner omfattande rådgivning, bibliometri och APC-hantering. Vilka konsekvenserna än blir bör bibliotekens röst höras tydligare på vägen mot OA.

De radikala förslagen från MPG måste ses i ljuset av att MPG är en institution för grundforskning, inte för utbildning, vilket medför att det utgår från förutsättningarna vid en ren forskningsinstitution och inte från situationen vid universitet och högskolor, där en omvandling av biblioteken till huvudsakligen APC-administrerande verksamheter inte lika lätt låter sig göras. Även om förslaget ur ett biblioteksperspektiv därför kan uppfattas som märkligt, innehåller det ändå åtskilliga användbara inslag för ett internationellt samarbete.

Några avslutande tankar
Resan genom Europa i spåret av gyllene OA har resulterat i nedslag i de tre europeiska länder där de största traditionella vetenskapliga förlagen har sin hemvist. Att de starkaste kraven på gyllene OA kommer från länder där förlagen också finns, stämmer till eftertanke och visar hur skilda intressen strävar efter att få gehör för sina önskemål i en process där vetenskaplig publicering har blivit ekonomisk politik. Det är inte osannolikt att förlagens lobbyverksamhet spelat stor roll för OA-politiken i Nederländerna och Storbritannien.

Gemensamt för politiken och förslagen rörande gyllene OA är att de alla syftar till att bevara de traditionella förlagens verksamhet och intäkter samtidigt som medel för kostnader vid övergången till OA tillförs förlagen via lärosätena. I Storbritannien finansierar landets forskningsbudget en övergång till OA, i Nederländerna kommer finansieringen från budgeten vid de olika universiteten. Initiativet från MPG skiljer sig från den brittiska och holländska politiken genom att tydligt peka ut ett budgetobjekt som finansieringskälla. Som flera kommentatorer har påpekat utgår den beräkningsmodell MPG använt sig av från antaganden om kostnaden för APC som kan vara för låg. Om det visar sig att kostnaden blir högre, kan sannolikt bibliotekens förvärvsbudget visa sig bli den finansieringskälla som i första hand kommer att väljas.

Erfarenheterna från det brittiska samarbetsförsöket och den holländska styrkedemonstrationen har givit upphov till värdefulla lärdomar av mötet mellan universitetsvärlden och den kommersiella verkligheten. Erfarenheterna visar att förlagen har en stark förhandlingsposition och att de alltid rör sig i riktning mot nya och ökande förtjänstmöjligheter. För att få en möjlighet att påverka dem krävs internationell samverkan, ett ökat tänkande i kommersiella banor och en balans mellan dialog och påtryckningar.

Tillsammans med forskarna på lärosätena representerar universitets- och högskolebiblioteken de vetenskapliga förlagens största och därmed viktigaste kundgrupp. Det är inte otänkbart att förlagen skulle kunna upptäcka att de genom att lyssna på sina kunder skulle kunna få uppslag till förnyelse av sin egen verksamhet. Det kanske till och med visar sig att behovet av omorganisation är större hos förlagen än hos deras kunder.

Ett PS om Sverige
I en nyligen gjord sammanställning av EU-ländernas syn på valet mellan grön och gyllene OA finns Sverige med bland de länder som tillsammans med Storbritannien och Nederländerna förespråkar gyllene OA. Övriga länder är Rumänien och Ungern.

Sverige har tagit ytterligare ett steg på vägen mot gyllene OA när det den 21 mars 2016 meddelades att Kungliga Biblioteket ställer sig bakom det Expression of Interest som är en del av OA2020-initiativet. Det kanske börjar bli dags för svenska universitets- och högskolebibliotek att påbörja planerandet av hur APC-administrationen skall skötas och hur förvärvsbudgeten skall hanteras när stora delar av den flyttas över till APC-finansiering?


Mer läsning

Storbritannien

Rapporten från the Finch Group finns att hämta hos Research Information Network:
http://www.researchinfonet.org/publish/finch/

Det kritiska diskussionsunderlaget har titeln: Academic journal markets, their limitations, and the consequences for a transition to open access : a thought piece. Det finns att hämta hos Jisc:
https://www.jisc.ac.uk/reports/academic-journal-markets-limitations-consequences-for-transition-to-open-access

Nederländerna

En beskrivning av det holländska arbetet med övergången till gyllene OA kan hämtas från VSNU:
http://vsnu.nl/files/documenten/Domeinen/Onderzoek/Open%20access/Ezine-OpenAccess-ENG-mrch2016.pdf

Wouter Gerritsmas beräkningar av de holländska kostnaderna för en övergång till gyllene OA kan man läsa om på hans blogg. Där finns även hans presentation för VSNUs arbetsgrupp:
http://wowter.net/2014/03/05/costs-going-gold-netherlands/

Tyskland

Initiativet OA2020 från Max Planck Digital Library har en egen webbplats:
http://oa2020.org/

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Release för Kriteriums första böcker

För ett par månader sedan lanserades Kriterium – ny kvalitetsgranskning och fri tillgänglighet av vetenskapliga böcker. Nu publiceras de första två böckerna på portalen Kriterium och blir därmed tillgängliga för alla att läsa. De första böckerna som nu släpps är Medeltidens genus, Kvinnor och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa cirka 300-1500, redigerad av Auður Magnúsdóttir och Lars Hermansson samt Methods of World History. A Critical Approach, redigerad av Arne Jarrick, Janken Myrdal och Maria Wallenberg Bondesson.

Den 19 maj bjuder vi in till en release av de första böckerna. Den äger rum på Göteborgs universitetsbibliotek och presenterar korta och intressanta föredrag med bland annat Åke Ingerman, ordförande i Kriteriums styrgrupp, Makadam, Nordic Academic Press med flera.

Tid: Torsdag 19 maj 2016, klockan 13.00-14.00
Plats: Humanistiska biblioteket, lokal Forumet, Renströmsgatan 4, Göteborg
Anmälan: Senast 16 maj via länken nedan

Program
13.00-13.10 Margareta Hemmed, överbibliotekarie, Göteborgs universitetsbibliotek, inleder
13.10-13.30 Presentation av Kriterium
Åke Ingerman, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten och ordförande i Kriteriums styrgrupp samt Maja Pelling, Göteborgs universitetsbibliotek, samordnare Kriterium
13.30-14.00 Medverkande förlag, Makadam, Nordic Academic Press och Acta Universitatis Gothoburgensis
14.00 Mingel och förfriskningar

Välkommen!
Åke Ingerman, ordförande och Maja Pelling, samordnare Kriterium

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Seminarium om öppen tillgång under Biblioteksdagarna 12 maj 2016

3B Open access och bibliotekens roll som kunskapsförmedlare i samhället
Biblioteken har stor betydelse som arenor för demokratiska möten och öppen kommunikation mellan vetenskap och medborgare. Open access möjliggör tillgång till och användning av kunskap och information för samhällets alla brukargrupper och skapar nya förutsättningar för biblioteken att utveckla och stärka sin funktion i samhället. Hur arbetar olika bibliotekstyper med att främja möten och samverkan mellan vetenskap och allmänhet? Vilka likheter och skillnader finns beroende på brukar- och målgrupper? Representanter från forskningsbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek bjuds in för ett öppet samtal kring dessa frågor. Beate Eellend, Kungliga biblioteket, moderator. Lotta Tomasson, Vetenskap & Allmänhet. Jonas Gilbert, Bibliotekschef, Södertörns högskolebibliotek. Sofia Malmberg, skolbiblioteket Adolf Fredriks musikklasser, Einar Spetz, skolbibliotekarie Blackebergs gymnasium.

 

Hela programmet för Biblioteksdagarna finns här

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

OpenAIRE Newsletter April 2016

If you can’t see this e-mail, view it online

Digital Infrastructures Common User Forum – DI4R 2016 

CFP for Digital Infrastructures for Research (DI4R 2016) Now Open

logoDIAR2016 200DI4R 2016 will be held in Kraków on 28-30 September 2016. The conference will be hosted by ACC Cyfronet AGH and organised jointly by EGI, EUDAT, GÉANT, OpenAIRE and RDA Europe. Digital Infrastructures for Research (DI4R 2016) invites all funding agencies, research communities and infrastructure providers, both public and private, to come together and share their insights, concerns, needs and vision for the future.

Read More

- - -

OpenAIRE publishes in Linked Open Data format

OpenAIRE LOD Services are now available as a beta version

link200In line with its commitment to openness, OpenAIRE has been busy mapping its data onto suitable standard vocabularies in order to make it available as Linked Open Data.  Find out what LOD is and how the beta service works.

 

Read More- - -

Report Your Horizon 2020 project outputs with OpenAIRE

Project publications automatically available in the EC participant portal via  OpenAIRE

openaire target200OpenAIRE has made H2020 project reporting even easier! Just deposit your publication in an OpenAIRE compatible repository and all your project publications will automatically appear in the EC’s CORDIS system and be reported automatically to the EC’s participant portal.

Read More

- - -

Collaboration for the Global Knowledge Commons

Report from COAR Annual Meeting 2016

 

 200The future of repositories and the challenges and opportunities for international collaboration were the main themes of the Confederation of Open Access Repositories (COAR) Annual Meeting and General Assembly that took place in Vienna (University of Vienna) on April 12 & 13.

Read More- - -

Learn online about OA, OpenAIRE compatibility and designing OA policies

Upcoming E-learning courses and webinars on H2020 Open Access requirements

webinarWould you like to know more on how to comply with the Horizon 2020 Open Access (OA) mandate and Open Research Data Pilot? How to make your OA repository or OA journal OpenAIRE compatible with Horizon 2020 OA requirements? Have questions about success factors for OA and Open Data policies? Join FOSTER’s free e-learning courses and webinars provided by in partnership with OpenAIRE and PASTEUR4OA.

Read More

- - -

OpenAIRE present at Open Repositories and CRIS conferences next June

Recent infrastructure services and guidelines developments presented for Repositories and CRIS managers

openaire present600OpenAIRE is happy to announce that we will be present at the Open Repositories Conference in Dublin (13-16 June) and at the CRIS2016 conference in St Andrews. Different presentations will be carried out by the OpenAIRE team on several infrastructure services and guidelines developments. OpenAIRE services and tools for repository managers, implementation of the guidelines for CRIS systems, usage statistics across repositories… and many more will be presented in these two events. Check the different types of presentations, subjects and the corresponding dates.
Read More

- - -

Mark your calendar for upcoming events

 

ICOA 2016
Monday, 16 May 2016 @ Montreal, Canada
PASTEUR4OA/Final Conference: Green Light for Open Access: Aligning Europe’s OA Policies
Monday, 16 May 2016 @ Amsterdam, Netherlands
OpenAIRE National Workshop – Italy
Monday, 30 May 2016 @ Rome
Workshop: ”Open Peer Review: Models, Benefits and Limitations”
Tuesday, 07 June 2016 @ Göttingen, Germany
ELPUB 2016
Tuesday, 07 June 2016 @ Göttingen, Germany
CRIS 2016: Communicating and Measuring Research Responsibly: Profiling, Metrics, Impact, Interoperability
Wednesday, 08 June 2016 @ St. Andrews, Scotland, UK
The TNC16 Networking Conference
Sunday, 12 June 2016 @ Prague, the Czech Republic
Open Repositories – OR2016,
Monday, 13 June 2016 @ Dublin, Ireland
Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Inspelningar och ppt-presentationer från Mötesplats Open Access 2016

Inspelningar och ppt-presentationer från årets Mötesplats Open Access går att ta del av här

Varmt välkomna till MOA2017 som arrangeras i samarbete med Karlstad universitet! Mer information följer under hösten 2016.

 

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Upcoming E-learning courses and webinars on H2020 Open Access requirements

https://www.openaire.eu/upcoming-e-learning-courses-and-webinars-on-h2020-open-access-requirements

Would you like to know more on how to comply with the Horizon 2020 Open Access (OA) mandate and Open Research Data Pilot? How to make your OA repository or OA journal OpenAIRE compatible with Horizon 2020 OA requirements? Have questions about success factors for OA and Open Data policies? Join our free e-learning courses and webinars provided by FOSTER (Facilitate Open Science Training for European Union Research) project in partnership with OpenAIRE and PASTEUR4OA (Open Access Policy Alignment Strategies for European Union Research).

openaire foster upcomingnlinecourses 960

1. Making your repository or OA journal OpenAIRE compatible with Horizon 2020 OA requirements: Moderated e-learning course and a webinar on May 2-6, 2016

Would like to know more on how to make your OA repository or OA journal OpenAIRE compatible with Horizon 2020 OA requirements? Join this FOSTER/OpenAIRE moderated e-learning course on May 2-6, 2016 and attend the webinar on May 6 at 11:00 CEST.
This course is targeting repository managers, data archives managers, librarians, journal editors and publishers, data providers, research managers and administrators.
Objectives:
      Understand of the OpenAIRE infrastructure and content harvesting
      Identify the OpenAIRE guidelines metadata specifications, levels and OAI sets
      Define the levels of compatibility based on specific needs and technical context
      Identify and implement system configurations, tools and facilities for repository platforms
      Use the OpenAIRE validator tool for compatibility tests and registration

2. Open Access to publications in Horizon 2020: Moderated e-learning course and a webinar on May 9-13, 2016

Are you a part of a Horizon 2020 funded project? Would you like to know more on how to comply with the Horizon 2020 Open Access mandate? Join in the moderated FOSTER Course “Open Access to publications in Horizon 2020, from May 9 to May 13, and attend a webinar on Friday, May 13 at 11:00 CEST.
Target audience: researchers and students, project managers, librarians and repository managers.
Learn about:
      The context of the Horizon 2020 Open Access mandate
      Compliance with the Horizon 2020 Open Access mandate by depositing publications into repositories
      Reuse of deposited publications in Horizon 2020.

On May 13 at 11:00 CEST a one-hour webinar will be organized, providing the course participants and all others interested with the opportunity to get a deeper understanding of the compliance issues, and receiving answers to their questions and doubts.

To participate in the webinar, that will be hosted at http://www.instantpresenter.com/eifl144, all you will need is an internet-connected computer with sound (and maybe headphones if you are in a busy room). To check if your computer will be able to access the session successfully, please go to: www.instantpresenter.com/systemtest

And you can also join a self-learning course in Portuguese: Acesso Aberto às Publicações Científicas do H2020.

3. Designing Successful Open Access and Open Data Policies: Introductory self-learning course

Working in a research funding organization and new to Open Access and Open Research Data? Join our introductory self-learning course for funders and learn more about:
      the advantages of Open Access and Open Research Data for the funder’s remit;
      the requirements of Horizon 2020 regarding Open Access and Open Research Data;
      what elements make a successful Open Access policy; and how to develop an effective Open Research Data policy.

4. Designing Successful Open Access and Open Data Policies: Intermediate moderated e-learning course and a webinar on May 16-27, 2016

Working in a research funding organization, following Open Access and Open Research Data policy discussions, but feel overwhelmed with lots of new developments? Join our intermediate course ”Designing Successful Open Access and Open Data Policies” and learn more about:
      the advantages of Open Access and Open Research Data for the funder’s remit;
      the requirements of Horizon 2020 regarding Open Access and Open Research Data;
      what elements make a successful Open Access policy; and how to develop an effective Open Research Data policy.
The moderated course “Designing Successful Open Access and Open Data Policies” will run from May 16 to 27 and the webinar will take place on May 27 at 11:00 CEST.
To participate in the webinar, that will be hosted at http://www.instantpresenter.com/eifl146, all you will need is an internet-connected computer with sound (and maybe headphones if you are in a busy room). To check if your computer will be able to access the session successfully, please go to: www.instantpresenter.com/systemtest

5. Open Science Training for National Contact Points (NCP)

FOSTER and NCP Academy (the project in a nutshell) organise a series of webinars on topics of relevance to National Contact Points supporting Horizon 2020 applicants across the European Research Area (ERA).
The training webinars content is structured around FOSTER Open Science Learning Objectives for funders. NCPs are introduced to why and how Open Science can optimize impact and how to support Horizon 2020 applicants.
Dates and topics:
      29 Apr, 11-12 CEST: Understanding Open Access: What is Open Access, how does it fit into EC’s “Open Science, Open Innovation, Open to the World” and RRI Agendas? SPEAKER: Ivo Grigorov, Technical University of Denmark
      6 May, 11-12 CEST: Technical issues: Compliant repositories for institutions, How to maintain a compliant repository? joint FOSTER-OpenAIRE webinar; SPEAKERS: Pedro Principe, Un Minho, and Jochen Schirrwagen, University of Bielefeld & OpenAIRE2020
      20 May, 11-12 CEST: Good practices: What is the Open Data Pilot? What is required from signatories? SPEAKER: Joy Davidson, Digital Curation Center, UK
      27 May, 11-12 CEST: Designing Successful Open Access and Open Data Policies, David Ball (FOSTER/PASTEUR4OA joint webinar) as part of the “Designing Successful Open Access and Open Data Policies: Intermediate moderated e-learning course and a webinar on May 16-27, 2016”

REGISTRATION IS NOW OPEN HERE.

6. The Horizon 2020 Open Research Data pilot: Moderated e-learning course and a webinar on June 6-10, 2016

A course for researchers, research support staff and project officers.
Learning objectives:
      Understand what is required of participants in the H2020 Open Research Data pilot
      Learn about the concepts of open data, metadata, licensing and repositories
      Identify key resources and services that can help you to comply with requirements

This moderated course will run from June 6 to 10 and the webinar will take place on June 20 at 11:00 CEST.

To participate in the webinar, that will be hosted at http://www.instantpresenter.com/eifl147, all you will need is an internet-connected computer with sound (and maybe headphones if you are in a busy room). To check if your computer will be able to access the session successfully, please go to: www.instantpresenter.com/systemtest

Publicerat i EU, Horizon 2020, Konferenser, Möten, Nyheter, Open Access, OpenAIRE, Policy, Projekt, Publikationer, Seminarier, Webinarium | Lämna en kommentar

Europeisk grupp för big deals-förhandlingar och open access

European University Association (EUA) är en paraplyorganisation för europeiska universitet och högskolor bestående av 850 medlemmar från 47 europeiska länder, däribland Sveriges universitet och högskoleförbund (SUHF) samt enskilda svenska lärosäten.

Inom EUA har en expertgrupp för Science2.0/Open Science bildats, där Sverige representeras av David Lawrence, avdelningschef för Publiceringens infrastruktur på Linköpings universitet. Ett konkret initiativ som expertgruppen tagit är att tillsätta en grupp för s.k. big deals med syftet att föra in diskussioner om open access i förhandlingarna med förlagen.

IMG_1486Den 19 april på EUA:s kontor i Bryssel samlades ett tiotal företrädare för konsortier och universitet från Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien och Sverige (representerat av Anna Lundén, enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan på KB) för att dela med sig av erfarenheter och diskutera hur man bäst tar sig an de utmaningar som open access för med sig.

EUA-kontoret planerar att under maj månad skicka ut en enkät till EUA:s 23 stycken rektorssammanslutningar (SUHF i Sverige) för att samla in information om nationella licensavtal som sedan ska konsolideras på europeisk nivå. Målet med denna informationsinhämtning är att ge big deal-gruppen en kartläggning att arbeta vidare med och som i förlängningen ska underlätta för framtida samarbete och eventuellt gemensamma förhandlingar.

European University Association

European University Association

Mer information om EUA:s arbete inom open access-området finns på:

EUA’s Roadmap on open access to research publications (2016)

En svensk översättning av dokumentet finns här

EUA’s open access checklist for universities (2015)

 

/ Anna Lundén, KB enhetschef Nationell bibliotekssamverkan

Publicerat i Nyheter | Lämna en kommentar

Internationella open access-veckan 24-30 oktober 2016

Många hundra aktiviteter äger rum under den internationella OA-veckan 24-30 oktober. Workshops, seminarier, paneldebatter, webinarier och konferenser är bara några former av events som arrangeras runt om i världen för att synliggöra, möjliggöra och stärka utvecklingen av den öppna tillgången till forskningsresultat. Den internationella OA-veckan är ett bra tillfälle lyfta upp den samhälleliga betydelsen av open access på såväl lärosätens, myndigheters och andra organisationers dagordning.

Publicerat i Konferenser, Möten, Nyheter, Open Access, Seminarier, Webinarium, Workshop | Lämna en kommentar