Symposium Open APC Sweden – inspelningar och presentationer nu tillgängliga på internet

25 november 2017 bjöd Kungliga biblioteket in till symposiet Open APC Sweden. Ca 90 deltagare bland annat från lärosäten, bibliotek och finansiärer lyssnade på ett flertal presentationer om möjligheter och utmaningar med att skapa överblick och kontroll över publiceringskostnader för öppet tillgängliga forskningsresultat.

Symposiet spelades in och presentationer samt ppt-bilder finns nu tillgängliga här.

För frågor kontakta beate.eellend [at] kb.se

 

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Symposium Open APC Sweden – inspelningar och presentationer nu tillgängliga på internet

Open Access på Luleå tekniska universitet

Gästblogg skriven av Jacqueline Vigilanti, Luleå tekniska universitetsbibliotek 

I år höll Luleå tekniska universitetsbibliotek en paneldiskussion under International Open Access Week i syfte att aktivt delta i diskussionen om Open Access (OA) på Luleå tekniska universitet. Det var första året som biblioteket genomförde aktiviteter för OA-veckan och vi hade höga ambitioner att möta forskare på plats och skapa en dialog utifrån lärosätets perspektiv och forskarens behov.

Temat för årets OA-vecka var ”Open in Action” och uppmuntrade alla intresserade att delta i frågor kring OA. För oss var det en bra chans att ta upp OA på universitetet och frågan om hur vi bättre kan stödja våra forskare i omvandlingen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Universitetsbiblioteket har som uppdrag att informera forskare om vår publiceringspolicy och utveckla vårt OA-stöd i form av en doktorandkurs och att informera om finansiärernas OA policyer.

I 2014 beslutade rektor att anta en publiceringspolicy för universitetet. Policyn utgår från EU-kommissionens rekommendation för medlemsstaterna att anta riktlinjer för OA, från forskningsfinansiärers krav samt förslaget till nationella riktlinjer för öppen tillgång riktlinjer.. Universitetets policy följer rekommendationen att forskare i första hand publicerar sig direkt i open access-tidskrifter (Gold Open Access) och parallellpublicerar (Green Open Access) i andra hand. Utöver detta ska forskare löpande göra bibliografiska data om samtliga nya publikationer tillgängliga i universitets publikationsdatabas.

I dagsläget är OA-publicering på universitetet ganska låg. En överblick på universitetets publiceringsstatisker i 2013-2014 visar att bara 10 % av tidskriftsartiklar publicerades Gold OA i tidskrifter som indexeras i Directory of Open Access Journals (doaj.org). Publiceringsbilden för Green OA var lite mer intressant. För båda åren var det cirka 75% tidskriftsartiklar som publicerats i tidskrifter som tillåter arkivering av fulltext enligt SHERPA/RoMEO men bara 16% respektive 14% av tidskriftsartiklar hade fulltextfiler i publikationsdatabasen. Möjligheten att publicera OA på den gröna vägen var alltså väldigt hög fast låg i praktiken. Publiceringsstatistik för 2015 och 2016 har inte hämtats ut.

Om OA-publicering ska öka behövs samarbete oberoende av bibliotekets uppdrag att arbeta med OA-frågor, eftersom det är också en institutionell fråga. Angående offentliga finansiärers krav på att göra forskningsresultat fritt tillgängligt måste OA drivas av flera aktörer på en högre nivå på lärosätena samtidigt som det drivs från forskarna själva. OA är en fråga som rör många utifrån olika aspekter. Samarbete behovs både inom lärosätet och mellan lärosäten och externa intressenter om OA ska vara norm, såsom det också uttrycks i regeringens forskningsproposition 2016/17:50.

Biblioteket bjöd in tre professorer från olika institutioner och en representant från Grants Office att delta i panelsamtaletför att diskutera sådant samarbete och hur olika aktörer på universitetet kunde stötta forskare och stärka OA-publiceringen. Alla professorer hade erfarenhet av offentlig finansiering med krav att publicera OA.

Vi ville skapa dialog mellan biblioteket och forskare. Förväntningen var inte att under debatten hitta morötter för forskare utan målet var att sätta ljuset på bibliotekets förståelse av forskarens situation, att de står ’between a rock and a hard place’, och den aktuella publiceringsmiljön.

Speciellt för Luleå tekniska universitet är en hög andel forskningsmedel från svenska företag och externa forskningsfinansiärer. Forskningen är inom de tekniska områdena ofta tillämpad. Dessa aspekter kan betyda att OA-publicering inte är krav för forskarna. Forskningsresultat som ägs av företag eller externa finansiärer kan har andra intressen än att publicera OA. Men samtidigt har universitetets andel forskningsmedel från offentliga finansiärer särskilt inom EU:s ramprogram ökat över de senaste fem åren. OA-publicering blir mer relevant för forskarna enligt ökande krav medan publiceringstraditioner inom vissa ämnen eller universitetsinstitutioner ta längre tid att förändra.

Paneldiskussionen kring denna dikotomi öppnade för många vanliga synpunkter. Professorer var positiva till OA och tyckte det var en viktig demokratisk fråga. Den största anledningen till att inte publicera i OA-tidskrifter var osäkerhet på tidskriftskvalitet och att spridning inom deras respektive ämnen går genom etablerade tidskrifter med höga citeringsmått. Det var svårt för dem att säga om det fanns påtagliga fördelar med OA som ökade citeringar eller bredare spridning just för att traditionella kanaler redan ger önskat resultat.

Intressant var att diskussion ledde till några oväntade insikter – nämligen att professorerna inte kände till universitetets publiceringspolicy, liksom att en professor sade att alla forskning inom hens ämne redan finns fritt tillgänglig genom Google Scholar, resurser som är egentligen är tillgängliga just för att biblioteket köpt in dessa tidskrifter. Det fanns inte någon klar förståelse för hur mycket biblioteket betalar för prenumerationer. Enligt de här synpunkterna måste biblioteket nå ut bättre och vara mer synligt för forskare. Det kan vara så att forskare faktiskt inte vet hur stort biblioteketsarbetet inom universitetet är och hur detta arbete påverkar dem.

Angående vilket stöd som behövs ledde diskussion till vad som finns och vad forskarna kan få hjälp med. Grants Office fick presentera vilket stöd som finns genom dem. Utöver stödet som biblioteket ge till exempel hjälp med att hitta OA-tidskrifter eller förstå finansiärernas krav, visste inte forskare vad biblioteket kunde stödja dem med.

Det finns mycket mer arbete för universitetsbiblioteket om vi på bästa sätt ska stödja forskare med OA-publicering, vi behöver inte minst att vara mer synliga på lärosätet. Vi behöver också öka samarbetet med Grants Office och även med forskarna själva. Ett top-down-tillvägagångsätt från regeringen, finansiärer och även vår egen publiceringspolicy känns mer som en piska när forskarna saknar förståelse för hur mycket de påverkas av aspekter såsom bibliotekets budget och att känna till vilken kunskap och stöd som finns på universitetet. Det är en bra erfarenhet för universitetsbiblioteket i utvecklingen av ett mer aktivt samarbete mellan alla OA-intressenter.

Luleå tekniska universitets publiceringspolicy: http://www.ltu.se/ltu/lib/Publicera/Publiceringspolicy

Länk till paneldiskussion på OA-vecka: http://www.ltu.se/ltu/lib/Paneldiskussion-om-Open-Access-1.158402

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Open Access på Luleå tekniska universitet

No double dipping

Detta inlägg är skrivet av Thomas Mattsson, bibliotekarie vid Högskolan i Jönköping, och är i sitt original publicerat på hans blogg ”Bibliotekshorisonten”. Följ gärna hans blogg för fler intressanta inlägg om open access.

No double dipping

OA-publicering i prenumerationsbaserade tidskrifter, så kallade hybridtidskrifter, skiljer sig på två avgörande punkter från övriga former av OA:

  • Hybridtidskrifter har genomgående högre publiceringsavgifter (APC) än övriga tidskrifter
  • Publiceringsavgifterna är en kostnad som tillkommer utöver de prenumerationsavgifter som erläggs för tidskrifterna

Kostnaderna för Hybrid OA är därför betydligt högre än för andra OA-modeller. För ett forskningsintensivt lärosäte kan Hybrid OA medföra en mångdubbelt högre kostnad än de tidigare prenumerationskostnaderna.

I den mån forskningsfinansiärer accepterar Hybrid OA kan dessa ha en viss påverkan på kostnadsnivåerna genom att sätta en maximal gräns för de publiceringsavgifter som de är villiga att ersätta. En oönskad bieffekt har dock visat sig vara en prisanpassning som inneburit att de flesta vetenskapliga förlag sätter sina APC-nivåer så nära maxgränserna som möjligt.

Att publiceringsavgifter tillkommer utöver prenumerationskostnader för hybridtidskrifterna brukar kallas double dipping, dvs att betala två gånger för samma sak – först en prenumerationskostnad, sedan en publiceringskostnad för en och samma tidskrift. Fenomenet uppmärksammades ursprungligen i Storbritannien där Hybrid OA snabbt blev den dominerande formen för OA, med nästan 80% av de publicerade artiklarna.

För att hantera de stora sammanlagda kostnaderna för APC och prenumerationer (total cost of publication, TCP) framfördes från brittiska lärosäten ett krav på en reduktion av de totalbelopp som ett lärosäte betalar till ett förlag. Det brittiska bibliotekskonsortiet, Jisc, introducerade då diskussioner om en ny typ av avtal, så kallade offset-avtal, i sina förhandlingar med förlagen. Avtalen syftar till att antingen ge rabatter på APC för publicering i de tidskrifter som lärosätena prenumererar på, eller att minska prenumerationskostnaden i relation till storleken på inbetalda publiceringsavgifter.

APC-rabatter har i många fall visat sig medföra en omfattande och besvärlig administrativ hantering för lärosätena. I vissa fall är hanteringen så krånglig att rabatterna inte ens utnyttjas. När prenumerationskostnaden skall reduceras uppstår också problem. Eftersom de enskilda tidskriftsabonnemangen ingår som delar av ett större tidskriftspaket, ett så kallat big deal, är den första frågan vilket pris som skall reduceras. Är det förlagets listpris för tidskriften eller ett pris som har sin grund i tidskriftspaketet?

I det första fallet är det viktigt att komma ihåg att förlagens listpriser är mycket höga och att de dessutom höjs med årliga procentsatser på i storleksordningen 7-10% eller mer. De höga listpriserna har därför kommit att bli ett starkt och effektivt argument för förlagens tidskriftspaket. Även om endast en bråkdel av de tidskrifter som ingår i ett big deal är av intresse för ett lärosäte, leder en jämförelse mellan paketprisen och listpriset till att ett big deal ändå upplevs som en god affär för lärosätet.

Effekten är dock i längden snarast det motsatta. Genom big deals uppkommer en inlåsningseffekt som i praktiken inte gör det möjligt för ett lärosäte att avstå från tidskriftspaket. Eftersom det sällan är ett alternativ att prenumerera på ett fåtal tidskrifter med så höga listpriser att kostnaden för dem överskrider paketpriset, accepteras årliga kostnadsökningar för paketen på minst 4-5% utan några större protester. Över tid har big deals därför kommit att bli den helt dominerande utgiftsposten i de vetenskapliga bibliotekens förvärvsbudget. I praktiken äter de ökande kostnaderna för tidskriftspaketen gradvis upp utrymmet för övriga förvärv.

Genom att paketpriset döljer de enskilda tidskrifternas priser är det vanligtvis inte möjligt att precisera prenumerationskostnaden för var och en av de ingående tidskrifterna. Hur stor en eventuell reducering av prenumerationskostnaden för en tidskrift egentligen blir med ett offset-avtal, är därmed mycket svårt att bedöma.

Det blir inte lättare av att förlagen i första hand önskar reducera tidskrifternas prenumerationskostnader på global nivå. Förlagens uppfattning är vanligtvis att ju större andel APC-finansierade artiklar i en tidskrift, desto lägre prenumerationspris – i paketet. Effekten av en global minskning av prenumerationspriset för en hybridtidskrift i ett tidskriftspaket blir därmed i praktiken mer eller mindre obefintlig även för ett lärosäte med stora publiceringsvolymer.

Två krav från konsortier och lärosäten brukar därför framföras vid reducering av prenumerationskostnader. För det första måste beräkningsgrunderna vara transparenta och lätt kontrollerbara. För det andra bör en minskning av en tidskrifts prenumerationskostnad relateras till enskilda lärosätens publiceringskostnader för samma tidskrift, dvs resultera i en lokalt anpassade prenumerationskostnader. Krav på transparens och lokal anpassning är dock sällan någonting som de större förlagen kan tänka sig att acceptera fullt ut, allra minst Elsevier.

Elseviers syn på double dipping

Åtskilliga vetenskapliga förlag kan ha viss förståelse för lärosätens uppfattning om double dipping. Till dem hör inte Elsevier, som tydligt presenterar sin uppfattning:

”Elsevier’s policy is not to charge subscribers for open access articles and when calculating subscription prices only to take into account subscription articles – we do not double dip.”

Resonemanget verkar kunna vara rimligt för rent prenumerationsbaserade tidskrifter och för rena OA-tidskrifter, men hur kan det vara möjligt för hybridtidskrifter? Enligt Elsevier hanteras listpriser för hybridtidskrifter på följande sätt:

”For journals which publish subscription articles and open access articles, prices will be set by business model. Adjustments in individual journal subscription list prices will be based only on criteria applied to subscription articles. Open access articles will not be considered in the individual journal list price. Similarly, the APC per journal will only be determined based on the criteria applied to open access articles.”

Samma förklaring ges även för tidskriftspaketen:

”As with journal list prices, collection prices reflect subscription articles only; they are linked to the prices of individual titles in a collection, which do not count open access articles when setting prices.”

Nu kan det finnas anledning att stanna upp och fundera över vad Elsevier egentligen skriver. Kan det verkligen vara så att förlaget menar att listpriser och paketpriser är helt oberoende av hur många artiklar som publicerats med APC? Elsevier har upprepade gånger fått frågan och svaret har varje gång varit: Ja, det är korrekt uppfattat.

Det spelar alltså inte någon roll för Elseviers prissättning hur stora intäkter från APC en hybridtidskrift har, eftersom APC-finansierade artiklar endast utgör ett tillskott till de artiklar som finansieras med prenumerationsavgifter. På det sättet får varje hybridtidskrift två parallella intäktsflöden som fungerar helt oberoende av varandra och heller inte påverkar varandra. Med intäkter från både prenumerationer och APC har därmed hybridtidskrifterna förvandlat Elseviers förlagsverksamhet till en ännu mer lönsam verksamhet än någonsin tidigare.

I linje med detta är Elseviers uppfattning att offset-avtal inte behövs eftersom någon dubble dipping inte förekommer i förlagets tidskrifter. Här måste vi förlita oss på Elseviers ord. Någon möjlighet att kontrollera hur prissättningen går till finns inte, eftersom Elsevier inte tillåter någon som helst insyn i sina beräkningsgrunder. Däremot informerar förlaget att prenumerationer prissätts utifrån följande kriterier:

  • Article volume
  • Journal impact factor
  • Journal usage
  • Editorial processes
  • Competitive considerations
  • Other revenue streams

Publiceringsavgifterna baseras på:

  • Journal impact factor
  • Editorial and technical processes
  • Competitive considerations
  • Market conditions
  • Other revenue streams

Det verkar därför inte som om prissättningen i första hand har sin grund i några direkta kostnader för förlaget. Trots vinstmarginaler som år efter år ligger runt 40% är Elseviers förhandlare inte beredda att göra några eftergifter för lärosätena. När behovet av kostnadsreduktioner påtalas, hävdar företaget tvärtom att det är nödvändigt med ytterligare prisökningar på förlagets tidskriftspaket. Inte utan anledning finns det många som uppfattar Elseviers inställning, intensiva lobbyarbete och hårdnackade förhandlingstaktik som provocerande.

För att sätta hårt mot hårt i förhandlingar med de vetenskapliga förlagen, ändrade de nederländska universiteten för några år sedan formerna för förhandlingar om konsortieavtal för att tvinga fram bättre villkor och en övergång till APC-finansierade tidskrifter. Bibliotekskonsortiet ersattes av en förhandlingsdelegation bestående av rektorer och administrativa chefer på lärosätena. I kraft av sin större tyngd lyckades förhandlarna sluta flera avtal med fördelaktiga villkor. Men i förhandlingarna med Elsevier tog det stopp.

Efter intensiva diskussioner, planer på en bojkott av Elsevier och ett längre uppehåll i förhandlingarna på grund av de vitt skilda uppfattningarna, kunde slutligen ett avtal presenteras. Exakt vad avtalet innehåller är visserligen konfidentiellt, men om någon av parterna har anledning att vara nöjd med resultatet, verkar det iallafall inte vara lärosätena.

I andra europeiska länder betraktades den nederländska förhandlingen som försvårad av att den gällde ett förlag med sin hemvist i Holland. Dessutom ansågs de nederländska forskningsvolymerna vara för begränsade för att kunna ge upphov till en tillräcklig förhandlingskraft. När det därefter var dags för Storbritannien och Tyskland att förnya sina avtal, var uppfattningen att det i dessa båda länder fanns en helt annan styrka bakom lärosätenas krav.

Nedan kommer jag kort att beskriva hur förhandlingarna förlöpte. Vi börjar i England.

Storbritannien

När förberedelserna för ett nytt brittiskt avtal med Elsevier påbörjades 2015 fanns redan ett femårigt avtal (2012-2016) på plats. Avtalet var med sina årliga kostnader på 38 miljoner pund det i särklass största avtal som bibliotekskonsortiet Jisc ansvarade för; det utgjorde ca 40% av summan av konsortiets samtliga tidskriftsavtal. Troligtvis är det också Elseviers största enskilda avtal med något konsortium i världen. Det brittiska avtalet är därmed ett prestigefyllt och viktigt avtal för båda parter.

Inför förhandlingarna förde Jisc samtal med lärosätena för att formulera de krav som skulle ställas på Elsevier. Kraven var huvudsakligen av två slag: dels önskades en förändrad prisbild, dels ett stöd för OA.

Genom inbyggda, årliga prisökningar inom ramen för det gällande avtalet betalade de brittiska lärosätena 12,5% mer för Elseviers tidskrifter under 2016 än vad de gjorde 2012. Därutöver betalar forskare från Storbritannien minst 3 miljoner pund årligen i form av APC till förlaget, vilket antagligen gör den brittiska marknaden till en av de mest lönsamma för Elsevier. Trots de stora förlagsintäkterna innehåller avtalet inte någon form av kostnadsreduktioner för lärosätenas tillkommande publiceringskostnader.

Priserna för Elseviers e-tidskriftspaket baseras på varje lärosätes tidigare prenumerationer på förlagets tryckta tidskrifter. Genom att hålla fast vid en prissättning som har sin grund i föråldrade prenumerationsbehov och äldre organisatoriska uppdelningar, har Elsevier kunnat ge en och samma produkt olika pris för olika kunder, vilket gjort de totala intäkterna större än vad de annars skulle ha varit.

Lärosätena krävde att anknytningen till tryckta tidskrifter skulle slopas och ersättas av en prismodell anpassad efter e-tidskrifter. Dessutom krävdes ett stopp för de inbyggda, årliga kostnadsökningarna och en öppenhet rörande enskilda lärosätens kostnader.

En prisreduktion för publiceringskostnader i hybridtidskrifter och enklare regelverk för Grön OA var de viktigaste OA-relaterade kraven. Med tanke på hur snabbt marknaden för vetenskaplig publicering förändras, önskades en kort avtalsperiod.

När Jisc och Elsevier i början av november 2016 meddelade att man enats om ett avtal, togs beskedet emot med en stor förväntan, som det snart visade sig att avtalet inte levde upp till. För att överhuvudtaget kunna sluta ett avtal hade Jisc tvingats lyfta bort kraven om OA för att försöka lösa dem i senare förhandlingar. Liksom tidigare är avtalet en konfidentiell handling och till mångas förvåning är det ett femårigt avtal med årliga kostnadsökningar.

Sammantaget verkar det alltså som om Elseviers största kund inte kunnat få annat än högst marginella avtalsförändringar. Trots sina erfarna och kunniga förhandlare är det inte troligt att Jisc lyckats mycket bättre än de holländska förhandlarna. I båda länderna är avtalen konfidentiella, vilket gör att detaljerna i dem inte blir kända.

Den 3 december 2016 lämnade tre brittiska forskare in en anmälan till den brittiska konkurrensmyndigheten, Competition and Markets Authority, i vilken de anklagar Elsevier för att missbruka sin ledande position på marknaden. Genom att hänvisa till behov av konfidentialitet på en marknad där konkurrens inte förekommer, har företaget kunnat vinna fördelar på sina kunders bekostnad, menar anmälarna. De pekar även på att marknaden för vetenskapliga tidskrifter domineras av ett litet antal förlag, som gör vinster på en nivå som är mångdubbelt större än i någon annan bransch. Genom att lärosätena skulle drabbas negativt av att ställa sig utanför avtalen saknas förutsättningar för förhandlingar mellan jämbördiga parter, vilket gör hela marknaden dysfunktionell och i behov av översyn och kontroll, anser forskarna.

Tyskland

Av tradition finns flera olika regionala bibliotekskonsortier i Tyskland, vilket förhindrat större, samlade förhandlingar med förlagen. På uppdrag av de tyska forskningsorganisationerna och lärosätena genom Allianz der deutschen Wissenschaftsorganisationen skapades 2014 en nationell organisation, Projekt DEAL, för att kunna genomföra nationella förhandlingar med de största vetenskapliga förlagen. Förhandlingarna har som målsättning att åstadkomma grundläggande förändringar av de nuvarande konsortieavtalen vad avser deras innehåll och prisbild samt att introducera ett obligatoriskt OA-inslag.

Enligt tidsplanen förväntades det första avtalet vara färdigförhandlat 2016 och börja gälla 2017. Elsevier var först ut.

Den 2 december 2016 meddelade Allianz der deutschen Wissenschaftsorganisationen att de avbrutit förhandlingarna eftersom Elseviers avtalsförslag inte baseras på en rimlig prissättning och inte innehåller OA. Istället kräver de ett nytt förslag som är anpassat efter de tyska kundernas krav. Elsevier har meddelat att de gör en paus i förhandlingarna för att återuppta dem i början av 2017.

Det är högst sannolikt att Elsevier presenterat i stort sett samma avtal för sina motparter i Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Som en del av sin förhandlingsstrategi verkar förlaget vilja dra ut på diskussionerna för att sedan tvinga fram ett avtal i all hast strax före årsslutet, väl medvetna om att ett avtalslöst tillstånd innebär att motparten förlorar tillgången till förlagets tidskrifter. Ställda inför hotet att inte kunna tillhandahålla eftertraktade tidskrifter till sina forskare, kapitulerar förhandlarna och accepterar de små eftergifter som Elsevier kan tillåta sig.

Mönstret från Holland och England bröts dock i Tyskland, där förhandlarna verkar ha genomskådat strategin. Nu återstår att se vad de tyska forskarna anser. Kommer de att kunna vara utan Elseviers tidskrifter någon längre tid? Ett mycket intressant spel väntar, där Elsevier givetvis räknar med forskarnas indirekta stöd.

Att ge efter för de tyska kraven skulle kunna skapa en farlig situation för Elsevier. Hela företagets maktposition och ekonomiska styrka bygger på att aldrig ge upp någon av sina inkomstbringande strategier. Skulle det ske i Tyskland, skulle det kunna upprepas i andra länder, vilket skulle vara förödande för Elseviers vinster.

Men de tyska forskningsorganisationerna verkar också vara fast beslutna att fortsätta sin kamp. Åtminstone tills vidare. Om de ger upp verkar det som om OA kan riskera att förvandlas till en inkomstbringande publiceringsform i händerna på de förlag som OA en gång framstod som ett alternativ till.

Avslutande kommentarer

Genom att tydligt skilja på prenumerationer och APC kan Elsevier få tillgång till två olika budgetflöden hos sina kunder: bibliotekens förvärvsbudget som bekostar prenumerationsavgifter och den betydligt större forskningsbudgeten som bekostar publiceringskostnader. Att Elsevier envist hävdar att det är två olika flöden även ur ett förlagsperspektiv är givetvis häpnadsväckande, men ändå naturligt när man betraktar det ur ett företagsekonomiskt perspektiv.

Efter decennier av kraftigt ökande abonnemangskostnader, är möjligheten till tillväxt genom tidskriftspaket förhållandevis begränsad. Till detta kommer bibliotekens och lärosätenas växande protester mot prisnivåer och avtalsvillkor. OA skulle därmed ha kunnat bli ett allvarligt hot mot Elsevier, men på grund av hybridtidskrifterna har OA istället givit förlaget en möjlighet till betydligt kraftigare tillväxt än vad som annars skulle ha kunnat bli fallet. Tillväxtmöjligheten har uppkommit genom tillgången till ett stort antal organisationers forskningsanslag. Hur stora intäkter som kan genereras genom APC är svårt att bedöma, men potentialen är mycket stor. Det är därför viktigt för Elsevier att driva sin linje så länge som möjligt.

Om Elsevier skulle godta en beskrivning av att de tillämpar double dipping, skulle omedelbart dörren till en outforskad tillväxtpotential stängas. Elsevier fortsätter därför att gång på gång hävda att de inte ägnar sig åt double dipping och att prenumerationer och APC är helt olika saker även i hybridtidskrifter.

Med ett offset-avtal skulle dessutom båda budgetflödena minskas och, vad värre är, deras tidskriftspaket skulle utgöra grunden för kostnadsberäkningarna. Det senare är något som alla större förlag vill undvika. För förlagen är tidskriftspaketen endast ingången till en ny, ännu outforskad och potentiellt mycket stor marknad med APC. Det är i ljuset av detta som man bör se Springers offset-avtal, som medvetet flyttat fokus från prenumerationer till APC.

Eftersom affärsmodellen bärs upp av ett meritvärderingssystem som premierar publiceringar i ett fåtal stora förlags tidskrifter, har Elsevier många forskare och indirekt även deras lärosäten på sin sida. Att då hota med att inte sluta ett avtal räcker därför inte som förhandlingsstrategi för lärosätena. Först när ett stort antal kunder vägrar att skriva under avtal och visar att de kan klara sig utan Elseviers tidskrifter är det sannolikt att förlaget tvingas ändra inställning. Ironiskt nog kan ett konsortium göra det svårare att enas om drastiska åtgärder, trots att tanken bakom ett konsortium är att ge en större förhandlingskraft.

För den som hade förhoppningar om att finansiering med publiceringsavgifter skulle leda fram till ett byte av finansieringsmodell, kan det kanske vara intressant att få reda på att det i så fall inte gäller för det största vetenskapliga förlagets tidskrifter.

 


En beskrivning av Elseviers prissättningsmodell och No double dipping policy finns på förlagets webbplats:
https://www.elsevier.com/about/company-information/policies/pricing

Anmälan till Competition and Markets Authority:
https://www.martineve.com/2016/12/03/referring-elsevierrelx-to-the-competition-and-markets-authority/

Pressmeddelande från Allianz der Wissenschaftsorganisationen (endast på tyska):
https://www.leopoldina.org/uploads/tx_leopublication/2016_12_02_DEAL_01.pdf

Publicerat i Nyheter | 1 kommentar

22 beviljade ansökningar från Sverige inom FP7 Post-Grant OA Pilot

Spanien är det land som med 114 beviljade ansökningar ligger högst i listan medan Sverige ligger på 9:e plats. Läs mer om spridning, pris och processer för de 700 artiklar och böcker som beviljats medel för publiceringskostnader inom FP7 Post-Grant OA Pilot. Data om APC:er inom pilotstudien har också levererats till Open APC Initiative och går att studera närmare där.

5 månader återstår av pilotstudien så det finns fortfarande möjlighet att söka finansiering för publiceringskostnader för forskningsresultat inom FP7.

 

 

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för 22 beviljade ansökningar från Sverige inom FP7 Post-Grant OA Pilot

Makerere University och KTH: ett SIDA-samarbete.

Gästblogg skriven av Margareta Fathli, KTH Biblioteket

universitetshuset1

Universitetsbyggnaden Makerere University. Fotograf: Elisabeth Mannerfeldt. CC-BY

I oktober reste jag och Elisabeth Mannerfeldt, båda från KTHB:s enhet Publiceringens infrastruktur, till Uganda för att delta i ett antal möten och workshops inom ramen för ett SIDA-projekt som KTHB deltar i tillsammans med Makerere University. Makerere är östra Afrikas största universitet med cirka 33 000 studenter och 4 000 forskare, och täcker ämnesområden inom både humaniora, samhällsvetenskap, medicin och juridik.

Projektet Information Support for quality higher education and research in Uganda löper på fem år (2016-2020) och KTHB:s roll är att bistå med uppbyggnad av infrastruktur och know-how runt främst publiceringsfrågor som bibliometri, open access och arbete med lärosätets vetenskapliga publikationsdatabas etc. Detta i sin tur är en del i ett större sammanhang som handlar om att stärka universitetet som forskningsinstitution och öka antalet forskningspublikationer av hög kvalitet. Syftet är att lyfta Makereres plats i forskningssammanhang och öka möjligheten att delta i den internationella konkurrensen om forskningsmedel samt att bli akademiskt och ekonomiskt självständigt. Man vill också öka antalet registrerade studenter och slutförda examina, samt självständigt kunna utbilda doktorer.

Det ligger förstås ett vidare syfte i att universitetets forskning påverkar Ugandas myndigheters agerande på det omgivande samhället, ifråga om hantering av samhälleliga problem så som sjukdomar, sociala frågor, naturresurser, dvs sådana problem som Uganda brottas med dagligdags.

KTHB:s deltagande i projektet består av olika delar med det konkreta målet att Makerere år 2020 ska ha ökat sina biblioteks- och informationstjänster för forskning och högre utbildning. Detta är tänkt att ske genom ökad tillgång till elektroniska resurser för forskning och lärande samt genom utbildning och kompetenshöjning hos bibliotekarier på Makerere, men också genom ökad tillgång till samlingar av lokal karaktär, s.k. Africana, i både tryckt form och audiovisuella filer genom digitalisering.

Initialt har vi nu deltagit med erfarenheter av open access och rutiner kring elektronisk publicering, men framöver kommer vi även bidra med kunskap och utbildning inom bibliometri samt öppna lärresurser. Min personliga roll i det hela var att delta in en två dagars workshop som handlade om open access, ORCID, IR management men också om den publiceringspolicy som Makerere planerar att implementera.

Våra kollegers kompetens vid Makereres universitetsbibliotek är hög, hälften av dem är disputerade, men de brottas med stora resursproblem och bristande infrastruktur. Exempelvis inleddes vår första workshopdag med ett 40 minuters strömavbrott vilket är ett vardagsfenomen på Makerere. Andra dagens workshop startade utan internetuppkoppling. Hur inledande presentatören Fredric Lugya ändå lyckades förmedla informationen om sökning i databaser och på internet så tydligt är beundransvärt!

fredrick1

Fredrick Kiwuwa Lugya berättar om hur man hittar OA-resurser. Fotograf Elisabeth Mannerfeldt. CC-BY

Resursproblematiken är påtaglig. Makerere library har en total budget på runt 205 000 USD. Den budgeten räcker inte till för att förse forskare med tillräcklig litteratur/e-resurser. Ungefär 90 000 USD går till e-resurser. För forskare i länder som Uganda är således open access en högst reell fråga och man är beroende av att känna till hur man söker fram artiklar som finns öppet tillgängliga. Under worskshop-dagarna gavs en väldigt intressant presentation av hur man kan göra detta, förutom i fria databaser som DOAJ, BMC etc. Här fick jag lära mig knep som jag aldrig har tänkt på. Man söker helt enkelt efter sina ämnesord och lägger sedan till .doc, .pdf, .ppt etc. Eftersom man förmodligen inte har tillgång till Scopus eller Web of Science så söker man i Google Scholar. Där kan man också värdera artiklar exempelvis utifrån hur många citeringar som visas.

För att Makerere ska kunna bli ett akademiskt och ekonomiskt självständigt universitet, som inte är beroende av biståndspengar, krävs att dess forskare kan konkurrera på lika villkor som forskare i andra delar av världen. Vad som behövs är möjligheten att publicera sig, vilket förhoppningsvis leder till citeringar, fler läsare, och högre rankningar, vilket förhoppningsvis ger forskningsmedel, och möjligheter till utökat samarbete med andra universitet. Eftersom universitet i Uganda och närliggande områden sällan har råd att prenumerera på nödvändiga tidskrifter, är det en utmaning att bli läst av forskarkolleger som arbetar inom samma forskningsområde. När en ugandisk forskare har skrivit en forskningsartikel med hög kvalitet och som publiceras i en lämplig tidskrift så är det ändå långt ifrån självklart att en afrikansk forskarkollega kan läsa artikeln, och följaktligen citera den. Det är dock citeringar som är en av de viktigaste faktorerna som räknas när mätningar görs för rankning av universitet..

För Makerere, liksom för alla universitet i världen, är samarbete med andra universitet viktigt, dels för det vetenskapliga utbytet, men också för att samarbete ytterligare bygger upp en forskningsmiljö och ger förutsättningar för forskningsmedel. För att få en bra forskningsmiljö behövs resurser, förmåga att dra till sig framstående forskare, som i sin tur är framstående för att de är lästa och citerade.För universitet som Makerere, i länder som Uganda, med en BNP/capita under 11 000 SEK, blir problemet således en rundgång.

Om alla artiklar var fritt tillgängliga skulle även ugandiska forskare kunna läsa allt de behöver för sin forskning, och även öka citeringen av publicerade artiklar. Vi har två vägar till open access som bekant, parallellpublicering eller guld OA. I dessa dagar känns det som att utvecklingen av open access går alltmer åt det gyllene hållet. Betänk situationen när den gyllene vägen har slagit igenom helt. Då kan alla läsa alla forskningsartiklar! Det finns bara en hake – när guld OA har nått 100%, och alla måste betala APC:er för att publicera sig, hur kommer det då gå för tredje världens forskare? Visst de kommer läsa, de kommer kunna citera, men hur ska de ha råd att publicera sig? Innan jag reste till Uganda kontaktade jag några förlag (Elsevier, Springer och Taylor & Francis) för att höra hur det är med dispens från APC:er för forskare från utvecklingsländer. Svaret från samtliga är att man ger dispens för rena OA-tidskrifter, men inte för hybrid OA, ”för i de tidskrifterna är det ju redan gratis att publicera sig”. Ja, det är det ju, men det är inte gratis att läsa dem. Samtidigt är det ofta hybridtidskrifterna som är de mest citerade och viktiga att publicera sig i för att få genomslag för sin forskning.

Vi vet inte hur det skulle bli i en helt guld-OA-värld. Kommer man fortfarande ge dispens för alla artiklar, eller hittar man en lösning med separata avtal? Det är viktigt att alla som är med och diskuterar och fattar stora viktiga beslut kring framtida vetenskaplig publicering, tänker på vilka följderna också för de delar av världen som inte har samma resurser som vi. Det är viktigt att vi inte stänger ute hela tredje världen från publiceringsmöjligheter och möjlighet att bli citerade och skapar en hopplös situation för dessa forskare vad gäller att klättra på rankinglistor och konkurrera om forskningsmedel.

Vi i de rikare länderna bör leda en utveckling som inkluderar även länder som varken i dagsläget eller inom den närmsta framtiden har de ekonomiska resurser som vi har. Som sagt så finns fortfarande den gröna vägen till open access. Det finns också andra alternativa publiceringsmetoder som forskare har börjat exprimentera med och som kan komma att förändra den vetenskapliga publiceringens praktiker. Databaser för pre-prints, te.x arXiv har funnits länge, men den senaste tiden har det etablerats efterföljare inom både medicin, ekonomi, ingenjörsvetenskap och till och med kemi och humaniora. Det finns också så kallade overlay journals som är baserade på just sådana pre-print-arkiv.

Jag har personligen ingen lösning på hur publiceringen slutligen ska se ut men anser att det är hög tid att arbeta inkluderande inom Open Access-rörelsen, att ta med representanter från alla delar av världen i utvecklingen, lyssna på de behov som forskare har överallt, och även arbeta för att förlagen följer med i den diskussionen.

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Makerere University och KTH: ett SIDA-samarbete.

CFP Mötesplats Open Access 2017

Call for Papers and Workshops

26–27 april 2017

Arrangeras i samarbete med Karlstads universitet

MOA 2017 öppnar upp brett för olika teman kring open access och tittar närmare på ekonomiska och juridiska aspekter samt forskarstöd och incitament. Vi fokuserar på öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och betonar kopplingen till öppen tillgång till forskningsdata. Hur går Sverige vidare mot implementeringen av nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information? Hur kan vi samarbeta nationellt och internationellt för att stödja och stimulera forskarsamhället i omvandlingen till ett öppet vetenskapssystem? Och hur kan forskningsbibliotekens roller och funktioner utvecklas i dessa sammanhang?

Vi välkomnar bidrag som på olika sätt berör ovan beskrivna frågor och teman. Välj mellan Föredrag, Workshop och/eller Posterpresentation

* Föredrag (20 min)

Sedvanlig presentation inklusive frågor

* Workshop (45 min)

Har ni frågeställningar eller förslag gällande open access-utvecklingen som ni vill föra en mer ingående diskussion kring? Skicka in förslag på relevant tema till en workshop under konferensen. Här ges möjlighet att aktivt presentera och diskutera aktuella frågor samt att gemensamt hitta lösningar, nya möjligheter, åtgärda problem eller komma vidare i ett projekt.  Ett inskickat förslag innebär också ett ansvar att vara workshopledare och föra anteckningar under workshopen. Här kan det alltså vara en fördel att vara fler som står bakom förslaget. I förslaget bör även ett mål för workshopen formuleras.

* Posterpresentation

Presentera och visualisera ett projekt eller en studie på en poster. Posterutställning med möjlighet till mingel kommer finnas utanför Aula Magna under konferensens båda dagar.

Skicka rubrik för ditt bidrag, en kort beskrivning på cirka tio rader samt vilket alternativ du önskar till: moa[at]kb.se, senast den 23 januari 2017. Har du frågor får du gärna vända dig till Beate Eellend, beate.eellend[at]kb.se

 

Huvudtalare på MOA 2017

* Kathleen Fitzpatrick, Associate Executive Director & Director of Scholarly Communication vid the Modern Language Association, New York, USA

* Vincent Bonnet, Director vid the European Bureau of Library, Information and Documentation Associations (EBLIDA), Haag, Nederländerna

Tid: onsdag 26 april – torsdag 27 april 2017
Plats: Aula Magna, Karlstads universitet
Tagg: #moa17

Väl mött önskar programkommittén för MOA 2017!

Annelie Ekberg Andersson, Magnus Åberg, Nadja Neumann, Karlstads universitet, Margareta Fathli, KTH; Leif Friberg, Eva Spångberg, Stockholms universitet, Sara Kjellberg, Malmö högskola, Karl Isaksson, Beate Eellend, openaccess.se, Kungliga biblioteket

Publicerat i Konferenser, Mötesplats Open Access MOA, Nyheter, Open Access | Kommentarer inaktiverade för CFP Mötesplats Open Access 2017

Boosting Open Access – First Evaluation of the Springer Compact agreement in Sweden

This blog post is written by Thomas Neidenmark, Business Developer at Stockholm University Library and was previously published on the Stockholm University Press Blog.

In order to fast-forward the shift to Open Access to Swedish research, the universities together with the National Library and the Swedish Research Council will spend approximately €9 000 000 to pay for article publishing charges (APC:s) during two and a half years, from July 2016 to December 2018. Will it be worth it?

The Springer Compact agreement is a deal that combines journal subscription costs with APC:s for 32 Swedish universities during the period. Sweden is not the first country to up, the Netherlands, UK, Austria and Max Planck Society in Germany have already signed this and similar deals. The agreement means that Swedish authors can publish their work with any of 1600 hybrid Open Access journals from Springer, with a CC-BY license. The universities will in total cover the €2200 APC for around 4000 articles by the end of 2018.

springer1

Future evaluation of the agreement will compare the Swedish deal with foreign big deals. While there is a widespread concern in Sweden that big deals increase costs on a national level, an evaluation from Birkbeck Centre for Technology and Publishing estimates that the total saving from UK offset agreements is £2.5m in 2015. The Netherlands is soon to renew big deal agreements and has appointed lead advisors for negotiations. Negotiations will focus at target oriented package deals and the national aim of 2024, when all Dutch scientific publications are expected be Open Access. An evaluation committee will later analyze the financial outcome in Sweden.

The following text summarizes a survey on Stockholm University researchers, and the national statistics from July–September according to this new deal.

Author survey results

During the period of measure, July 2016–December 2018, the aim is to have a continuous dialogue with the article authors and their respective universities/institutes. The ambition is to gain deeper knowledge about attitudes toward Open Access and this kind of deals. During the first three months Stockholm University have conducted a survey with 21 respondents (95 % response rate to invitations sent). The result of this survey concludes that Stockholm University researchers:

  • are positive to Open Access,
  • do not want to administrate APC:s,
  • were positively surprised by the agreement,
  • are unlikely to choose Open Access when they (personally) have to pay APC,
  • are not sure about Open Access mandates from funding agencies,
  • are not familiar with CC-BY licence but not negative to it,
  • find fast and cost effective publication process to be more important than Open Access.

These first results was presented at the Bibsam meeting in october 2016. From the survey I learned that most of the researchers were not, or weren’t aware of being, obliged publishing with Open Access (73,7%), and that the majority is unfamiliar with the licensing required (84,2%). Very few of the researchers in the survey knew about the Springer Compact deal before we approached them (5,3%). However, their attitudes towards publishing with Open Access were positive, as were they towards this kind of deal with publishers.

What do you think about the university covering the publication fee with this kind of deal?

The respondents were positive to the agreement. They said it was “excellent”, that “it was like a dream”, and suggested us “to continue this license, will save money for publication cost”. A common answer was that this made the process of Open Access publishing easier. One respondent noted that researchers cannot avoid publishing due to save money, and that this deal was helping doing the researchers job. A few argued that no one, researchers nor universities, should have to pay for Open Access.

springer3

What’s your argument for publishing Open Access?

“Access, access, access” is a pertinent summary of the respondents’ arguments. They assume Open Access articles have a wider outreach to “especially colleagues outside the subscription walls”, and that this is a wise use of taxpayer’s money; “it’s democratic”. With Open Access the respondents also expect more citations. The only objection against Open Access “is that it is expensive, that many high impact factor journals do not support Open Access, and that there is no funding for Open Access publishing” at the own department.

springer2

Impact of publications

During the first 3 months of the agreements, there were 236 articles published (Figure 1: All Springer Compact Articles Published by Month) by 19 of the 32 participating universities in Sweden. This can be compared with in total 157 APC:s in Springer hybrid journals 2015.

fig1

All Springer Compact Articles Published by Month

The answers in the survey boost the very purpose of Open Access. However, the expected dissemination need to be verified. Researchers want to know about the impact of their work, but have very few tools to do so.

Open Access to publications can be measured. Altmetric is a useful standard to analyze the impact of Open Access through digital footprints: when, where and who is paying attention to my publication? Altmetric combines different types of mentions on the Internet and calculates an Altmetric attention score.

Having the Altmetric goggles on we see 98 of the 236 articles credited with an Altmetric attention score. The figure below (Figure 2) shows the average Altmetric attention score per total number of articles from each institution. Lund University has the highest average number of mentions by article published. The statistics also shows that 25% of the attention comes from United Kingdom and 23% from United states, which proves a high level of international reach for the research presented. Two of the 236 articles have got 1 citation each in Scopus and one of those articles has 1 citation in Web of Science.

fig2

More possibilities

The respondents in this limited survey expect that a wider audience will read and cite their articles when published Open Access. The future evaluations of the deal will this into consideration and compare eligible non-OA articles with the Springer Compact articles. We will also continue to analyze the citation metrics as well as the Altmetric data to be able to measure the impact of this open communication of research results in comparison with other publications.

A national Committee will be formed to continue the evaluation of the agreement to provide Swedish universities with better information to prepare for future agreements and strategies. This committee will look at:

  • financial consequences of the reallocation of costs from subscriptions to APC:s
  • mapping funding grants in relation to published output
  • assessment of the usage of publications in comparison with other publications.
  • the turn to gold OA from hybrid OA

Given the results from this small survey on a short period of the Springer Compact agreement, it is possible to make a cautious prediction that the most obvious benefits from the agreement this far is that 1) more publications really become Open Access. 2) it is easier for researchers to publish Open Access 3) the APC costs for institutions become predictable 4) the publishing data will be easier to analyse and evaluate. The future evaluation will surely modulate the results and add other perspectives.

Finally, I want to mention that Springer compact agreement is one of many routes to boost Open Access. There are examples without article processing charges, i.e. Open Libraries of Humanities supported by Uppsala University, Stockholm University, the National Library and Riksbankens jubileumsfond.

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Boosting Open Access – First Evaluation of the Springer Compact agreement in Sweden

Dialog, Digitalisering, Delaktighet – VA-dagen 2016 om öppen vetenskap

Orginalartikeln är skriven av Vetenskap & Allmänhet och finns publicerad på deras hemsida.

Öppen vetenskap handlar både om hur forskning görs tillgänglig och om hur den bedrivs. På årets VA-dag diskuterades vad öppen vetenskap innebär i praktiken, och hur vi ska få till det i Sverige.

EU:s medlemsländer beslutade i våras att gå mot ett system för öppen vetenskap. Öppen vetenskap är därmed inte längre ett ”om” – det är ett ”när” och ett ”hur”. Detta var temat för VA-dagen 2016 som gick av stapeln den 12 oktober i konferenscentret Tidningshuset i Stockholm.

Bra för forskning, ekonomi och samhälle

Enligt Celina Ramjoué, chef Data Policy for Science DG Connect vid EU-kommissionen förväntas öppen vetenskap vara bra för

  • forskningen, som härigenom kan bli mer effektiv, verifierbar, transparent och interdisciplinär,
  • ekonomin, när öppen vetenskaplig information leder till innovationer,
  • samhället, som får en bredare, snabbare, mer transparent och jämställd tillgång till vetenskaplig information – vilket leder till större inverkan av vetenskap på samhället i sin helhet.

– Sverige är inne på rätt väg när det gäller öppen vetenskap, men jag hoppas att ni också fortsätter att engagera er på europeisk nivå. Det tar lite tid och kräver arbete, men är värt det, sa Celina Ramjoué i sitt anförande på VA-dagen.

Dialog om delar av öppen vetenskap

Begreppet öppen vetenskap är sammansatt av flera olika delar. Här ingår öppen tillgång (till vetenskapliga publikationer och data), att involvera allmänheten – till exempel i medborgarforskning (citizen science), forskningskommunikation, koppling till politiska beslut (vilket ska leda till ett evidensbaserat beslutsfattande), alternativa sätt att mäta vetenskaplig prestation (alternative metrics – altmetrics), och en e-infrastruktur som klarar av att möta delarnas behov.

Några av dessa delar var teman för rundabordsdialoger där VA-dagens drygt 200 deltagare i mindre grupper samtalade om delarnas möjligheter och utmaningar. Dialogerna följdes upp med paneldiskussioner och omröstningar i plenum för att ta fram de viktigaste möjligheterna och utmaningarna.

Omröstningsresultaten kan ni se nedan.

Viktig demokratifråga

Regeringens syn på öppen vetenskap framfördes av Karin Röding, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet hos forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, samtidigt som hon fick ta del av resultaten från VA-dagens omröstningar.

– Tillgång till öppen data och forskningsresultat är en viktig demokratifråga, framhöll Karin Röding.

Vem har då ansvaret för att driva igenom öppen vetenskap i Sverige? Forskarsamhället gemensamt, menade Karin Röding, men poängterade att det även behövs draghjälp från politiskt håll.


Se delar av VA-dagen eller hela evenemanget

De fyra delar av öppen vetenskap som diskuterades i rundabordsdialogerna var öppen tillgång, öppna data, medborgarforskning och ansvarsfull forskning och innovation.

Delarna introducerades av:

I de efterföljande panelsamtalen deltog:

Peter Lång, konstnär och kompositör, inledde dagen med ett anförande om vetenskapliga uttryck i konsten.

Läs om #VAdagen i sociala medier via Storify HÄR

Publicerat i Konferenser, Möten, Nyheter, Open Access, Vetenskaplig kommunikation, Vetenskaplig publicering, Workshop | Kommentarer inaktiverade för Dialog, Digitalisering, Delaktighet – VA-dagen 2016 om öppen vetenskap

CFP – The 21st International Conference on Electronic Publishing

***Apologies for cross postings***

Call For Papers/Proposals

21st International Conference on Electronic Publishing (ELPUB) 2017

Theme: Expanding Perspectives on Open Science: Communities, Cultures and Diversity in Concepts and Practices

Conference dates and location : 6-8 June 2017, Limassol, Cyprus Conference Host: Cyprus University of Technology Conference Venue : Curium Palace Hotel

Website: http://elpub.net

Scope

The International Conference on Electronic Publishing (ELPUB) is entering its 3rd decade of continuous engagement with the changing landscape of publishing and scholarly communications. The conference this year will focus on the diverse perspectives on Open Science, one of the most widely discussed topics in research communications today.

We invite contributions from members of the communities whose research and experiments are transforming the nature of electronic publishing and scholarly communication.

Important dates:

1 November 2016 Submission Site Open

15 December 2016 Submission Deadline for Extended Abstracts

20 January 2017 Author Decision Notification

15 March 2017 Submission of Full Paper for Final Review

1 April 2017 Return of final review

10 May 2017 Submission of Final Paper

30 May 2017 Proceedings uploaded

6-8 June 2017 Conference

Contact Information:

If you have any questions, please do not hesitate to contact us:

General Chair: Fernando Loizides < fernando.loizides@gmail.com > Emerging Interactive Technologies Lab., University of Wolverhampton, UK

Programme Chair: Leslie Chan <chan@utsc.utoronto.ca>, Centre for Critical Development Studies, University of Toronto Scarborough, Canada

 

Publicerat i Konferenser, Open Access, Vetenskaplig kommunikation, Vetenskaplig publicering | Kommentarer inaktiverade för CFP – The 21st International Conference on Electronic Publishing

Debatt om öppen tillgång (open access) i Dagens Nyheter

Tre repliker inkom till Kungliga bibliotekets och Vetenskapsrådets debattartikel ”Att göra forskning tillgängligt för alla kräver mer stöd”.

Med titeln ”Öppen vetenskap behöver inte kosta en enda krona” argumenterar Anders Eklund, docent i medicinsk informatik, för att det redan idag är möjligt att göra forskning tillgänglig helt gratis genom pre-prints och parallellpublicering.

Cissi Billgren Askwall, Vetenskap och allmänhet & Robert Watt, Forskom betonar i sin replik ”Belöna forskare som ger tillgång till forskningsresultat” bland annat behovet att forskare på olika sätt belönas när de tillgängliggör sin forskning, t.ex genom kommunikation och samverkan med det omgivande samhället.

I repliken ”Öppen tillgång till forskning räcker inte” menar fyra forskare inom humaniora och samhällsvetenskap att traditionella sätt för forskare att nå ut med sina forskningsresultat utanför akademin håller på att brista och att det därför behövs en stärkt och fungerande infrastruktur för samverkan och delaktighet.

Med slutrepliken ”Ekonomin måste klaras när forskning publiceras öppet” avslutar Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet debatten genom att understryka behovet av ekonomiska resurser och säkrad kvalitetsgranskning för att övergången till ett öppet tillgängligt publiceringssystem ska gå att genomföra på ett hållbart sätt.

Publicerat i Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Debatt om öppen tillgång (open access) i Dagens Nyheter