Andelen svenska publikationer i open access-tidskrifter ökar stadigt

I dagarna publicerade Vetenskapsrådet sin rapport ”Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv”. Analyserna i rapporten ingår i det kunskapsunderlag som Vetenskapsrådet har sammanställt, bland annat för att bidra med underlag till regeringen inför den kommande forskningspropositionen. I rapporten presenteras bibliometriska analyser av svensk forskning vad gäller produktionen av vetenskapliga publikationer samt citeringsgenomslag. Datan i analyserna är hämtade ur Thomson Reuters databas Web of Science, där såväl Science Citation Index Expanded®, Social Science Citation Index® och Arts and Humanities Citation Index® ingår. I rapporten är publicering i open access-tidskrifter ett av flera teman.

I rapporten uppskattas att cirka 12% av världens open access-tidskrifter återfinns i Web of Science. Andelen artiklar i open access-tidskrifter har sedan början av 2000-talet också stadigt ökat, såväl i Sverige som internationellt. 2013 publicerades 13% av den svenska produktionen i open access-tidskrifter med helt fri tillgänglighet, så kallad guld open access. Detta är något högre än världsgenomsnittet. Med detta sagt är det av betydelse att uppmärksamma att andelen open access-artiklar starkt varierar mellan olika ämnesområden, med 5% som minsta och 20% som högsta andel. De ämnesområden med högst andel både i Sverige och resten av världen, är geovetenskap, biomedicin, biologi och klinisk medicin medan humaniora, informations- och kommunikationsteknik, kemi och teknik har en relativt låg andel artiklar i open access-tidskrifter. I sin rapport poängterar Vetenskapsrådet att detta delvis kan bero på olika täckningsgrader i Web of Science men även på att det inom olika ämnesområden finns olika traditioner för publicering i open access-tidskrifter. En sådan skillnad mellan publiceringstraditioner kan vara att vissa ämnesområden i högre utsträckning väljer att parallellpublicera en så kallad pre-print version av artikeln i ett digitalt arkiv, d.v.s. grön open access, eller betalar för att göra publikationer fritt tillgängliga i traditionella prenumerationsbaserade tidskrifter, så kallad hybrid open access.

Vad gäller medelciteringen för svenska open access-artiklar är den högre än världsgenomsnittet. Detta gäller generellt för de olika ämnesområdena och det verkar även finnas en viss, om än osäker, korrelation mellan medelcitering och andel open access-artiklar.

 

Referenser: Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv. Vetenskapsrådets rapporter. 2015