Uppföljning av krav på öppen tillgång inklusive CC-licenser. (UTKAST) Dnr 6.6-2017-489

1 Sammanfattning

Den här rapporten utreder uppföljning av öppen tillgång samt rekommendationer för Creative Commons-licenser. Utredningen bygger på EU-kommissionens rekommendationer för öppen tillgång till publikationer och Sveriges senaste forskningsproposition Kunskap i samverkan. Utredningsgruppen har även kartlagt hur andra europeiska länder arbetar med uppföljning av öppen tillgång. Rekommendationerna innefattar en allmän princip om öppenhet i uppföljningsprocessen, att uppföljningen genomförs på nationell nivå och kopplas till basanslagen, samt precisering av vad som bör följas upp och hur. Separat redovisas rekommendationer kring hur Creative Commons-licenser skulle kunna användas för vetenskapliga publikationer.

2 Inledning

Denna rapport dokumenterar arbetet och rekommendationerna från Kungliga Bibliotekets (KB) utredningsgrupp för uppföljning av krav på öppen tillgång till publikationer och rekommendationer för användning av Creative Commons-licenser (CC-licenser) till publikationer. Uppföljning och CC-licenser redovisas här separat, då det är två skilda komponenter som utretts av samma grupp.

2.1 Bakgrund och uppdrag

Gruppens inledande uppdrag inom ramen för KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer var att “ta fram rekommendationer för enhetliga krav samt gemensam modell för hur uppföljning av kraven bör genomföras. Ta fram rekommendationer för nationell standard för CC-licenser.” Efter diskussioner i gruppen preciserades uppdraget, se bilaga. I korthet handlade omtolkningen av uppdraget om att tydligare definiera vad som bör innefattas i begreppet öppen tillgång och uppföljning av de krav som därvid ställs på publikationerna samt att ta fram rekommendationer för användning av CC-licenser, snarare än att rekommendera en standard för detta.

Grunden till uppdraget finns i Vetenskapsrådets (VR) rapport Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information: “Kraven om öppen tillgång måste kunna följas upp. Kungliga biblioteket, som har ett uppdrag från regeringen att utveckla SwePub kan ges uppdraget att utveckla systemet vidare så att det blir möjligt att göra uppföljningar av open access-publicering och användningen av licenser (CC). Ska endast öppet tillgängliga publikationer tillåtas nämnas vid återrapportering av projekt bör forskningsfinansiärerna arbeta fram en gemensam modell för hur uppföljning av kraven ska ske så att det inte blir olika typer av redovisningar, och därmed, i realiteten, olika krav som ställs.” (s.15)[1]

I december 2017 tilldelades KB ett nytt uppdrag av regeringen, där KB får i uppdrag att ta fram kriterier för att kunna bedöma hur vetenskapliga publikationer uppfyller FAIR-principerna (U2017/05168/F). Uppdraget ska möjliggöra en bedömning av om vetenskapliga publikationer uppfyller det nationella målet om att bli öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Uppdraget bygger på de rådsslutsatser om övergången till ett öppet vetenskapssystem som EU:s medlemsländer antog den 27 maj 2016 (9526/16). Vetenskapsrådet fick motsvarande uppdrag för forskningsdata.

Då bedömningskriterier för FAIR-principerna också anknyter till uppföljning arbetade den här gruppen inledningsvis även med detta uppdraget, bland annat genom att utreda hur FAIR-principerna förhåller sig till det tidigare uppdraget om öppen tillgång. Det nya uppdraget kommer emellertid att rapporteras separat, och den här rapporten kommer att förhålla sig till det där det behövs.

2.2 Målbild

EU-kommissionen uppdaterade 25 april 2018 sina rekommendationer om tillgång till och bevarande av vetenskaplig information. För publikationer bör medlemslandets strategi och handlingsplan innefatta “konkreta mål och indikatorer för att mäta framsteg”. EU-kommissionen rekommenderar följande effekter:

  • “Alla vetenskapliga publikationer som är resultatet av offentligt finansierad forskning görs tillgängliga genom fri tillgång senast 2020”
  • en embargotid om högst 6-12 månader är möjlig, men bör undvikas.
  • Text- och datautvinning ur publikationer ska inte begränsas i onödan.

Vidare bör medlemsstaterna “införa krav för fri tillgång som ett villkor för bidragsöverenskommelser eller för att tillhandahålla annat ekonomiskt stöd för forskning, tillsammans med mekanismer för övervakning av att dessa krav efterlevs och uppföljningsåtgärder för att åtgärda fall av bristande efterlevnad.” Publikationerna ska vara lätta att identifiera med tekniska metoder, inklusive metadata och beständiga identifikatorer. Tydliga strategier för bevarande och tillgängliggörande bör fastställas och genomföras[2].

Regeringens målbild så som den formuleras i senaste forskningspropositionen (2016) är att de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli öppet tillgängliga direkt då de publiceras, och detta bör vara genomfört senast 2026[3].

2.3 Definitioner

EU:s definition av öppen tillgång utgör en grund för vad som ska utvärderas[4], och kompletteras av regeringens målbild om öppet tillgängliga publikationer direkt vid publicering[5]. Med öppet tillgängligt menas här att användaren inte ska behöva betala eller registrera sig för att komma åt publikationen. En tydlig användarlicens visar hur publikationen kan återanvändas, och text- och datautvinning bör möjliggöras. Utöver det tillkommer FAIR-principerna, de öppet tillgängliga publikationerna ska uppfylla även dessa principer som redogörs för i en separat rapport.

Direkt öppet tillgänglig betyder här att publikationen finns tillgänglig på det öppna nätet; i ett repositorium, på förlagets webbplats eller i ett annat öppet arkiv.

Tidigare definitioner har innefattat färgkodning av öppen tillgång, där guld brukar benämna en direkt tillgänglig publikation, antingen i en fullt öppen tillgänglig publikationskanal eller som hybrid (i en i övrigt prenumerationsbaserad tidskrift). Grön OA innebär att en version görs tillgänglig i ett digitalt arkiv, med eller utan embargotid[6]. För ökad tydlighet kommer rekommendationerna som föreslås här att undvika färgkodning och istället utgå från de önskvärda attributen hos publikationerna.

De publikationer som ska finnas öppet tillgängliga är de som är offentligt finansierade, det vill säga finansierade av universitet och högskolor samt statliga forskningsfinansiärer och andra myndigheter. Alla publikationer, oavsett om de klassificeras som bok eller artikel eller annat, omfattas av kravet.

Med publicering menar vi här offentliggörandet, dvs den historiska betydelsen av ordet publicera, “att göra publikt”. Detta kan ske via olika publikationskanaler, till exempel tidskrifter eller böcker, eller att forskaren själv laddar upp sin text i exempelvis ett arkiv för ej sakkunniggranskat material. Om samma text förekommer i flera olika versioner bör detta klargöras i publikationen och dess metadata. Så kallade supplementära filer, exempelvis filer med data, bör kopplas till publikationen.

Även icke sakkunniggranskade publikationer som görs direkt öppet tillgängliga omfattas, men rekommendationen är att de särskiljs vid utvärderingen så att sakkunniggranskade publikationer redovisas för sig. För olika versioner av samma dokument används NISO:s (National Information Standards Organization) definitioner[7].

I Sverige har idag de flesta lärosätena ett system för att samla metadata för publikationer författade av forskare affilierade till lärosätet. Ofta läggs även fulltexter i dessa arkiv. Beroende på innehåll och funktion benämns dessa system olika, några exempel är publikationsdatabaser, institutionella repositorier och forskningsportaler. I den här texten används begreppet repositorium för att följa VR:s Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. Notera att termen innefattar flera olika system med olika funktioner. Bland annat har frågan om behov av arkivering lyfts, och flera av de repositorier som finns i Sverige idag har inte förutsättningar att uppfylla den svenska arkivlagen. Arkivering av myndighetsdokument är en separat process som inte alltid omfattar vad lärosätets forskare publicerar.

Vi använder oss av Universitetskanslersämbetets (UKÄ) definition av uppföljning[8], som den definieras i rapporten Samordning av uppföljning och utvärdering – rapportering av ett regeringsuppdrag (2018): en fortlöpande insamling av data för att se hur någonting genomförs.

2.4 Metod och material

Utredningsgruppen har under året samlat in material från andra som arbetar med uppföljning av öppen tillgång, vilket redovisas i avsnitt 4. Detta material har kompletterats med egna litteratursökningar. Genom en enkät som gått ut till lärosäten och finansiärer har det nationella läget beskrivits. Vid en halvtidsavstämning i maj 2018 fick deltagarna diskutera de underlag som tagits fram, och gruppen fick i uppdrag att ta hänsyn till inläggen i framtida arbete. Utredningsgrupperna har även en gemensam styrgrupp, där arbetet fortlöpande stämts av.

2.5 Problemformulering

De problemställningar som formuleras här är översiktliga, då de också berör de andra utredningsgruppernas arbete. Den övergripande problemformuleringen i den här utredningen handlar om vad som ska följas upp, och hur det ska göras.

Vad är offentligt finansierade vetenskapliga publikationer?

Frågan berör alla utredningsgrupper: Det finns olika publikationstyper, och de skiljer sig ofta mellan ämnesområden. Många publikationstyper registreras inte i de publikationsdatabaser som idag används för bibliometriska analyser (Web of Science och Scopus). Ett exempel på en publikationstyp som inte alltid registreras är rapporter. Här kan den nationella databasen Swepub utgöra ett alternativ. Men även om det finns en databas för registrering är det inte säkert att publikationerna uppfyller de krav som kommer att ställas framöver, framförallt vad gäller FAIR-principerna. Ett exempel på ouppfyllda krav är avhandlingar, där publiceringsavtal skrivs mellan forskare och lärosäte och där krav på licensinformation och metadata inte lever upp till de krav som kommer att ställas framöver. Det kan också finnas flera versioner av samma verk, t ex versionen innan och efter sakkunniggranskning. För den här utredningsgruppens del utgörs problemformuleringen till stor del av frågan: vilka publikationer ska följas upp?

Hur avgöra om en vetenskaplig publikation är offentligt finansierad?

Det kan vara svårt att knyta en enskild publikation till ett projekt eller ett enskilt anslag. Den enskilde forskaren/forskargruppen är de som kan avgöra om en publikation hör till ett specifikt, offentligt finansierat forskningsprojekt. Idag synliggörs kopplingen genom att publikationen innehåller en sektion, ofta acknowledgements (i monografier förord eller motsvarande), där projektnummer och finansiär beskrivs. För att underlätta koppling mellan publikation och finansiering bör information om projekt och finansiär även finnas i publikationens metadata (vilket även är en del i FAIR-principerna).

Hur avgöra att en publikation finns direkt öppet tillgänglig vid publicering?

Det finns många olika möjligheter att tillgängliggöra en publikation direkt vid publicering. Den som publicerar kan tillgängliggöra via en öppen webbplats. En kopia kan deponeras i ett repositorium, antingen tillhörande ett lärosäte eller med annan huvudman. Vid uppföljning behöver två frågor besvaras: finns publikationen tillgänglig, och är det den version som tillgängliggjorts? Den första frågan kan besvaras genom en länk till fulltexten i publikationens metadata. Länken kan eventuellt även beskriva vilken version det är (länk till exempelvis förlag). Möjligtvis löses detta med betrodda öppna webbplatser/repositorier. Här bör frågan om hur dessa arbetar med arkivering lyftas, något EU-kommissionen efterfrågar. VR:s riktlinjer pekade mot lärosätenas repositorier, men dessa är idag inte alltid arkiv-kompatibla. Det här är en fråga som bör lyftas framöver, vilket den här utredningsgruppen också rekommenderar.

Problem och möjligheter med metadata

FAIR-principerna preciserar hur vi bör arbeta med metadata framöver. Metadata för publikationer har varit en del av bibliotekens arbete under lång tid. Fortfarande registreras metadata manuellt, ofta i kombination med maskinell överföring. En målbild bör vara att återanvända och berika metadata mellan system. Det här är ett arbete som redan pågår, men som ständigt kan förbättras.

Ju fler möjliga källor för metadatainformation och fulltexter som finns, desto mer interoperabilitet krävs. Det ska gå att samla informationen från flera källor och sammanställa den centralt, alternativt att sammanställa den lokalt enligt ett på förhand givet sätt och sedan aggregera den centralt. Båda sätten förutsätter att en standard följs vid datainsamling.

Identifikatorer

Beständiga identifikatorer nämns i EU-kommissionens rekommendationer och är också viktiga komponenter i FAIR-principerna. Varje publikation bör ha en beständig identifikator som möjliggör identifiering och möjliggör matchning i olika datakällor. Idag finns flera identifikatorer, bl a ISBN, URN:NBN och DOI:er. Idag är DOI en internationellt erkänd identifikator som utvecklats för digitala objekt vilket gör att det är den som rekommenderas i den här utredningsgruppen.

Vad ska uppföljningen leda till?

EU-kommissionen påpekar vikten av konkreta mål och indikatorer för att mäta framsteg, d.v.s övergången till ett öppet vetenskapssystem ska följas upp. Kraven bör, enligt Kommissionen, också kopplas till ekonomiskt stöd, d.v.s. uppföljningen ska underlätta och stödja övergången. Den svenska forskningspolitiken innehåller ingen sådan komponent idag, och bör enligt den här utredningen kopplas till det framtida styr- och resurstilldelningssystem som är under utarbetande.

3 Nationell läges- och behovsanalys

I det svenska forskningslandskapet har olika aktörer skilda strategier för att verka för målbilden om öppen tillgång: forskningsfinansiärer upprättar avtal med forskningsutförare, lärosäten formulerar policy/riktlinjer kring publicering, lärosätesbiblioteken tillhandahåller repositorier och förhandlar med förlagen. Idag saknas en gemensam, systematisk uppföljning av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

3.1 Läget för öppen tillgång till publikationer

Både Kungliga biblioteket (KB) och Vetenskapsrådet (VR) har nyligen gjort sammanställningar över öppen tillgång till vetenskapliga publikationer författade vid svenska lärosäten. De har använt olika datakällor, så resultatet skiljer sig åt. Men båda sammanställningarna pekar på svårigheterna i att korrekt identifiera öppet tillgängliga publikationer.

KB fann att 40 % av artiklar och konferensbidrag utgivna under 2016 som registrerats i Swepub finns öppet tillgängliga, antingen som grön (33 %), guld (18 %) eller hybrider (5 %). Visst överlapp mellan kategorierna förekommer[9]. VR fann en delvis annan bild med Web of Science som datakälla. Av publikationer från 2015 var 45 % öppet tillgängliga. Hybrider var den vanligaste formen av OA (20 %) medan guld och grön tillgång stod för 10 % vardera[10].

3.2 Svenska forskningsfinansiärers krav på öppen tillgång

Flera av de svenska forskningsfinansiärerna har från 2010 och framåt ställt krav på öppen tillgång till publikationer i anslutning till beviljade projektbidrag. Finansiärernas krav skiljer sig åt i vissa avseenden, men gemensamt är att monografier är undantagna och att viss fördröjning (embargo) har accepterats gällande tidskrifts- och konferensartiklar (vanligtvis 6 månader). Sedan 2012 finns en grupp för att diskutera frågor kring öppen tillgång där flera av finansiärerna deltar (Formas, Forte, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, Vinnova & Östersjöstiftelsen). Under hösten 2016 genomförde fem av dessa finansiärer enkäter om uppföljning av kraven på öppen tillgång. Enkäterna låg sedan till grund för en gemensam rapport (Rapport om open accesspublicering hos fem forskningsfinansiärer: Formas, Forte, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Östersjöstiftelsen. April 2017). Genom enkätsvaren hämtades underlag in kring andelen publicering i open access-tidskrifter, hybridtidskrifter samt parallellpublicering i öppna arkiv. Rapporten tar inte upp fortsatt uppföljning.

3.3 SUHFs och lärosätenas arbete för öppen tillgång

Såväl genom SUHFs samordnande arbete som genom olika lokala satsningar har lärosäten under åtminstone 15 års tid verkat för öppen tillgång. Bland initiativen och rekommendationerna från SUHF bör nämnas:

  • Stöd för generella OA-principer genom Berlindeklarationen. SUHF undertecknade deklarationen 2004-12-09, och i Rekommendationer med anledning av undertecknandet av Berlin Declarationen on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities (SUHF 2005-06-14) rekommenderas lärosätena att i linje med Berlindeklarationen: *Införa en policy som starkt rekommenderar att deras forskare deponerar en kopia av varje publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv och *Uppmuntra forskarna att publicera sina forskningsartiklar i fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter när en lämplig sådan existerar och ge det stöd som krävs för att detta ska vara möjligt.
  • SUHFs styrelse påminde om ovan nämnda rekommendationer även i samband med REK 2009-3: Rekommendation om tillgång till publikationsdatabas.
  • I Rekommendation gällande redovisning av kostnader för open access (SUHF Rek 2017:2) uppmanas lärosätena att i sina kontoplaner inkludera ett konto där kostnader för författaravgifter och eventuella kringkostnader för publiceringarna kan bokföras.
  • Stöd för Max Planck Institutets initiativ OA2020 Expression of Interest in the Large-Scale Implementation of Open Access to Scholarly Journals. (Undertecknat av SUHF 2017-05-11).

För lärosätenas del visar sig arbetet med att skapa förutsättningar för öppen tillgång både genom infrastruktursatsningar (repositorier, inte minst genom samarbetet kring DiVA), och genom att lokala policyer togs fram. Enligt uppgifterna i ROARMAP (Registry of Open Access Policies and Mandates) var det 10 svenska lärosäten som vid utgången av 2013 hade någon form av policy. (Uppgifterna i ROARMAP är förmodligen inte heltäckande och i flera fall inte uppdaterade på flera år.) I en enkät utförd inom samordningsuppdraget svarar 28 lärosäten att de har krav eller rekommendationer på öppen tillgång till publikationer, av dessa svarar 12 att de även följer upp sina riktlinjer/rekommendationer. Ytterligare sju har planer på att börja följa upp. Uppföljningarna består till stor del av statistikredovisning med det lokala repositoriet som datakälla. Biblioteken följer även upp publikationer som är möjliga att deponera i det lokala repositoriet, samt publikationer utgivna inom ramen för projekt där det finns krav på öppet tillgängliga publikationer. Någon återrapporteringsskyldighet av den öppna tillgängligheten har lärosätena inte haft.

På Linköpings universitet pågår ett projekt som avser att kartlägga hur forskningsfinansiärernas krav på öppen tillgång efterlevs. Målet är att identifiera artiklar som finansierats av svenska forskningsfinansiärer med krav på öppen tillgång, och mäta i vilken utsträckning kraven efterlevs. CrossRef-databasen kommer att vara huvudsaklig datakälla.

3.4 Kungliga biblioteket (KB)

KB initierade 2006 sitt arbete med öppen tillgång. Fram till 2014 stöttades lärosätesbiblioteken med projektbidrag inom ramen för detta arbete. Dessa projekt har bland annat handlat om kartläggningar inom området, samt enkätundersökningar[11]. Bland annat gjordes en kartläggning över öppet tillgängliga publikationer vid svenska lärosäten 2011[12]. KB genomförde under 2017 också en kartläggning inom ramen för openaccess.se som redovisas i avsnitt 3.1.

Bibsam-konsortiet, som samordnas via KB, har börjat förhandla om så kallade offset-avtal, där det som publiceras av forskare vid svenska lärosäten görs öppet tillgängligt i mestadels prenumerationsbaserade tidskrifter. Detta finansieras av lärosätena via Bibsam[13].

3.5 Vetenskapsrådet (VR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ)

I VR:s instruktion finns uppdraget att utvärdera forskning och bedöma forskningen och dess vetenskapliga kvalitet och betydelse. Bland annat publicerar VR sedan 2016 Forskningsbarometern där forskning som utförs i Sverige jämförs med forskning som utförs i andra länder. I Forskningsbarometern redovisas citeringsbaserade indikatorer baserade på artiklar och översikter indexerade i Web of Science. För närvarande ingår ingen analys av öppet tillgängliga publikationer. VR analyserade vetenskaplig produktion i en separat rapport publicerad 2018 och där inkluderas öppen tillgång. Resultatet redovisas i avsnitt 3.1 ovan.

UKÄ och VR har under våren 2018 slutrapporterat tre regeringsuppdrag som berör kvalitetssäkring av forskning[14], samordning av uppföljning och utvärdering[15] samt utveckla uppföljning av svensk forskning[16]. I samordningsrapporten föreslår UKÄ att Swepub bör användas som källa för publikationsstatistik då t ex avhandlingar redovisas i Swepub till skillnad från de datakällor som används i dag (s.22). VR ger i sin rapport förslag på att andel öppet tillgängliga publikationer kan vara ett sätt att följa upp forskningens samhällspåverkan, men är rimligtvis en tidsbegränsad indikator då andelen öppet tillgängliga publikationer förväntas vara 100 % år 2026, om inte tidigare.

3.6 Styr- och resursutredningen

Under 2018-2019 pågår Styr- och resursutredningen[17]. Enligt kommittédirektivet ska ett framtida styr- och resurstilldelningssystem utöver högskolelagen och högskoleförordningen också ta hänsyn till regeringens och riksdagens mål för högre utbildning och forskning. Ett mål både för EU och Sverige är övergången till ett öppet vetenskapssamhälle, vilket alltså kommer att behöva beaktas i utredningen. Utredningen ska vara klar i december 2018.

4 Internationell omvärldsrapport

4.1 Uppföljning av öppen tillgång i ett urval europeiska länder

4. 1.1 Finland

I Finland fanns under 2014-2017 initiativet: Open Science and Research Initiative. “The objective is for Finland to become one of the leading countries in openness of science and research by the year 2017 and to ensure that the possibilities of open science will be widely utilized in our society”. Även mål för publiceringen fanns formulerade: ”65% OA in 2017, 75% in 2018 and 100% in 2020”. 2015 togs riktlinjer för uppföljning av öppen tillgång fram och data finns insamlat för 2016-2017. Data samlas in för alla publikationstyper och varierar från några procent öppen tillgång , till över 60 % för 2017. Det finns ett stort överlapp mellan guld och grön OA. Riktlinjerna för uppföljning behöver uppdateras med anledning av nya verktyg som Unpaywall. I samband med det funderar även Finland i motsvarande banor som andra, att lämna färgskalan till förmån för enskilda attribut som licensinformation. Just nu pågår ett projekt hos CSC, a National Research Information Hub, som bland annat syftar till att underlätta uppföljningen av öppen tillgång. Projektet planeras vara klart 2020. Finland diskuterar även möjligheten att låta öppen tillgång utgöra en komponent i statens medelstilldelning[18].

4. 1.2 Danmark

Danmark har en OA-barometer[19], som följer upp övergången till ett öppet publiceringslandskap i Danmark, i enlighet med den Danske Open Access strategi 2018-2025, som lanserades 2014. Indikatorn produceras årligen av Styrelsen for Forskning og Uddanelse som är en del av Uddanelses- og Forskningsministeriet. Förutom en översikt över status på öppen tillgång i Danmark för det föregående året finns även vägledning för lärosäten som arbetar med öppen tillgång[20]. OA-barometern visar faktisk öppen tillgång, möjlig men outnyttjad öppen tillgång samt de publikationer som inte är öppet tillgängliga. Målet 2025 är att alla sakkunniggranskade artiklar och konferensbidrag ska finnas öppet tillgängliga, och detta skulle uppnås genom att följa den gröna vägen, det vill säga inga extra kostnader för hybridpublicering. Bland erfarenheterna av projektet kan nämnas hur existerande infrastruktur påverkar nationella lösningar[21]. Under det senaste året har Danmark öppnat för att även använda andra vägar till öppen tillgång.

4.1.3 Norge

Norges mål är att alla offentligt finansierade forskningsartiklar ska finnas öppet tillgängliga 2024, enligt målet som den Norska regeringen beslutade om 2017. I beslutet formuleras också riktlinjer för norska forskningsorganisationer. För att hjälpa organisationerna att implementera riktlinjerna kommer regeringen bland annat att utveckla indikatorer och statistik för öppen tillgång[22].

4.1.4 Nederländerna

Nederländerna har valt lika hög ambitionsnivå som Finland, 100 % öppen tillgång 2020, om ändock för sakkunniggranskade artiklar. Som en del i arbetet studerar VSNU hur öppen tillgång skulle kunna följas upp. Ambitionen är att alla inblandade ska kunna registrera och följa upp med en, enkel metod. Som ett led i detta har alla nederländska universitet deltagit i en rapport: Definition framework monitoring Open Access, som blev klar 2017. Här definieras OA-färgerna enligt ett enkelt och effektivt schema. Definitionerna används sedan för att följa upp öppet tillgängliga publikationer i de nederländska CRIS-systemen. Även här arbetas det, som i Danmark, med OA-potentialen, det vill säga att den mängd publikationer som skulle kunna vara öppet tillgängliga men inte är det, synliggörs[23].

4.1.5 England

Finch-gruppen, som lade grunden för Storbritanniens väg mot öppen tillgång, pekade i sin andra rapport ut behovet av indikatorer för att följa övergången. Universities UK’s Open Access Coordination Group gav i uppdrag till en grupp bestående av representanter för Research Information Network, University of Sheffield, Elsevier samt Research Consulting att skriva en rapport, som kom 2015[24]. Dessa teman behandlades: 1. vilka möjligheter finns för författare att publicera öppet tillgängligt. 2. hur stor andel öppet tillgängliga publikationer finns det. 3. användningen av dessa publikationer. 4. hur mycket kostar det för a. universitet och b. lärda sällskap. En andra rapport om uppföljningen kom 2017[25]. Den är gjord av samma grupp, på uppdrag av Universities UK’s Open Access Coordination Group. Ett parallellt pilotprojekt som utfördes av Jisc fokuserade på hur forskningsorganisationer kan stödja och följa upp öppen tillgång, särskilt vad gäller efterlevnad och kostnader. Projektet mynnade ut i två verktyg, Monitor UK och Monitor Local, som släpptes 2016[26]. Båda verktygen kan användas lokalt av en forskningsinstitution, och det kan även användas av finansiärer och förlag.

4.1.6 Tyskland

2018 startades ett projekt, Synergies for Open Access – Open Access Monitoring, med målet att starta en tysk uppföljningsprocess på nationell nivå. Projektet är finansierat av Bundesministerium für Bildung und Forschung och beräknas pågå i två år[27].

4.1.7 Österrike

I Österrike har den största forskningsfinansiären, Fonds zur Förderung der wissenschaftlichen Forschung (FWF), finansierat och följt upp öppen tillgång till bland annat vetenskapliga publikationer under flera år. Forskare som vill återansöka om forskningsmedel måste med start 2016 visa att de har följt de krav på öppen tillgång som FWF sätter upp. Detta görs genom att forskaren i sin slutrapport listar alla publikationer som projektet gett upphov till, samt hur de tillgängliggjorts (s. 6.). Persistenta/beständiga adresser och fulltextlänkar måste finnas med, och FWF listar ett antal persistenta adresser de föredrar. FWF övervakar också embargoperioder och ser till att det som ska bli öppet tillgängligt verkligen blir det[28].

2017 startade ett nytt projekt, A2OA – Austrian Transition to Open Access[29], som är tänkt att stödja Österrikes övergång till öppen tillgång. I ett av delprojekten ryms uppföljning, och våren 2018 hölls en workshop i Wien, “Open Access Monitoring – Approaches and Perspectives”, där den svenska utredningsgruppen också presenterade det arbete som pågår i Sverige. Österrike redovisade hur öppen tillgång skulle kunna definieras genom publikationens attribut: place of access, publication version, conditions of OA, embargo period and license[30].

4.2 Finansiärer och förlag

I Registry of Open Access Repository Mandates and Policies (ROARMAP) finns 47 europeiska finansiärer som kräver att arkiverade artiklar görs öppet tillgängliga. Uppföljning är viktigt för att bedöma om de krav som finns efterlevs, om det behövs ytterligare infrastruktur för att förenkla tillgängliggörande samt bestämma om det krävs sanktioner för att öka andelen som följer kraven. Vidare är det viktigt att finansiärer strävar efter att göra sina riktlinjer så lika som möjligt så att forskare inte behöver hålla reda på en mängd olika villkor[31]. En annan studie utförd inom samma projekt, PASTEUR4OA, finner att uppföljningen av kraven på öppen tillgång bör knytas till slutrapporteringen, möjligheten att söka nya medel samt till forskningsutvärdering[32].

”The Mediterranean open access network” har tagit fram riktlinjer för hur öppen tillgång bör implementeras. De menar att en policy måste vara obligatorisk och att den viktigaste komponenten i en policy är att publikationer arkiveras i institutionella repositorier. Publikationerna bör arkiveras så fort de blivit godkända för publicering och om det finns begränsningar i form av embargotider ska repositorierna ha ett automatiserat system för att låsa upp publikationerna efter det att embargotiden gått ut[33]. En studie finansierad av Europakommissionen kommer också till slutsatsen att artiklar måste arkiveras och att detta måste vara obligatoriskt. De fann att för organisationer som hade krav arkiverades 14 procent av materialet jämfört med 3 procent för organisationer där arkivering var frivilligt[34].

Från förlagsperspektiv kan nämnas en studie som syftade till att ta fram utvärderingskriterier för vetenskapliga tidskrifter/förlag. Studien kartlägger och utvärderar öppenheten hos tidskrifter utgivna av några utvalda, stora akademiska förlag. Vid studiens uppstart identifierades sju faktorer som är viktiga att beakta för öppenheten: Andel öppet tillgängliga tidskrifter, kostnader, licenser, självarkivering, text- och datamining, öppna citeringar, information om öppen tillgång. Faktorerna ordnades i en matris för att möjliggöra poängsättning av förlagens insatser för öppen tillgång. Genom information hämtad från förlagens webbplatser samt källor som Sherpa / Romeo poängsattes förlagen för de olika faktorerna[35].

4.3 Datakällor

För uppföljningen behövs datakällor. Swepub samlar data från svenska, offentligt finansierade forskningsinstitutioner (för närvarande 37 lärosäten och 8 andra organisationer). De lokala repositorierna utgör ofta datakällor, och data inhämtas löpande till Swepub. Startdatum varierar för de olika institutionerna.

Ett internationellt alternativ till Swepub är OpenAIRE (Open Access Infrastructure for Research in Europe)[36] som är ett projekt som löpte mellan januari 2015 och juni 2018 och finansierades av Europeiska kommissionen. Målet är att främja öppen vetenskap genom att öka synligheten och möjligheterna till återanvändning av forskningspublikationer och -data. OpenAIRE är tänkt att vara en central del av infrastrukturen kring Horizon 2020 och jämfört med Swepub finns en starkare koppling mellan publikationer och projekt. Idag levererar inga svenska finansiärer data till OpenAIRE.

Inom EU arbetas det också med Open Science Monitor[37]. Här används data från Scopus för att mäta andelen öppet tillgängliga publikationer, uppdelat på grön och gyllene tillgång. Statistiken redovisas även på landsnivå.

Scopus, och framförallt Web of Science, används regelbundet för bibliometriska analyser. De har på senare tid möjliggjort analyser av öppen tillgång, senast genom att använda sig av data från Unpaywall. Både Scopus och Web of Science innehåller främst engelskspråkiga publikationer i tidskrifter utgivna i engelskspråkiga länder.

Unpaywall är en ny tjänst som genom publikationers DOI:er letar efter öppna versioner på nätet. Tjänsten har på kort tid blivit väl använd, den används redan i Web of Science, och Scopus är på väg att börja använda den. Den tidigare versionen av Swepub använder föregångaren oaDOI, och planerar att fortsätta använda data från Unpaywall.

5 Slutsatser och rekommendationer för uppföljning

Rekommendationerna i det här avsnittet utgår från EU-kommissionens uppdaterade rekommendationer[38], forskningspropositionen Kunskap i samverkan samt de erfarenheter som gjorts i andra europeiska länder.

Enligt de uppdaterade rekommendationerna bör forskningsfinansierande institutioner och akademiska institutioner “införa krav för fri tillgång som ett villkor för bidragsöverenskommelser eller för att tillhandahålla annat ekonomiskt stöd för forskning, tillsammans med mekanismer för övervakning av att dessa krav efterlevs och uppföljningsåtgärder för att åtgärda fall av bristande efterlevnad”

Enligt senaste forskningspropositionen Kunskap i samverkan är regeringens målbild följande: “…alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras.”

De erfarenheter från andra länder som vi tagit del av ger flera bra exempel på hur en uppföljning kan se ut i praktiken. Samtidigt sker just nu diskussioner om vad som ska följas upp i framtiden, och alltmer verkar det färgsystem som tidigare definierade olika varianter av öppen tillgång överges för att istället redovisa attribut som licensinfomation och platsen där fulltexten finns.

Utifrån detta ser utredningsgruppen följande scenario: Berörda lärosäten och forskare ges tid att med målbilden 2026 anpassa vetenskapliga publicering och infrastrukturen kring densamma. Vetenskapsrådet, som i sin instruktion har uppgiften att utvärdera forskning[39], följer årligen upp status för öppet tillgängliga publikationer. Analysen bygger på data i Swepub, som ska utvecklas till fullgod och heltäckande datakälla för utvärdering av svenska vetenskapliga publikationer[40]. Uppföljningsprinciper, metoder och data redovisas öppet av Vetenskapsrådet, och kan på så sätt användas av forskningsinstitutioner för uppföljning lokalt. Vetenskapliga publikationer innefattar olika publikationstyper (t ex artiklar, kapitel) och versioner (t ex sakkunniggranskade), och dessa ska kunna skiljas åt. Kriterierna för uppföljningen innefattar att publikationerna finns direkt öppet tillgängliga, i ett öppet repositorium som möjliggör arkivering, samt i förlängningen möjliggör uppfyllnad av FAIR-principerna. Initialt kan verktyg motsvarande Unpaywall användas för att uppskatta andelen öppet tillgängliga publikationer. Uppföljningen handlar i början om att följa upp andelen direkt tillgängliga publikationer. Arbetet utökas successivt så att det 2026 finns ett system på plats som följer upp andelen med licensinformation och de andra delarna av FAIR-principerna. Resultatet rapporteras kontinuerligt av Vetenskapsrådet och används för att underlätta övergången till ett öppet vetenskapssystem, till exempel genom att bygga in de ovan nämnda kriterierna i framtida infrastruktursförbättringar. Svenska forskningsfinansierande institutioner bör också införa uppföljningsåtgärder, och det görs i detta scenario genom att en del av de statliga basanslagen kopplas till utfallet av uppföljningen.

5.1 Rekommendationer för uppföljning av krav på öppen tillgång

Målet för uppföljningen bör vara att underlätta övergången till, och upprätthållandet av, ett öppet vetenskapssystem. Uppföljningens utformning ska med andra ord ge incitament att förbättra detta system. Nedan listas allmänna riktlinjer för uppföljningen och för de datakällor som ska användas.

Allmänna riktlinjer för uppföljningen

  • Principerna för uppföljningen ska vara transparenta och öppet tillgängliga.
  • Utfallet av uppföljningen bör vara kopplat till en andel av basanslagen, som en uppföljningsåtgärd i enlighet med Kommissionens rekommendationer. Storleken på denna andel och hur utfallet av uppföljningen påverkar lärosätenas basanslag ska också vara transparenta och öppet tillgängliga.
  • Krav på uppföljning bör om möjligt införas i finansiärernas och lärosätenas regleringsbrev.
  • Uppföljningen ska bygga på öppna datakällor och data som används för uppföljningen ska vara öppet tillgängliga.
  • Ansvaret för uppföljningen bör ligga på en nationell organisation, förslagsvis Vetenskapsrådet.
  • Uppföljningen ska göras regelbundet, förslagsvis varje år.
  • Utvärderingen bör utformas så att olika typer av publikationer (t ex de som ännu inte genomgått sakkunniggranskning och även rapporter från sakkunniggranskandet) kan utvärderas, men åtskillnad av sakkunniggranskat och icke-sakkunnigranskat material ska kunna göras.
  • Olika publikationstyper har olika förutsättningar för att ställa om, för vissa kommer det att kräva mer tid och resurser. Detta bör beaktas i uppföljningen genom att skilja de olika publikationstyperna åt.
  • Direkt öppet tillgänglig tolkas här som att publikationen kan vara tillgänglig på olika plattformar. Kopia ska deponeras i ett öppet repositorium som möjliggör arkivering. 2026 bör berörda repositorier möjliggöra uppfyllande av FAIR-principerna.
  • Arkiveringsfrågan bör utredas ytterligare för repositorierna, med målsättningen att arkivering skall kunna ske genom publicering i dessa.
  • För att förtydliga övergången till öppet tillgängliga publikationer bör uppföljningen utgå från publikationens olika attribut kopplade till kraven på direkt öppet tillgängligt och FAIR-principerna, inte det tidigare färgsystemet.
  • I framtiden bör infrastruktur ytterligare utvecklas och konstrueras för att uppfylla de krav på öppen tillgång som EU-kommissionen och Sveriges regering satt upp, till exempel genom att infrastrukturen möjliggör uppfyllandet av kravet på en direkt öppet tillgänglig version och rik metadata (FAIR-principerna).

Allmänna riktlinjer för metadata och datakällor

  • Publikationens metadata bör registreras/produceras vid en instans, och återanvändas därefter.
  • Kvalitetskontroll av metadata ska ske; kontrollen kan vara maskinell eller manuell, eller en kombination.
  • System inom forskningens infrastruktur ska vara interoperabla via identifikatorer så att dataanalys av hela forskningslandskapet möjliggörs.
  • En beständig identifierare ska användas för publikationer, i nuläget föreslås DOI:er.

Förslag på modell

  • Initialt mäts direkt öppet tillgängliga publikationer som andel av totalantalet publikationer, fördelat på sakkunniggranskade/ej sakkunniggranskade för olika publikationstyper.
  • Om forskningsinstitutionen har ett repositorium, ska publikationen i fulltext finnas där. Om det inte finns repositorium används ett verktyg, exempelvis Unpaywall för att avgöra om publikationen finns på det öppna nätet. 2026 bör alla forskningsinstitutioner ha tillgång till ett repositorium.
  • Under åren 2020-2026 implementeras uppföljning enligt FAIR-principerna så att t ex andel publikationer med CC-BY redovisas.

2026 finns en modell som dels redovisar att alla offentligt finansierade publikationer är direkt öppet tillgängliga, och hur stor andel som även uppfyller FAIR-principerna.

6 Creative Commons-licenser

6.1 Öppen licens som upphovsrättsligt gränssnitt som nationell standard

Som en del av gruppens uppdrag har ingått att särskilt utreda de juridiska implikationerna av en nationell standard för öppen tillgång. Att rekommendera en standard för publicering med öppen tillgång kan i sammanhanget tyckas som en praktiskt orienterad fråga men är juridiskt komplicerat då det handlar om den äganderätt till konstnärlig och vetenskaplig produktion som sedan drygt hundra år kommit till uttryck genom upphovsrättslagstiftning i de flesta västerländska demokratier liksom på senare tid också vidare globalt.

Det är till synes okontroversiellt att en forskningsfinansiär i form av det offentliga eller en privat aktör ställer krav på hur den finansierade forskningen ska publiceras. Mer komplicerat blir det dock när det vid en rättslig prövning ska avgöras vem som i juridisk mening kan sägas vara ägare till ett skrivet alster.

Upphovsrätt tillkommer verk som uppnår en viss så kallad verkshöjd, vilket innebär en viss nivå av självständigt intellektuellt och individuellt skapande. För att fastställa verkshöjd brukar som juridisk metod användas ett så kallat dubbelskapandekriterium, vilket innebär att man vid bedömningen av ett alsters eventuella verkshöjd tar ställning till om en annan person någon annanstans med samma förutsättningar hade kunnat skapa någonting identiskt. På så sätt säkerställs ett visst mått av originalitet och lagstiftaren undviker att ge upphovsrättslig skyddsstatus till kreationer eller idéer som mer är att betrakta som allmängods. I sammanhanget är det också viktigt att konstatera att upphovsrättsligt skydd endast tillkommer verket när det fixeras i en fast form. Idéer som sådana kan inte bli föremål för upphovsrättsligt skydd utan det är först när idéerna kommer till uttryck i ett konstnärligt alster som det upphovsrättsliga skyddet aktualiseras. Upphovsrätten särskiljer sig från patentet, det immaterialrättsliga skyddet för uppfinningar, genom att upphovsrätten inte kräver något registreringsförfarande. Skyddet uppstår i samband med att verket skapas.

Upphovsrätten innebär att upphovsmannen har ensamrätt till ett antal så kallade upphovsrättsliga förfoganden. Ensamrätterna innefattar rätten att förfoga över sitt verk genom att framställa exemplar av det, kallat exemplarframställan, eller genom att göra verket tillgängligt för allmänheten. Verket kan göras tillgängligt genom överföring till allmänheten, vilket kan ske trådlöst eller trådbundet så att allmänheten kan ta del av verket på en annan plats än där verket befinner sig. Verket kan bli föremål för offentlig framställning eller offentligt framförande, vilket framför allt gäller dramatiska verk eller filmer när de framförs för en publik med eller utan tekniska hjälpmedel. Verk kan visas offentligt vilket innebär att ett exemplar av ett verk görs tillgänglig utan tekniska hjälpmedel på en plats där allmänheten befinner sig. Slutligen är det också en till upphovspersonen tillkommande rättighet att sprida verket, vilket innebär att det bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning. Att framställa exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller att göra det tillgängligt för allmänheten kräver alltså upphovspersonens eller upphovsrättsinnehavarens, om upphovspersonen har sålt, licensierat eller överlåtit sin upphovsrätt till annan, samtycke. De nyss uppräknade rättigheterna som handlar om att framställa exemplar av det skyddade verket och på olika sätt förfoga över detta brukar kallas upphovsrättens ekonomiska rättigheter. Till upphovsrätten hör också de så kallade ideella rättigheter som främst innebär rätten att bli namngiven i anslutning till sitt verk samt att verket inte ska tvingas utstå någon kränkande modifiering eller behandling. Internationellt finns olika upphovsrättsliga teoriinriktningar där de anglosaxiska länderna traditionellt har haft en större tyngdvikt på de ekonomiska rättigheterna, ett så kallat copyrightsystem, medan länder influerade av fransk upphovsrätt också fäster stor betydelse vid de ideella rättigheterna, det så kallade droit d’auteursystemet. Upphovsrätt kan samägas av flera upphovspersoner och en särskild upphovsrätt kan förvärvas av översättare till verket i dess översatta version. Med en traditionell juridisk läsning av det ovan anförda måste författaren till forskningspublikationen, alltså forskaren, betraktas som upphovsperson.

En öppen licens är ett licensavtal i miniatyr, vars avtalsinnehåll behandlar publicering med öppen tillgång. Upphovspersonen, alltså forskaren, kan genom att märka sin publikation med en öppen licens upplåta sina upphovsrättsliga förfoganden, ensamrätter, till andra.

Genom att publicera sitt verk med en vald öppen licens signalerar en upphovsperson samtycke till att det upphovsrättsligt skyddade verket får användas genom exemplarframställning, tillgängliggörande, spridning eller överföring till allmänheten enligt vissa specificerade villkor. Även användarens behandling av de ideella rättigheterna kan regleras genom den öppna licensen. Vilken licens som väljs påverkar i praktiken vilken spridning och vilket möjligt användningsområde en publicering med öppen tillgång får.

Sveriges regering uppsatte i forskningspropositionen 2016 målsättningen att all offentligt finansierad forskning vid statens lärosäten ska publiceras med öppen tillgång senast 2026. Europeiska forskningsfinansiärer inför genom Plan S ett än mer ambitiöst mål om hundraprocentig öppen publicering 2020[41], något som också införts som nationell målsättning i bland annat Finland och Nederländerna. En sådan publicering med öppen tillgång kräver naturligen rekommendationer för nationella standarder för upphovsrättslig licensiering genom öppen licens.

För närvarande finns ett antal internationellt vedertagna öppna licenser, bland annat för publicering av mjukvara, öppen kod samt dokumentation, design och teckensnitt. För konstnärliga och vetenskapliga alster är dock i nuläget Creative Commons-licenserna[42] den internationellt mest utbredda och vetenskapligt vedertagna licensen. Creative Commons är en ideell organisation som verkar för spridning av kultur och kunskap och som har skapat ett internationellt gångbart system av licenser för publicering med öppen tillgång. För den publiceringsverksamhet som bedrivs vid svenska högskolor, och som i många fall är en av kärnuppgifterna för landets högskolebibliotek, är licenser för öppen tillgång i allmänhet och Creative Commons i synnerhet redan en realitet. Också för övriga bibliotek, som i framtiden kan förväntas hantera digitalt födda eller publicerade verk, utgör öppna licenser som Creative Commons ett viktigt verktyg.

6.2 Creative Commons-licenser som nationell standard i nuläget

Utredningen har under sitt arbete konstatera att Creative Commonslicensen på grund av sin utbredning och sin redan etablerade vederhäftighet vid akademisk publikation utgör den idag mest lämpade licensen att rekommendera som nationell standard. Samtidigt vill utredningsgruppen framhålla betydelsen av en teknikneutral skrivning vid nationell rekommendation då öppen tillgång är ett föränderligt fält.

6.3 Val och version av Creative Commons-licens

Nuvarande version av Creative Commons-licens (version 4.0) innehåller sex olika typer av Creative Commons-licenser:

• CC-by-SA, eller Creative Commons erkännande dela lika, innebär att verket får användas, delas, göras om och spridas så länge upphovspersonen anges och verket delas vidare på samma villkor.

• CC-by-ND, eller Creative commons erkännande, inga bearbetningar, innebär att spridning, kommersiell eller icke kommersiell, tillåts så länge verket inte bearbetas utan återges i sin ursprungliga form.

• CC-by-NC, eller Creative Commons erkännande, icke-kommersiell, innebär att verket får användas, delas, göras om och spridas men inte i ett kommersiellt sammanhang.

• CC-by-NC-SA, eller Creative Commons erkännande icke kommersiell dela lika, innebär att verket får användas, spridas och göras om i icke-kommersiella sammanhang så länge upphovspersonen anges och verket delas vidare under samma licensvillkor.

• CC-by-NC-ND, eller Creative Commons erkännande icke kommersiell, inga bearbetningar, innebär att spridning tillåts men inte i kommersiella sammanhang. Verket får heller inte göras om utan måste återges i sin ursprungliga form.

Utöver de olika licensvarianterna finns dessutom en Public Domain (PD)-märkning. En upphovsperson som väljer att publicera sitt verk tillsammans med en märkning om att verket omedelbart placeras i public domain, den upphovsrättsligt oskyddade sfären, ger upp hela sitt upphovsrättsliga skydd och alla sina rättigheter omedelbart i samband med publiceringen. Verket blir därmed fritt för vem som helst att använda på valfritt sätt utan att ange källa eller upphovsperson.

Flera argument talar för att det lämpligaste alternativet vore att man från regeringshåll rekommenderade CC-by-licensen för användning inom svensk högre utbildning. CC-by korresponderar väl med principerna i Budapest Open Access Initiative som flera svenska lärosäten har ställt sig bakom. Enligt Budapestinititativet bör den enda begränsningen i publicering av vetenskapligt material med öppen tillgång vara att forskaren garanteras integritet och erkännande för sitt forskningsarbete. Valet av CC-by garanterar både att verket återges i sin ursprungliga och oförvanskade form samt att upphovspersonen får erkännande i form av sitt namn i anslutning till verket. Samtidigt garanterar CC-by-licensen, till skillnad mot flera av de mer restriktiva licenserna att forskningsproduktioner får största möjliga spridning, vilket naturligtvis är målet med öppen vetenskap. CC-by används idag på många håll internationellt som förstahandsvalet vid akademisk publicering, och krav på öppen tillgång genom just CC-by-licensen tillämpas av flera globala privata forskningsfinansiärer som exempelvis Wellcome Trust. Utredningsgruppen vill samtidigt öppna för den publikationsförfattare som istället vill använda PD-märkning och helt upplåta rättigheterna till sitt verk att kunna göra så. Rekommendationen bör alltså vara att minst CC-by ska väljas, men att det finns en valfrihet att välja PD-märkning, så kallad CC0.

6.4 Den svenska Upphovsrättslagen och svensk rättstradition i form av lärarundantaget

För att tillerkänna ett krav på CC-märkning av samtliga vetenskapspublikationer utgivna vid svenska lärosäten upphovsrättslig verkan behöver de juridiska implikationerna belysas. Eftersom upphovsrätten till ett verk som huvudregel tillkommer upphovspersonen till verket, vilket framgår av den svenska upphovsrättslagen[43], är det alltså upphovspersonen som äger rätten att bestämma hur verket publicerats. Från denna huvudregel gäller undantagsregeln att arbetsgivaren förvärvar upphovsrätten till det som arbetstagaren producerar inom ramen för anställningen. Från denna undantagsregel har det inom svensk rättstradition länge funnits ett slags avstegsregel som är omdebatterad och benämns lärarundantaget. Lärarundantaget anses utgöras av att anställd lärare eller forskare vid svensk högskola själv förvärvar upphovsrätten till vad denne producerar inom ramen för tjänsten. I annan juridisk doktrin har man istället tagit ställningen att detta inte är en undantagsregel utan endast ett uttryck för vad som följer av huvudreglerna i upphovsrättslagen, nämligen att upphovspersonen förvärvar rätten till sin skapelse genom fixeringen av verket. Frågan om lärarundantaget är debatterad och omskriven men egentligen aldrig juridiskt utredd. Till skillnad från fallet vid patent där en skrivning om arbetstagares rätt till patent följer av Patentlagen, finns ingen motsvarande bestämmelse härom i Upphovsrättslagen. Marianne Levin belyste i sin upphovsrättsliga utredning 2005 frågan, men utredningen föranledde då ingen lagändring[44]. Lärarundantaget har också tillämpats olika vid landets olika lärosäten.

Eftersom frågan om det upphovsrättsliga lärarundantagets tillämpning är av avgörande betydelse för möjligheterna att med bindande verkan rekommendera hundraprocentig publicering med öppen tillgång föreslår utredningsgruppen att regeringen tillsätter en utredning om lärarundantagets ställning. I en sådan utredning bör det ses som självklart att såväl lärosätena som rättighetsinnehavare i form av forskare och högskolelärare samt deras fackliga- och intresseorganisationer konsulteras.

6.5 Policyer och lokala rekommendationer vid svenska lärosäten

Utredningsgruppen har under sitt arbete kunnat konstatera att det vid svenska lärosäten idag finns en skiftande praxis när det gäller rekommendationer och/eller krav på publicering med öppen tillgång. Som redan anförts ovan skiljer sig också tillämpningen av Lärarundantaget åt mellan lärosätena. Flera större lärosäten, däribland Stockholms universitet, har idag en rekommendation om öppen tillgång från vilken rektor vid begäran och särskilda skäl (så som avtal om förlagsutgivning) kan bevilja dispens. I ett fall har Justitieombudsmannen också avvisat en begäran från en enskild forskare om att pröva giltigheten i en högskolepolicy med krav om publicering med öppen tillgång med hänvisning till Lärarundantaget.

6.6 Upphovsrätt vid publicering och parallellpublicering vid öppen tillgång

En annan fråga som varit föremål för utredningsgruppens arbete är frågan om de upphovsrättsliga effekterna av publicering med öppen tillgång för vetenskapliga publikationer som efter sin publicering vid lärosätena också publiceras genom utgivning vid kommersiellt förlag. Utredningsgruppen har därvid kunnat konstatera att det inte föreligger något hinder för att en publikation som publicerats öppet med exempelvis CC-licens därefter utges på ett kommersiellt förlag och avtal mellan författare och förlag träffats därom. Naturligtvis påverkas dock möjligheterna att publicera och framställa exemplar med exklusivitet eftersom materialet genom CC-licensen redan gjorts allmänt tillgängligt.

6.7 Upphovsrättslig ersättning vid publicering med öppen tillgång

En central fråga för utredningsgruppen att hantera vid rekommendation om publicering med öppen licens är den om den öppna licensens ekonomiska effekter för upphovspersonen. Möjligheten att tillgängliggöra eller framställa exemplar av sitt alster mot ekonomisk ersättning är, tillsammans med meriteringsfrågan, ett av de främsta argumenten för att låta upphovspersonen själv bestämma villkoren och medlen för publiceringen av sitt alster.

6.8 Avtalslicensmodellen som en möjlig väg för publicering med öppen tillgång

När det gäller frågan om ekonomisk ersättning för publicering genom öppen tillgång har utredningsgruppen under sitt arbete kunnat konstatera att, för det fall att regeringen skulle bedöma en viss kompenserande ersättning som nödvändig, det svenska systemet med avtalslicenser som en lämplig modell för ersättning och därmed licensieringsmodell för publicering med öppen tillgång. Ett exempel på detta är Stockholms universitet som sedan 2016 tillgängliggör alla vetenskapliga avhandlingar som framlagts vid universitetet genom ett avtal med avtalslicensverkan som tecknats med upphovsrättsorganisationen Bonus Copyright Access.

6.9 Dialog med rättighetsinnehavarna

Under sitt arbete har utredningsgruppen kunnat konstatera att det idag inte råder någon konsensus i forskarsamhället kring för- och nackdelarna med publicering av vetenskapspublikationer med öppen tillgång, liksom när det gäller dess förhållande till upphovsrätten[45].

Utredningsgruppen vill dock framhålla att då en övergång till hundraprocentig publicering av vetenskapliga publikationer med öppna licenser innebär ett relativt stort intrång i upphovspersonens ensamrätt, det är av stor vikt att rättighetsinnehavarna, forskare och högskolelärare, liksom dess representativa organisationer konsulteras inför införandet av nationella rekommendationer.

6.10 Öppen licens och FAIR-principerna

Publicering med öppen licens överensstämmer också med FAIR-principerna ska publikationen ha en tydlig och åtkomlig (clear and accessible) licens som talar om hur publikationen får användas (R1.1.).

Enligt Europeiska unionens råd (http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9526-2016-INIT/sv/pdf) ska forskningsdata vara återanvändbara (Reusable från FAIR, punkt 16).

6.11 Praktisk guide för forskares användning av CC-licenser

En nationell standard för publicering med öppen tillgång genom CC-licens (enligt utredningsgruppens rekommendation minst CC-by) förutsätter också god kännedom om CC-licenser (eller framtida motsvarighet) i forskarsamhället. Utredningsgruppen rekommenderar därför att det utöver de nationella rekommendationerna för CC-licens som följer av denna utredning publiceras en praktisk handledning i CC-licenser, deras upphovsrättsliga innebörd, och deras användningsområden.

6.12 Märkning av publikation med CC-licens

Tillsammans med rekommendationen om CC-licens (Minst CC-by) som nationell standard för publicering med öppen tillgång samt uppmaningen om en praktisk handledning för forskare vid användning av CC-licens vill utredningsgruppen också framhålla att den sistnämnda bör innehålla instruktioner om var i publikationen samt hur CC-licensmärkningen ska framgå. För detta finns idag ingen internationellt vedertagen standard. Riktmärket bör vara att CC-licensen i första hand ska vara mänskligt läsbar, och först därefter i andra hand om möjligt maskinläsbar.

6.13 Rekommendation att frågan om publicering med öppen tillgång i förhållande till Arkivlagstiftningen särskilt utreds

Som en särskild fråga har utredningsgruppen kunnat konstatera att publicering med öppen tillgång också riskerar att ha konsekvenser för tillämpningen av Arkivlagstiftningen (här avses Arkivlagen, Arkivförordningen samt Riksarkivets föreskrifter) hos de lärosäten som utgör myndigheter eller i övrigt tillämpar Arkiv- och offentlighets och sekretesslagstiftningen. Utredningen föreslår därför att regeringen särskilt utreder hur rekommendationen om publicering genom nationell rekommendation av CC-licens påverkar arkivlagstiftningens tillämpning.

6.14 Utredningsgruppens rekommendationer för Creative Commons-licenser

  • Minst CC-by ska väljas för vetenskapliga publikationer, men att det finns en valfrihet att välja PD-märkning, så kallad CC0.
  • Utredningsgruppen föreslår att regeringen tillsätter en utredning om lärarundantagets ställning.
  • Utredningsgruppen rekommenderar att en praktisk handledning i CC-licenser produceras.
  • Utredningsgruppen rekommenderar att regeringen särskilt utreder hur publicering med CC-licenser påverkar arkivlagsstiftningens tillämpning.

6 Bilagor

6.1 Gruppens uppdrag

6.1.1 Ursprunglig uppdragsbeskrivning som den formulerades inför uppstart av utredningsgrupperna

  • Uppföljning av krav på öppen tillgång.
  • Ta fram rekommendationer för enhetliga krav samt gemensam modell för hur uppföljning av kraven bör genomföras.
  • Ta fram rekommendationer för nationell standard för CC-licenser.

Bakgrunden till uppdragsformuleringen finns i Vetenskapsrådets Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information[46]Kraven om öppen tillgång måste kunna följas upp. Kungliga biblioteket, som har ett uppdrag från regeringen att utveckla SwePub kan ges uppdraget att utveckla systemet vidare så att det blir möjligt att göra uppföljningar av open accesspublicering och användningen av licenser (CC). Ska endast öppet tillgängliga publikationer tillåtas nämnas vid återrapportering av projekt bör forskningsfinansiärerna arbeta fram en gemensam modell för hur uppföljning av kraven ska ske så att det inte blir olika typer av redovisningar, och därmed, i realiteten, olika krav som ställs.

6.1.2 Gruppens tolkning av uppdraget

Den något reviderade uppdragsbeskrivningen består av tre delar. Samtliga delar av uppdraget bör gälla för publikationer finansierade av svenska statliga forskningsfinansiärer och publikationer från svenska statliga organisationer.

  1. Ta fram en rekommendation till en enhetlig definition för vad som ska gälla rörande tillgänglighet och återanvändning för publikationer som publicerats med öppen tillgång.
  2. Ta fram ett förslag till en modell för hur uppföljning av kraven på öppen tillgång till publikationer bör genomföras.
  3. Ta fram rekommendationer för enhetliga krav på användning av CC-licenser för öppen tillgång.

Referenser

  1. https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2015-01-07-forslag-till-nationella-riktlinjer-for-oppen-tillgang-till-vetenskaplig-information.html
  2. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32018H0790&from=EN
  3. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/
  4. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:32018H0790&from=EN
  5. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/
  6. https://www.vsnu.nl/files/documenten/Domeinen/Onderzoek/Open%20access/Definitief%20Definition%20framework%20OA_VSNU-20160217.pdf
  7. https://groups.niso.org/publications/rp/RP-8-2008.pdf
  8. http://www.uka.se/5.2158bbb51621ecd5a965df9.html
  9. http://openaccess.blogg.kb.se/2017/12/06/open-access-in-sweden-2010-2016/
  10. https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2018-06-01-vetenskaplig-produktion—-analys-av-det-vetenskapliga-forskningssystemet.html
  11. http://www.kb.se/openaccess/Genomforda-projekt/
  12. http://www.kb.se/Dokument/Om/projekt/open_access/2014/OA-publicering%20vid%20svenska%20l%C3%A4ros%C3%A4ten%20-%20slutrapport.pdf
  13. http://openaccess.blogg.kb.se/oppen-tillgang-i-bibsamavtalen/
  14. http://www.uka.se/publikationer–beslut/publikationer–beslut/rapporter/rapporter/2018-04-09-kvalitetssakring-av-forskning—rapportering-av-ett-regeringsuppdrag.html
  15. http://www.uka.se/publikationer–beslut/publikationer–beslut/rapporter/rapporter/2018-04-09-samordning-av-uppfoljning-och-utvardering—rapportering-av-ett-regeringsuppdrag.html
  16. https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2018-04-09-redovisning-av-regeringsuppdrag-att-utveckla-uppfoljning-av-svensk-forskning.html
  17. http://www.sou.gov.se/utredningen-om-styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten/
  18. http://at2oa.at/en/Jyrki%20Ilva%20(AT2OA-OA-Monitoring-Workshop,%202018%2004%2009).pdf
  19. http://oaindikator.dk/da
  20. http://oaindikator.dk/da/guides
  21. https://www.slideshare.net/elbaek/open-access-indicator-oai9-18062015
  22. https://www.regjeringen.no/contentassets/ae7f1c4b97d34806b37dc767be1fce76/national-goals-and-guidelines-for-open-access-to-research-articles.pdf
  23. http://at2oa.at/en/Just%20de%20Leeuwe%20(AT2OA-OA-Monitoring-Workshop,%202018%2004%2009).pdf
  24. https://www.acu.ac.uk/research-information-network/monitoring-transition-to-open-access
  25. https://www.universitiesuk.ac.uk/policy-and-analysis/reports/Pages/monitoring-transition-open-access-2017.aspx
  26. https://jisc.ac.uk/rd/projects/monitoring-open-access-activity
  27. http://www.fz-juelich.de/zb/EN/Expertise/open_access/syn_oa_monitoring/syn_oa_monitoring_node.html
  28. Tonta et al. 2015. Open Access Policies of Research Funders: The Case Study of the Austrian Science Fund (FWF)
  29. http://at2oa.at/en/about.html
  30. https://at2oa.at/en/Patrick%20Danowski%20(AT2OA-OA-Monitoring-Workshop,%202018%2004%2009).pdf
  31. http://www.pasteur4oa.eu/sites/pasteur4oa/files/resource/Brief_Monitoring%20compliance%20with%20OA%20policies_0.pdf
  32. http://pasteur4oa.eu/sites/pasteur4oa/files/resource/FUNDERS_POLICY%20GUIDELINES%20FINAL.pdf
  33. https://www.fosteropenscience.eu/content/medoanet-guidelines-implementing-open-access-policies
  34. https://cordis.europa.eu/project/rcn/111386_en.html
  35. Björk et al, 2018. Opening Academic Publishing: Development and application of systematic evaluation criteria
  36. https://monitor.openaire.eu/mission-and-vision
  37. https://ec.europa.eu/info/open-science/open-science-monitor/about-open-science-monitor_en
  38. https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/recommendation-access-and-preservation-scientific-information
  39. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2009975-med-instruktion-for_sfs-2009-975
  40. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20081421-med-instruktion-for-kungl_sfs-2008-1421
  41. https://www.scienceeurope.org/coalition-s/
  42. http://www.creativecommons.se/
  43. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729
  44. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2005/11/sou-200595/
  45. http://blogs.lse.ac.uk/impactofsocialsciences/2018/05/10/conflicting-academic-attitudes-to-copyright-are-slowing-the-move-to-open-access/
  46. https://publikationer.vr.se/produkt/forslag-till-nationella-riktlinjer-for-oppen-tillgang-till-vetenskaplig-information/

 

Ett svar på “Uppföljning av krav på öppen tillgång inklusive CC-licenser. (UTKAST) Dnr 6.6-2017-489”

  1. ev kommer det att ändras till 2020 (se bl a rådsslutsatserna)Reference

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.