Webinarium om “FP7 Post-Grant Open Access publishing funds pilot”

Vill du lära dig mer om EU:s FP7 post-grant open access pilot? På torsdag 15/10 arrangerar OpenAIRE ett webinarium om grundläggande funktioner, tekniska krav och kriterier för att ansöka om medel.

Webinariet leds av Pablo de Castro (Open Access Project Officer – LIBER) och är indelat i två delar. I den första delen presenteras bland annat följande teman:

  • Hur FP7 post-grand open access pilot fungerar.
  • Hur organisationer och institutioner kan samarbeta med LIBER och OpenAIRE för att stödja genomförandet av piloten.
  • Hur ansökningssystemet används.

Under den andra delen av webinariet finns det möjlighet att ställa och få svar på de frågor man har.

Resultaten från pilotstudiens andra uppföljning kommer också att presenteras. 30 september hade 52 ansökningar beviljats finansiering för ren OA-publicering (46 artiklar och 6 böcker). Detta är mer än en dubblering av antal beviljade ansökningar, jämfört med den första rapporten som presenterades i augusti. Storbritannien och Spanien har beviljats flest ansökningar – 16 respektive 12 artiklar – medan Sverige har beviljats 1 ansökan. Den genomsnittliga kostnaden för APC:er är 1,352 Euro.

Andelen svenska publikationer i open access-tidskrifter ökar stadigt

I dagarna publicerade Vetenskapsrådet sin rapport ”Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv”. Analyserna i rapporten ingår i det kunskapsunderlag som Vetenskapsrådet har sammanställt, bland annat för att bidra med underlag till regeringen inför den kommande forskningspropositionen. I rapporten presenteras bibliometriska analyser av svensk forskning vad gäller produktionen av vetenskapliga publikationer samt citeringsgenomslag. Datan i analyserna är hämtade ur Thomson Reuters databas Web of Science, där såväl Science Citation Index Expanded®, Social Science Citation Index® och Arts and Humanities Citation Index® ingår. I rapporten är publicering i open access-tidskrifter ett av flera teman.

I rapporten uppskattas att cirka 12% av världens open access-tidskrifter återfinns i Web of Science. Andelen artiklar i open access-tidskrifter har sedan början av 2000-talet också stadigt ökat, såväl i Sverige som internationellt. 2013 publicerades 13% av den svenska produktionen i open access-tidskrifter med helt fri tillgänglighet, så kallad guld open access. Detta är något högre än världsgenomsnittet. Med detta sagt är det av betydelse att uppmärksamma att andelen open access-artiklar starkt varierar mellan olika ämnesområden, med 5% som minsta och 20% som högsta andel. De ämnesområden med högst andel både i Sverige och resten av världen, är geovetenskap, biomedicin, biologi och klinisk medicin medan humaniora, informations- och kommunikationsteknik, kemi och teknik har en relativt låg andel artiklar i open access-tidskrifter. I sin rapport poängterar Vetenskapsrådet att detta delvis kan bero på olika täckningsgrader i Web of Science men även på att det inom olika ämnesområden finns olika traditioner för publicering i open access-tidskrifter. En sådan skillnad mellan publiceringstraditioner kan vara att vissa ämnesområden i högre utsträckning väljer att parallellpublicera en så kallad pre-print version av artikeln i ett digitalt arkiv, d.v.s. grön open access, eller betalar för att göra publikationer fritt tillgängliga i traditionella prenumerationsbaserade tidskrifter, så kallad hybrid open access.

Vad gäller medelciteringen för svenska open access-artiklar är den högre än världsgenomsnittet. Detta gäller generellt för de olika ämnesområdena och det verkar även finnas en viss, om än osäker, korrelation mellan medelcitering och andel open access-artiklar.

 

Referenser: Forskningens framtid! Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv. Vetenskapsrådets rapporter. 2015