Open Access på Luleå tekniska universitet

Gästblogg skriven av Jacqueline Vigilanti, Luleå tekniska universitetsbibliotek 

I år höll Luleå tekniska universitetsbibliotek en paneldiskussion under International Open Access Week i syfte att aktivt delta i diskussionen om Open Access (OA) på Luleå tekniska universitet. Det var första året som biblioteket genomförde aktiviteter för OA-veckan och vi hade höga ambitioner att möta forskare på plats och skapa en dialog utifrån lärosätets perspektiv och forskarens behov.

Temat för årets OA-vecka var ”Open in Action” och uppmuntrade alla intresserade att delta i frågor kring OA. För oss var det en bra chans att ta upp OA på universitetet och frågan om hur vi bättre kan stödja våra forskare i omvandlingen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Universitetsbiblioteket har som uppdrag att informera forskare om vår publiceringspolicy och utveckla vårt OA-stöd i form av en doktorandkurs och att informera om finansiärernas OA policyer.

I 2014 beslutade rektor att anta en publiceringspolicy för universitetet. Policyn utgår från EU-kommissionens rekommendation för medlemsstaterna att anta riktlinjer för OA, från forskningsfinansiärers krav samt förslaget till nationella riktlinjer för öppen tillgång riktlinjer.. Universitetets policy följer rekommendationen att forskare i första hand publicerar sig direkt i open access-tidskrifter (Gold Open Access) och parallellpublicerar (Green Open Access) i andra hand. Utöver detta ska forskare löpande göra bibliografiska data om samtliga nya publikationer tillgängliga i universitets publikationsdatabas.

I dagsläget är OA-publicering på universitetet ganska låg. En överblick på universitetets publiceringsstatisker i 2013-2014 visar att bara 10 % av tidskriftsartiklar publicerades Gold OA i tidskrifter som indexeras i Directory of Open Access Journals (doaj.org). Publiceringsbilden för Green OA var lite mer intressant. För båda åren var det cirka 75% tidskriftsartiklar som publicerats i tidskrifter som tillåter arkivering av fulltext enligt SHERPA/RoMEO men bara 16% respektive 14% av tidskriftsartiklar hade fulltextfiler i publikationsdatabasen. Möjligheten att publicera OA på den gröna vägen var alltså väldigt hög fast låg i praktiken. Publiceringsstatistik för 2015 och 2016 har inte hämtats ut.

Om OA-publicering ska öka behövs samarbete oberoende av bibliotekets uppdrag att arbeta med OA-frågor, eftersom det är också en institutionell fråga. Angående offentliga finansiärers krav på att göra forskningsresultat fritt tillgängligt måste OA drivas av flera aktörer på en högre nivå på lärosätena samtidigt som det drivs från forskarna själva. OA är en fråga som rör många utifrån olika aspekter. Samarbete behovs både inom lärosätet och mellan lärosäten och externa intressenter om OA ska vara norm, såsom det också uttrycks i regeringens forskningsproposition 2016/17:50.

Biblioteket bjöd in tre professorer från olika institutioner och en representant från Grants Office att delta i panelsamtaletför att diskutera sådant samarbete och hur olika aktörer på universitetet kunde stötta forskare och stärka OA-publiceringen. Alla professorer hade erfarenhet av offentlig finansiering med krav att publicera OA.

Vi ville skapa dialog mellan biblioteket och forskare. Förväntningen var inte att under debatten hitta morötter för forskare utan målet var att sätta ljuset på bibliotekets förståelse av forskarens situation, att de står ’between a rock and a hard place’, och den aktuella publiceringsmiljön.

Speciellt för Luleå tekniska universitet är en hög andel forskningsmedel från svenska företag och externa forskningsfinansiärer. Forskningen är inom de tekniska områdena ofta tillämpad. Dessa aspekter kan betyda att OA-publicering inte är krav för forskarna. Forskningsresultat som ägs av företag eller externa finansiärer kan har andra intressen än att publicera OA. Men samtidigt har universitetets andel forskningsmedel från offentliga finansiärer särskilt inom EU:s ramprogram ökat över de senaste fem åren. OA-publicering blir mer relevant för forskarna enligt ökande krav medan publiceringstraditioner inom vissa ämnen eller universitetsinstitutioner ta längre tid att förändra.

Paneldiskussionen kring denna dikotomi öppnade för många vanliga synpunkter. Professorer var positiva till OA och tyckte det var en viktig demokratisk fråga. Den största anledningen till att inte publicera i OA-tidskrifter var osäkerhet på tidskriftskvalitet och att spridning inom deras respektive ämnen går genom etablerade tidskrifter med höga citeringsmått. Det var svårt för dem att säga om det fanns påtagliga fördelar med OA som ökade citeringar eller bredare spridning just för att traditionella kanaler redan ger önskat resultat.

Intressant var att diskussion ledde till några oväntade insikter – nämligen att professorerna inte kände till universitetets publiceringspolicy, liksom att en professor sade att alla forskning inom hens ämne redan finns fritt tillgänglig genom Google Scholar, resurser som är egentligen är tillgängliga just för att biblioteket köpt in dessa tidskrifter. Det fanns inte någon klar förståelse för hur mycket biblioteket betalar för prenumerationer. Enligt de här synpunkterna måste biblioteket nå ut bättre och vara mer synligt för forskare. Det kan vara så att forskare faktiskt inte vet hur stort biblioteketsarbetet inom universitetet är och hur detta arbete påverkar dem.

Angående vilket stöd som behövs ledde diskussion till vad som finns och vad forskarna kan få hjälp med. Grants Office fick presentera vilket stöd som finns genom dem. Utöver stödet som biblioteket ge till exempel hjälp med att hitta OA-tidskrifter eller förstå finansiärernas krav, visste inte forskare vad biblioteket kunde stödja dem med.

Det finns mycket mer arbete för universitetsbiblioteket om vi på bästa sätt ska stödja forskare med OA-publicering, vi behöver inte minst att vara mer synliga på lärosätet. Vi behöver också öka samarbetet med Grants Office och även med forskarna själva. Ett top-down-tillvägagångsätt från regeringen, finansiärer och även vår egen publiceringspolicy känns mer som en piska när forskarna saknar förståelse för hur mycket de påverkas av aspekter såsom bibliotekets budget och att känna till vilken kunskap och stöd som finns på universitetet. Det är en bra erfarenhet för universitetsbiblioteket i utvecklingen av ett mer aktivt samarbete mellan alla OA-intressenter.

Luleå tekniska universitets publiceringspolicy: http://www.ltu.se/ltu/lib/Publicera/Publiceringspolicy

Länk till paneldiskussion på OA-vecka: http://www.ltu.se/ltu/lib/Paneldiskussion-om-Open-Access-1.158402

Det här inlägget postades i Nyheter. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.