OpenAIRE OA Impact Workshop, Oslo, 14 Feb 2017

OpenAIRE is pleased to invite you to an international workshop focusing on the topic of measuring Open Access and its impact, to take place in Oslo, Norway, on Tuesday the 14th of February 2017. The event is free of charge and open to everyone.

Work on international standardisation of statistics and indicators for measuring Open Access is still in its early stages of development. The same goes for mapping and measuring the impact of Open Access on both the research community and society at large. Aiming to make a contribution towards determining the current state of affairs, the OpenAIRE workshop ”Impact and Measurement of Open Access” hopes to provide both meaningful insights and a valuable meeting place.

Invited speakers are Crossref, the European Research Council (ERC), Knowledge Exchange and many others. One aim of the workshop is to bring together a wide variety of stakeholder groups. E.g. research performing institutions, funders, publishers, research administrators, infrastructure providers, etc.

The workshop is open to everyone interested and free of charge, however registration is mandatory. To attend, please register at: https://nettskjema.uio.no/answer/openaire-feb-2017-event.html

The venue is Oslo and Akershus University College of Applied Sciences (HiOA) in downtown Oslo: https://goo.gl/maps/AuT8P4VEcBL2

For more information on the workshop, transport and accommodation please see the workshop webpage: https://www.openaire.eu/openaire-workshop-impact

Dialog, Digitalisering, Delaktighet – VA-dagen 2016 om öppen vetenskap

Orginalartikeln är skriven av Vetenskap & Allmänhet och finns publicerad på deras hemsida.

Öppen vetenskap handlar både om hur forskning görs tillgänglig och om hur den bedrivs. På årets VA-dag diskuterades vad öppen vetenskap innebär i praktiken, och hur vi ska få till det i Sverige.

EU:s medlemsländer beslutade i våras att gå mot ett system för öppen vetenskap. Öppen vetenskap är därmed inte längre ett ”om” – det är ett ”när” och ett ”hur”. Detta var temat för VA-dagen 2016 som gick av stapeln den 12 oktober i konferenscentret Tidningshuset i Stockholm.

Bra för forskning, ekonomi och samhälle

Enligt Celina Ramjoué, chef Data Policy for Science DG Connect vid EU-kommissionen förväntas öppen vetenskap vara bra för

  • forskningen, som härigenom kan bli mer effektiv, verifierbar, transparent och interdisciplinär,
  • ekonomin, när öppen vetenskaplig information leder till innovationer,
  • samhället, som får en bredare, snabbare, mer transparent och jämställd tillgång till vetenskaplig information – vilket leder till större inverkan av vetenskap på samhället i sin helhet.

– Sverige är inne på rätt väg när det gäller öppen vetenskap, men jag hoppas att ni också fortsätter att engagera er på europeisk nivå. Det tar lite tid och kräver arbete, men är värt det, sa Celina Ramjoué i sitt anförande på VA-dagen.

Dialog om delar av öppen vetenskap

Begreppet öppen vetenskap är sammansatt av flera olika delar. Här ingår öppen tillgång (till vetenskapliga publikationer och data), att involvera allmänheten – till exempel i medborgarforskning (citizen science), forskningskommunikation, koppling till politiska beslut (vilket ska leda till ett evidensbaserat beslutsfattande), alternativa sätt att mäta vetenskaplig prestation (alternative metrics – altmetrics), och en e-infrastruktur som klarar av att möta delarnas behov.

Några av dessa delar var teman för rundabordsdialoger där VA-dagens drygt 200 deltagare i mindre grupper samtalade om delarnas möjligheter och utmaningar. Dialogerna följdes upp med paneldiskussioner och omröstningar i plenum för att ta fram de viktigaste möjligheterna och utmaningarna.

Omröstningsresultaten kan ni se nedan.

Viktig demokratifråga

Regeringens syn på öppen vetenskap framfördes av Karin Röding, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet hos forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, samtidigt som hon fick ta del av resultaten från VA-dagens omröstningar.

– Tillgång till öppen data och forskningsresultat är en viktig demokratifråga, framhöll Karin Röding.

Vem har då ansvaret för att driva igenom öppen vetenskap i Sverige? Forskarsamhället gemensamt, menade Karin Röding, men poängterade att det även behövs draghjälp från politiskt håll.


Se delar av VA-dagen eller hela evenemanget

De fyra delar av öppen vetenskap som diskuterades i rundabordsdialogerna var öppen tillgång, öppna data, medborgarforskning och ansvarsfull forskning och innovation.

Delarna introducerades av:

I de efterföljande panelsamtalen deltog:

Peter Lång, konstnär och kompositör, inledde dagen med ett anförande om vetenskapliga uttryck i konsten.

Läs om #VAdagen i sociala medier via Storify HÄR

CFP – The 21st International Conference on Electronic Publishing

***Apologies for cross postings***

Call For Papers/Proposals

21st International Conference on Electronic Publishing (ELPUB) 2017

Theme: Expanding Perspectives on Open Science: Communities, Cultures and Diversity in Concepts and Practices

Conference dates and location : 6-8 June 2017, Limassol, Cyprus Conference Host: Cyprus University of Technology Conference Venue : Curium Palace Hotel

Website: http://elpub.net

Scope

The International Conference on Electronic Publishing (ELPUB) is entering its 3rd decade of continuous engagement with the changing landscape of publishing and scholarly communications. The conference this year will focus on the diverse perspectives on Open Science, one of the most widely discussed topics in research communications today.

We invite contributions from members of the communities whose research and experiments are transforming the nature of electronic publishing and scholarly communication.

Important dates:

1 November 2016 Submission Site Open

15 December 2016 Submission Deadline for Extended Abstracts

20 January 2017 Author Decision Notification

15 March 2017 Submission of Full Paper for Final Review

1 April 2017 Return of final review

10 May 2017 Submission of Final Paper

30 May 2017 Proceedings uploaded

6-8 June 2017 Conference

Contact Information:

If you have any questions, please do not hesitate to contact us:

General Chair: Fernando Loizides < fernando.loizides@gmail.com > Emerging Interactive Technologies Lab., University of Wolverhampton, UK

Programme Chair: Leslie Chan <chan@utsc.utoronto.ca>, Centre for Critical Development Studies, University of Toronto Scarborough, Canada

 

”Staging the Open Access Transformation of Subscription Journals”

Vid den 12:e Berlin Open Access-konferensen samlades d. 8-9 december över 90 representanter från 19 länder för att diskutera ett gemensamt ”Expression of Interest” med syfte att genomföra en storskalig omvandling från ett låst prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Stor konsensus rådde i diskussionerna, men även olika viljor som skulle enas kring dokumentets detaljer. Värd för konferensen var Max Planck institutet. Sverige representerades av Anna Lundén och Beate Eellend, Kungl. biblioteket samt Sofie Wennström, Stockholms universitet.

Som underlag för diskussionerna användes i huvudsak rapporten ”Disrupting the subscription journals’ business model for the necessary large-scale transformation to open access” där Ralf Schimmer et. al. visar att det redan finns tillräckligt med pengar i det globala publiceringssystemet för att uppnå en sådan omvandling till open access. De cirka 7,6 miljarder Euro som globalt används för att betala prenumerationsavgifter skulle kunna styras om och återinvesteras för att täcka kostnader i ett öppet tillgängligt publiceringssystem.

En sådan omvandling skulle innebära att samtidigt som de befintliga tidskrifterna finns kvar med sina väletablerade funktioner, till exempel sakkunniggranskning och varumärkesvärde, så skulle de underliggande betalningsströmmarna genomgå en övergripande omstrukturering. En sådan omvandling kan emellertid enbart genomföras på en global skala och genom att konsensus uppnås mellan världens forskningsorganisationer. Det krävs alltså en samsyn och delad insikt i att de pengar som för närvarande är inlåsta i ett prenumerationssystem måste dras tillbaka och återanvändas i ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Bibliotekens budgetar ska inte belastas ytterligare utan istället ses som en huvudsaklig källa för att möjliggöra en omvandling utan finansiell eller annan form av risk. Målet är alltså att bevara de väletablerade funktioner och tjänster som förlagen erbjuder och som fortfarande efterfrågas av forskarna, samtidigt som det nödvändiga betalningsflödet omdefinieras och omorganiseras till ett system med öppet tillgängliga publikationer.

De senaste åren har den öppna tillgången till vetenskapliga publikationer ökat påfallande. Artiklar som publiceras open access är det som ökar mest inom vetenskaplig publicering och har nu nått en marknadsandel på 13% (i denna summa är inte publiceringar i hybridtidskrifter inräknade, vilka också har ökat). Varför är det då så att även om denna ökning av open access-artiklar innebär en minskning av artiklar i prenumerationsbaserade tidskrifter så återspeglas inte denna tendens i skiftet från prenumerationskostnader till open access-avgifter? Hur kan det vara så att en traditionell publiceringsmodell som i ett modernt, web-baserat ekosystem så uppenbart är dysfunktionell och förlegad, inte bara har överlevt utan faktiskt fortsätter att vara attraktiv för forskarna och de stora förlagen därmed gör större vinster än någonsin? Vad är det som skulle krävas för att skynda på omvandlingen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem?

Med sitt ”white paper” vill författarna alltså visa att det redan finns tillräckligt med pengar i systemet för att uppnå en sådan övergripande omvandling till open access-publikationer. Som nämnts ovan används ca 7,6 miljarder Euro  globalt för att betala prenumerationsavgifter. Målet är att dessa pengar styrs om och återinvesteras för att täcka kostnader i ett publiceringssystem för open access-tidskrifter. 2013 registrerades ca 1,5 miljoner utgivna artiklar i prenumerationsbaserade tidskrifter i Web of Science. Detta innebär en genomsnittlig kostnad på 5 000 Euro per artikel, som är inlåsta bakom så kallade paywalls. Rundas antalet artiklar upp till 2 miljoner (för att även inkludera artiklar som inte är indexerade i WoS) blir den genomsnittliga kostnaden 3 800 Euro per inlåst artikel. Detta är alltså den summa som redan nu, i ett prenumerationsbaserat låst publiceringssystem, betalas per artikel genom bibliotekens budgetar. Genom att samla in data från forskningsinstitutioner och forskningsfinansiärer har Max Planck börjat bygga upp en öppen databas på GitHub över APC-kostnader. Siffror från fakturor i Tyskland visar en genomsnittlig kostnad på drygt 1 200 Euro i APC-kostnad per open access-artikel. Även data från Österrikes forskningsfinansiär FWF, SCOAP3 samt Wellcome Trust har används i en uträkning av genomsnittlig APC-kostnad för att visa att författaravgifterna sällan överstiger 2 000 Euro per open access-artikel. Detta visar att den genomsnittlig APC-kostnaden  för open access-artiklar alltså är lägre än de kostnader per artikel som i nuläget betalas för prenumerationer av låsta tidskrifter.